Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egypten. Befolkningen. - Egypten. Materiell kultur. - Egypten. Andlig kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvars befolkning är berberisk) samt i ökentrakterna
(beduiner). Bland européerna, 112,574 (1897), äro
grekerna talrikast; därefter komma italienare,
engelsmän (med indier och maltesare), fransmän,
österrikare och tyskar. Minoriteten bilda ryssar,
amerikaner, belgier och skandinaver.
Materiell kultur. Jordbruket är E:s
hufvudnäring. Mest odlas hvete och majs, därnäst
bomull, hampa, lin och sockerrör. Bomullsodling
förekom redan under forntiden, men uppdrefs i
stor skala först af Muhammed Ali genom fransmannen
Jumel ("jumel-bomull" är den bästa sorten). Under
nordamerikanska inbördeskriget nådde bomullsexporten
sin höjdpunkt, och ännu är bomull den viktigaste
exportvaran. Odlingsbar är all jord, som ligger
inom området för Nilens öfversvämning. Genom
konstlade medel (kanaler och vattenverk) har man
ock lyckats beröfva öknen stora landsträckor. Däraf
indelningen i "raiåkrar", som bevattnas af Nilen, och
"sjarakiåkrar", på konstgjord väg bevattnade. Medan de
förra lämna blott en eller högst två skördar om året,
anses tre skördar vara det normala för de senare. På
engelsmännens initiativ ha 1899—1903 storartade
ingenjörsarbeten pågått strax n. om ön File (i Öfre
E.), hvarmed afsågs att föra öfversvämningen fram till
ej kultiverad mark. För vetenskapen har företaget
haft ödesdigra följder: i midten af jan. 1903 stod
File med dess härliga byggnader helt och hållet under
vatten. Biskötsel idkas, liksom ock — i östra delen
af Nedre E. — silkesmaskodling. Boskapsskötseln
omfattar de vanliga husdjuren, men svinafvel
bedrifves mycket sparsamt af de infödde. Landet
saknar en själfegande jordbrukarklass. Muhammed Ali
tillegnade sig enskildas jord för sig och sin familjs
räkning (den egyptiske härskarens familjegods kallas
sjifliker) samt betungade bönderna (fellaherna)
med dagsverksarbete, tvang dem att in natura betala
de tryckande skatterna och att sälja sin skörd
till regeringen för af denna fastställda pris,
hvarjämte han pressade dem till krigstjänst och
kanalarbeten. I senare tider hafva fellaherna fått
rätt att betala grundskatterna i penningar och fritt
förfoga öfver skörden. Sjiflikerna förvandlades 1878
till statsdomän och förpantades till de europeiska
makterna såsom säkerhet för deras lån. Dessa
statsdomäner omfattade 1891 178,747 har och ligga
till större delen i Nedre E., medan de i kedivens
enskilda ego befintliga Daira Sanie (212,000 har)
mest ligga i Öfre E. Mycken jord tillhör ock moskéerna
och skolorna (denna jord, "vakf", hafva engelsmännen
tagit i beslag för ockupationskostnader) samt bolag,
främst Sueskompaniet, och några stora godsegare, men
deras antal har aldrig varit stort. — Bergshandtering
en är obetydlig, men lämningar efter urgamla verk
tyda på en fordom liflig grufdrift. Natron fås ur
de s. k. Natronsjöarna och svafvel vid Röda hafvets
strand. — Industrien är oansenlig. Dess medelpunkt är
Kairo, där man företrädesvis tillverkar halfsiden,
bomullstyg, saffian, snör- och korgmakeriarbeten
samt cigarretter. Där finnas äfven skeppsbyggen
och kanongjuteri. I Gise fabriceras ammoniak af
kreatursspillning. I Minje m. fl. ställen finnas
sockerraffinaderier. Den fordom mycket betydande
linnetillverkningen i Öfre E. har upphört.
Handeln. Exporten, som i medeltal åren 1901—05 hade
ett värde af 18,8 mill. egypt. pund,
omfattar företrädesvis bomull, bomullsfrön, hvete,
majs, ris, bönor, cigarretter, socker, hudar
och skinn, elfenben, hartser och strutsfjädrar
samt går till allra största delen öfver
Alexandria. Införseln uppgick samtidigt i medeltal
till 17,8 mill. egypt. pund. Införselvaror äro
hufvudsakligen väfnader, garn, droger och kemiska
produkter, stenkol, järn- och trävaror. — E:s
sjöfart sammanfaller väsentligen med Alexandrias;
trafiken i Port Said och Sues är nästan uteslutande
transito. Dräktigheten af utklarerade fartyg belöpte
sig 1904 till 3,2 mill. ton. Handelsflottan bestod
1905 af 15 ångare om 6,428 ton och 7 segelfartyg om
1,912 ton (utom mindre fartyg). För inrikeshandeln,
som förmedlas genom järnvägar, Nilfloden, kanaler
och karavaner, äro Tanta, Mansura, Sagasig och
Siut af betydelse. — Järnvägarna (inberäknadt
militärjärnvägarna i Sudan) hade 1906 en längd af
5,369 km. De viktigaste linjerna äro Kairo—Alexandria,
Kairo—Sues och Kairo—Assuan—Wadi Halfa, fortsatt
till Abu Hamed, Berber och Kartum. Jan. 1906
invigdes en 523 km. lång järnväg mellan Port Sudan
vid Röda hafvet och Berber vid Nilen. Kort därefter
öppnades den 222 km. långa linjen Kerme—Abu Hamed,
hvarigenom prov. Dongola sattes i direkt förbindelse
med hafvet. — Posten befordrade genom 1,081 stationer
(1905) öfver 21 mill. bref och brefkort, nära 15
mill. korsband och öfver 1 mill. rekommenderade
försändelser. Statens telegraflinjer hade
1905 en längd af 4,150 km. (med 18,264
km. trådar). Stationernas antal var 313. Eastern
Telegraph Co. har linjer Alexandria—Kairo—Sues
och Port Said—Sues. Telefonlinjernas längd 1905
var 523 km., trådarnas 2,618 km. — Mynt, mått,
vikt. Myntenheten är enl. lag 14 nov. 1885 ett pund
(= 100 piaster), som väger 8,5 gr. af 0,875 finhet och
alltså innehåller 7,4375 gr. rent guld; det motsvarar
18,45 kr. 1 "liten" l. half piaster = 5 millièmes, 1
"stor" "tariffpiaster" = 10 millièmes. I guld präglas
pund och napoleoner (1 napoleon = 20 frcs, = 77,2
piaster), men det mesta i E. cirkulerande guldmynt är
engelska sovereigns. Af silfvermynt finnas 5 slag,
af nickelmynt 4 och af bronsmynt 2. Sedelmynt ha
nyligen införts. — Längdmått äro kassabe = 3,55 m.,
pik = 0,58 m.; fältmått är feddan = 42 ar; mått för
torra varor är ardeb = 1,98 hl. — Vikt: 1 kantar
= 44,5 kg. — Metersystemet infördes 1875, men de
gamla orientaliska måtten och vikterna äro ännu i
bruk.
Andlig kultur. Enligt 1897 års census voro
af E:s befolkning 8,978,775 muhammedaner, 730,162
kristna (608,446 kopter, 53,479 ortodoxa greker,
syrier, armenier, 56,343 rom. katoliker, koptiska,
syriska katoliker, maroniter och armen. katoliker,
11,894 protestanter) och 25,200 judar. Allra största
delen af E:s icke-europeiska befolkning, utgöres af
sunnitiska muhammedaner. Bland de fyra sunnitiska
sekterna äro sjafiterna och malkiterna talrikast:
de förre i Nedre och Mellersta E., de senare i Öfre
E. och Nubien. Turkarna hafva anslutit sig till en
tredje sekt, hanafiternas. Monofysitisk (jakobinsk)
kristendom omfattas af kopterna, hvilkas kyrkospråk är
koptiska. Lika varma och passionerade som muslimin äro
i sin gudsdyrkan, lika slöa och loja äro kopterna. För
öfrigt ega alla möjliga former af kristendom anhängare
bland den brokiga samling af delvis högst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
