Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Egypten. Naturbeskaffenhet. - Egypten. Floran och faunan. - Egypten. Befolkningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af att om vintern uppehålla sig i detta land
hafva från olika håll utfallit olika. En bland de
viktigaste egenskaperna för att ett klimat skall
vara välgörande för sjuklingar — snart sagdt af
hvad slag som helst - är, att luften är så ren som
möjligt. Denna egenskap hos luften är det, som —
jämte inflytelserna af temperaturen, fuktigheten,
vindarnas och markens beskaffenhet samt vegetation,
vattentillgång m. m. — är bestämmande för en orts
klimat i sanitärt hänseende. Om man emellertid i
Egypten vill njuta af ren luft, får man icke stanna i
någon af de stora städerna (Alexandria eller Kairo),
utan, från slutet af nov. till midten af mars, lefva
på en flodbåt å Nilen. Man undgår då inflytelserna
af de utdunstningar, som äro följder af den stora
bristen på renlighet i de egyptiska städerna och
i de af lerkojor bestående byarna. Under sådana
flodbåtsfärder njuter man i allmänhet af en mild
nordisk sommartemperatur. Vid resor uti Öfre E. och
i Nubien har man nästan ständigt en fullkomligt
klar himmel, med en synnerligen ren och genomskinlig
luft. Man har iakttagit, att luften på själfva Nilen,
nedanför Assuan, samt i städerna vid denna flod om
morgnarna håller omkr. 60 proc. fuktighet; men denna
sjunker vid middagen till omkr. 30 proc. Ofvanför
Assuan, i Nubien, är fuktighetshalten om morgnarna
omkr. 26 proc. och går i jan. och febr. om
middagarna ned till 20 proc. Luften är således i Öfre
E. (mellan Kairo och Assuan) i det hela torr, i Nubien
t. o. m. mycket torr. Erfarenheten har visat, att E:s
under vintern tempererade, i allmänhet angenämt varma,
i det hela torra klimat, genom sin rena luft på Nilen
och de omedelbart angränsande ökenplatåerna är i hög
grad lifvande för ämnesomsättningen i kroppen. Det är
sant, att man kan emot E:s begagnande såsom klimatisk
kurort anföra åtskilliga missgynnande och rätt viktiga
biomständigheter, såsom dess aflägsenhet från Europa,
vissa trakters dåliga hygien, brist på komfort för
en sjukling och svårigheten att under en Nilresa, om
sjukdomsfall inträffa, erhålla nödig vård af läkare
samt för öfrigt en sådan resas dyrhet; vidare att
landet i sig själft, såsom ingalunda naturskönt och
mycket enformigt, icke erbjuder den resande någonting
annat af intresse än det egendomliga orientaliska
lifvet — flerstädes ett uselt och eländigt
lif, särskildt i städerna och byarna — samt de
häpnadsväckande minnesmärkena och ruinerna från den
fornåldriga egyptiska kulturens blomstringstid. Om
emellertid den sjukes krafter ännu äro någorlunda goda
och den sjuke har tillfälle att skaffa sig angenämt
sällskap under Nilresan, å en vanlig "dahabije"
(se d. o.), så kan en sådan resa, förståndigt
ordnad, vara på en gång i hög grad hälsobringande
och ytterst intressant. — En nordbo bör icke komma
till E. förrän i midten af nov., och han bör, såsom
förut är nämndt, begynna Nilresan i slutet af samma
månad samt utsträcka den till Nilens 2:a katarakt,
vid Wadi Halfa (i Nubien). Återfärden bör ställas så,
att man är tillbaka i Kairo i midten af mars. Senast i
midten eller helst i början af april bör man lämna E.
O. T. S. (I. H.)
Tillgången på mineral är föga riklig. I de urberg,
som bilda 1:a kataraktens botten, finnes syenit, en i
den egyptiska skulpturen mycket använd stenart. Något
nedom Assuan träffas en sandstensbildning, som i
synnerhet vid det af ålder bearbetade Djebel Silsile är af förträfflig
beskaffenhet. Från sistnämnda ort har byggnadsmaterial
hämtats till ganska många bland de egyptiska
templen. Vidare finner man i E. granit, koppar,
salt, salpeter och alun, på sina ställen vid Röda
hafvet petroleum och svafvel samt på Sinaihalfön
turkoser.
-st -son.
Floran och faunan. Floran i nordligaste delen
är Medelhafsflora. Ökentrakterna ega den för
Sahara karakteristiska vegetationen med ssuak
(Salvadora persica), akacior och tamarisker. Vid
oaserna och längs Nilen är dadelpalmens hemland,
och där växa sykomor (Ficus sycomorus), poppel
(Populus euphratica) och tamarind. I landets
södra del finnas utbredda gräsmarker, bildade af
högväxta andropogoneer, med inströdda dumpalmer
(Hyphæne thebaica). Karakteristiska äro äfven de
glesa akacieskogarna. Forntidens E. var ett ytterst
trädfattigt land. Af sädesslag förekomma hvete, durra
(Sorghum), ris, majs och duchn (Pennisetum). Dessutom
odlas bomull, lin, hampa, lök, linser, ärter och
bönor. (Tobaksodling är absolut förbjuden.) Bland
trädfrukter må nämnas dadlar, oranger, limoner,
fikon, mandariner, oliver, persikor, aprikoser,
kvitten, mullbär och granatäpplen. Andra där
förekommande trädgårdsväxter äro sockerrör, vin,
indigo, senap, meloner, sesam, spansk peppar och rosor
(för beredning af rosenvatten) m. fl. Af lotusarter
märkas den blå och hvita lotusen. Papyrusväxten
(se Cyperus med fig.) är nu beståndbildande
endast i Öfre E. — Ur djurvärlden må nämnas åsnan,
som är mycket använd, samt den enpuckliga kamelen
och hästen. Fordom tillhörde gasellen och flera
antiloparter husdjuren, men numera träffas dessa
djur endast i vildt tillstånd. Vid plogen användas
oxen och buffeln. Boskapsskötsel, i synnerhet
tjurafvel, är en viktig näringsgren. De större
rofdjuren äro sällsyntare nu än på faraonernas tid,
då t. ex. lejonjakt ofta idkades; af de mindre åter
förekomma hyenan, räfven, schakalen och ichneumon
ganska allmänt. Af fåglar påträffas storkar,
vaktlar och dufvor i stor mängd, likaså kalkoner och
höns. Bland roffåglarna märkas gamen, örnen, falken
och gladan. Den heliga ibis är numera sällsynt;
i likhet med flodhästen och krokodilen har den
sökt sig till mer aflägsna Niltrakter. Sistnämnda
kräldjur visar sig dock, ehuru sparsamt, i
Öfre E. Af fiskar finnas många slags karparter,
ålar m. fl. Af insekter må nämnas skalbaggar,
särskildt den "heliga" skalbaggen (Ateuchus sacer,
se d. o.), gräshoppor, moskiter, samt af de många
ormarterna företrädesvis glasögonormen och cerastes.
G. L—m. L—e.
Befolkningen. Af det nuv. E:s befolkning, 9,734,405
(1897), utgöra bönderna, de s. k. fellaherna (ung. 2
mill.), kärnan. Dessa (jfr planschen Afrikanska
folk, 5), liksom de mindre städernas invånare, äro
öfver hufvud att anse såsom ättlingar af de gamle
egypterna (hamitisk folkstam) och hafva stundom på
ett förvånande sätt bibehållit dessas från monumenten
kända typ. Renast återfinnes likväl denna typ hos
de koptiske skrifvarna, köpmännen, guldsmederna
och växlarna, hvilka sistnämnda, hvad affärsvana
och förslagenhet vidkommer, kunna ställas jämsides
med judarna. (Koptiska typer kunna ses å planschen
Afrikanska folk, 60. 7.) Judarna äro, liksom turkarna,
fåtaligt representerade. Araberna däremot äro många
till antalet (25,000), särskildt i Kairo och oaserna
(utom Siwe,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
