Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Droitwich ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
[dä ʃã], folkrätt. — Droit de suite [də svi’t],
stoppningsrätt, "stoppage in transitu" (se d. o).
— Droit de visite [visi’t]. Se Visitationsrätt. —
Droit d’exportation [däkspårtasiå̃’],
utförseltull. — Droits civiques [-vi’k],
medborgerliga rättigheter. — Droits de l’homme
[dlåmm], människans rättigheter. Se Déclaration
des droits de l’homme.
— Droits réunis [reynī], "förenade
afgifter", kallades i Frankrike till 1814 skatterna
på alla spirituösa drycker, tobak, salt, spelkort
m. m. Förvaltningen af dessa inkomster sköttes af
"régie des droits réunis".
Droitwich [drå͡i’tωitʃ], stad i engelska grefskapet
Worcester, vid Salwarpe, en biflod till Severn. 4,201
inv. (1901). Saltkällor, hvilka årligen gifva
omkr. 110,000 ton salt. För sina salta bad mycket
besökt badplats med goda anordningar.
Drok-pa, folk i norra Tibet. Se Hor-sok.
Drôlerie [drålrī], fr., putslustighet, tokeri,
narraktigt upptåg.
Drolling [drållä̃’], Martin, fransk målare, f. 1752 i
Elsass, d. 1817 i Paris, var en af de representanter
för den lilla genren, som, medan Davids heroiska
riktning behärskade Frankrikes måleri, påminde
samtiden om, att äfven hemlifvet, det borgerliga
hvardagslifvet, kunde ha rätt till en liten plats i
konsten. Han kunde dock ej alltid hålla den moderna
klassiska stilen fjärran från sina köksinteriörer
och sina hvardagsfigurer. I några porträtt nådde han
höjdpunkten af sin framställningskonst; i sin skarpa
och säkra karakteristik kunna de göra intryck af
att vara målade af en modern Holbein. Representerad
i Louvre och flera franska museer. — Hans son
Michel Martin D., f. 1786, d. 1851, elev af fadern
och af David, målade kalla och känslolösa plafonder
i Louvre, kyrkotaflor (Kristus bland de skriftlärde
i Nôtre-dame-de-Lorette) m. m.
G—g N.
Drollinger, Karl Friedrich, tysk skald, f. 1688,
d. 1742, skref religiösa, naturskildrande dikter
och står vid sidan af Haller. Se biografi af Löhlein
(1873).
Drolsum, Axel Charlot, norsk biblioteksman,
historiker, f. 20 aug. 1846 i Kristiania, aflade
studentexamen 1864, var 1867—71 sysselsatt i
riksarkivet med dechiffrering och afskrifning af
norröna handskrifter och samtidigt assistent vid
universitetets samling af nordiska fornsaker. 1870
blef han amanuens vid universitetsbiblioteket
och 1876 dess chef. Från att hafva varit ett
studiebibliotek för professorer och studenter har
detta, tack vare ett oförtrutet och uppoffrande
arbete af D., i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
hans 1880 till akademiska kollegiet afgifna förslag
Om universitetsbibliotheket helt och hållet ombildats
till ett efter moderna principer ordnadt och ledt
riksbibliotek. D. deltog i stiftandet (maj 1886) af
Forsvarsföreningen och har varit ordförande (sedan
1888) i arbetskommittén för Kristianiakretsen af
denna förening. Genom skrifter och föredrag har D. mer
än någon annan enskild person varit den drifvande
kraften i den norska försvarsrörelsen, som 1895
bidrog till, att anslagen för försvaret ökades. D.,
som redan 1885 i Norsk standpunkt uppträdt för Norges
rätt inom unionen, utgaf 1896 en samling historiska
och politiska föredrag och uppsatser, For Norges
sag. Omedelbart innan konsulatfrågan 1905 leddes in
i det kritiska stadiet, gaf han i en serie uppsatser, afsedda för
utländska affärskretsar, en framställning
af det unionella tvisteämnets räckvidd, och
dessa utgåfvos senare i bokform under titeln
Kongeriget Norge som suveræn stat. 1876—80
öfversatte och bearbetade L. Daae och D. den af
E. Wallis utgifna "Illustrerad verldshistoria".
O. A. Ö.
Dromæus, Emusläktet, zool., ett till
fågelgruppen Ratitæ, underfam. Dromæidæ hörande
släkte. Näbben är rak och bred, med upphöjd kant å
näbbryggens midt. Kinderna och öfversta halsregionen
äro ofjädrade. Å fjädrarna är biskaftet lika stort
som hufvudskaftet. Vingarna sakna tumme och äro
mycket förkrympta; stjärtpennor saknas. Två arter
lefva i Australien. — Nyholländska emun, D. Novæ
Hollandiæ (se fig. 10 å planschen "Australisk
fauna"), har hufvud, hals och bål beklädda med bruna,
borstlika fjädrar och uppnår en höjd af ända till
2 m. Den är mycket skygg, låter icke lätt tämja
sig och springer fortare än en vindthund, men icke
fullt så snabbt som dess afrikanska frände. Köttet,
som till utseende och smak liknar oxkött, gör den
till ett eftersökt villebråd. Nybyggaren jagar denna
fågel med enkom för ändamålet inöfvade hundar, och
infödingen förföljer den springande samt dödar den med
sina fruktansvärda kastvapen. Icke sällan slår emun
med väldiga slag af sina fötter ihjäl de förföljande
hundarna. Äggen, som i likhet med köttet hafva en
god smak, äro mörkgröna och korniga, väga omkr. 0,43
kg. och läggas merendels 6—13 åt gången. Emun, som
under fångenskapen icke sällan fortplantat sig i
Europa, bebodde förut kuststräckorna af Australiens
fastland och Tasmanien, men har mer och mer dragit sig
tillbaka till de stora slätterna i det inre landet.
J. G. T. (L—e.)
Dromatherium, paleont., tillhör, jämte det närstående
Microconodon, de äldsta och ursprungligaste däggdjur,
som hittills blifvit kända. Underkäkar af dem äro funna i
triaslager i Carolina (Nord-Amerika). Deras tandsystem är
i hög grad reptilielikt: ej mindre än 10 kindtänder å
hvardera sidan (7 är i allmänhet det högsta antalet
kindtänder hos modernare däggdjur), hvilka tänder
hafva synnerligen små sidotaggar och en enhetlig
eller fårad rot. På grund af denna tandsystemets
enkelhet har dessa käkars däggdjursnatur af
somliga blifvit ifrågasatt.
L—e.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
