Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1897) samt kommentarier öfver Leviticus
(1894—98), Joel och Amos (1897), Daniel (1901),
Deuteronomion (1902), Genesis (1904), de mindre
profeterna (1905) och Job (s. å.). D. har äfven
utgifvit A hebrew and english lexicon of the old
testament (1892).
Drobisch [drå’-], Moritz Wilhelm, tysk matematiker
och filosof, f. i Leipzig 1802, d. där 1896, blef
professor i matematik därstädes 1827 och därjämte i
filosofi 1838, men afgick 1867 från den matematiska
professuren. D. var en själfständig anhängare och
utvecklare af Herbarts filosofi. Han utgaf Neue
darstellung der logik (1836; 5:e uppl. 1887),
Grundlehren der religionsphilosophie (1840),
Empirische psychologie nach naturwissenschaftlicher
methode (1842; 2:a uppl. 1898) samt den lilla
väl skrifna afhandlingen Die moralische statistik
und die menschliche willensfreiheit (1867). Såsom
matematiker offentliggjorde D. Grundzüge der lehre
von den höhern numerischen gleichungen (1834)
och den för kännedomen af matematikens historia
ej oviktiga monografien De Joannis Widmanni,
Egerani, etc. compendio arithmeticæ mercatorum
(1840) m. m. — På musikteoriens område lämnade
D. värdefulla bidrag till det matematiska bestämmandet
af tonhöjdsförhållandena, bl. a. Über musikalische
tonbestimmung und temperatur (1852) och Über reine
stimmung und temperatur der töne (1877).
G. E.* S—e.
Drochowitsch. Se Drohobycz.
Drofn, nord. myt., en af Ägirs och Rans döttrar. Se
Ägir.
Drog [drå̄g], fr. drogue, eng. drug, af holl. droog,
farm., en omedelbart af naturen framalstrad produkt,
som är afsedd att enligt farmaciens regler förarbetas
till beredande af läkemedel. Drogerna höra således
till de i äldre farmakopéer upptagna s. k. pharmaca
simplicia, "icke förarbetade medel". De flesta äro
antingen delar af eller afsöndringar af växter. Äfven
förekommer ett mindre antal djurdroger. Ehuru
i begreppet drog ej torde ligga något hinder för
att däri innefatta äfven oorganiska naturprodukter,
mineralämnen o. d., som brukas till läkemedel, räknas
dessa i allmänhet ej dit. Drogerna torkas vanligen väl
och försiktigt samt böra med omsorg förvaras, helst om
de innehålla flyktiga beståndsdelar. Många bland dem
måste årligen förnyas på apoteken, emedan de, oaktadt
den omsorgsfullaste förvaring, snart blifva odugliga.
O. T. S.*
Droger användas numera såsom sådana i medicinen vida
mindre än förr, och många dylika, som föregående
farmakopéupplagor upptogo, hafva nu uteslutits
därur, under det att blott helt få nya droger hafva
upptagits. I stället för drogerna användas i många
fall de ur dessa i mer eller mindre rent tillstånd
framställda, särskildt verksamma beståndsdelarna;
eller ock hafva helt nya läkemedel tillkommit och
undanträngt drogerna. I vissa fall visa sig emellertid
drogerna (d. v. s. pulver, extrakter, infusioner,
dekokter) verksammare såsom läkemedel än de ur dessa
isolerade, rena beståndsdelarna. Så är särskildt
ej sällan fallet med afförings- och maskmedel. För
att dessa skola rätt komma till att verka, fordras,
att de skola kvarblifva i tarmen och medfölja dennas
innehåll genom hela dess längd eller åtminstone genom
en stor del däraf. De rena verksamma beståndsdelarna
uppsugas ej sällan redan i tarmkanalens öfversta del, medan lämpliga preparat
på drogerna genom en halt af svårt eller alls icke
uppsugbara ämnen (garfämne, harts, gummi, växtslem,
cellulosa m. m.) högeligen försvåra de verksamma
beståndsdelarnas upptagande ur tarmkanalen.
Äfven äro drogerna i regel billigare än de isolerade
rena substanserna, hvarför de, om man med dem kan
ernå lika god verkan, fortfarande komma att nyttjas i
medicinen.
C. G. S.
Drogden, västliga farleden i Öresund, mellan
Saltholmen och Amager, minst 6,2 m. djup. 1873
uppstod mellan Sverige och Danmark en tvist
angående lotsrätten i D., på hvilken de svenske
Öresunds-lotsarna gjorde anspråk, men hvilken af
danska myndigheter frånkändes dem. Saken afgjordes —
genom en deklaration af 14 aug. 1873 — så, att åt
Danmark, såsom egare af stränderna på ömse sidor
om D., tillerkändes, med vissa modifikationer,
uteslutande lotsningsrätt genom hela D. Se Flintrännan och Öresund.
Drogheda [drå’chidə], sjöstad i irländska
prov. Leinster, grefskapet Louth, 5
km. ofvan Boynes utlopp i Droghedaviken. 12,760
inv. (1901). Linnespinnerier, järnverk, bryggerier
och saltsjuderier. Liflig kusthandel, i synnerhet på
Liverpool och Glasgow. — D. är en af Irlands äldsta
orter och bestod under medeltiden af två städer, som
1412 förenades till en. 11 sept. 1649 intogs det af
Cromwell, som lät hela befolkningen (utom några få,
hvilka såldes som slafvar) springa öfver klingan. Helt
nära D. stod 11 juli 1690 det s. k. slaget vid
Boynefloden, mellan Jakob II och Vilhelm III.
Drogist (fr. droguiste), innehafvare af en
droghandel. Med sådan handel är vanligen förenad
försäljning af färgämnen och andra kolonialvaror
samt apoteksrekvisita. Se Drog.
Drogman, turkisk tolk. Se Dragoman.
Drogue [drå̄g], fr., farm. Se Drog.
Drohed [drå̄-], stad i irländska prov. Munster. Se Bandon 2.
Drohobycz [drå’håbytʃ] l. Drochowitsch, stad i
Galizien, vid Dnjestrs biflod Tysmienica. 19,432
inv. (1900), däraf 25 proc. judar. Vacker gotisk
kyrka. Saltsjuderier, Petroleumraffinaderier. Handel
med spannmål, läder, lärft m. m.
Droit [drωa’], fr., rätt, rättighet, rättsvetenskap;
äfven afgift, tull; förekommer i en mängd
sammansättningar af internationell användning. —
Droit administratif, jur., förvaltningsrätt (se
d. o.). — Droit civil, jur., civilrätt.
— Droit commercial, jur.,
handelsrätt. — Droit constitutionnel
[kå̄stitysiånä’l], grundlagar och ur dem härledda
rättigheter. — Droit coutumier [kotymjē],
jur., sedvanerätt, i motsats till droit écrit
[ekri’], jur., skrifven lag. Se Code och
Frankrike (historia). — Droit d’aubaine
[dåbǟ’n], jur. Se Hemfallsrätt. — Droit d’auteur
[dåtȫr], upphofsmans- l. skaparrätt, särskildt
författares rätt till skrift; (Le droit d’auteur),
en tidskrift. Se Eganderätt (litterär och
artistisk). — Droit d’entrée [dãtrē], införseltull.
— Droit de port [də på̄r], hamnafgifter. —
Droit de recousse [dərəko’s] l. de reprise [dərəprīṡ], rätt att under vissa villkor återfå en pris (se d. o.). — Droit des gens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
