Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dilatation - Dilataionskoefficient, fys. Se Dilatation - Dilatationsparenkym, bot. Se Lianer - Dilatorium - Dilation - Dilemma - Dilettant - Di-l-hedsche, Di-l-heggia. Se Hedjra - Dili. Se Dilly - Diligens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den viktsförlust en i vätskan vid olika temperaturer
nedsänkt kropp undergår, eller man använder två
kommunicerande glasrör, af hvilka det ena hålles
vid 0° och det andra vid högre temperatur, under det
vätskans höjder i båda rören observeras, o. s. v. De
vätskor, hvilkas utvidgningsförhållanden blifvit
noggrannast undersökta, torde vara kvicksilfver och
vatten. Kvicksilfrets utvidgning är mellan 0° och 100°
C. 1/5550 för hvarje grads temperaturhöjning. Mellan
100° och 200° C. är samma utvidgning 1/5425 och mellan
200° och 300° C. 1/5300. I närheten af den kritiska
temperaturen ha vätskorna en dilatationskoefficient af
betydlig storlek, närmande sig till gasernas. Detta
är exempelvis fallet med kolsyra, cyan och
svafvelsyrlighet vid vanlig temperatur.
Alla de gasformiga kropparna utvidgas ungefär
lika mycket, om de äro vid lågt tryck, och denna
utvidgning utgör omkr. 0,3665 af hela volymen,
om temperaturen höjes från 0° till 100° C. Gaser,
som vid upphettning dissocieras (se Dissociation),
visa en abnormt stor utvidgning, som
dock är att anse såsom endast skenbar. — Gasernas
utvidgning kan bestämmas genom användning af
ett jämntjockt glasrör med utblåst kula. Röret
indelas i lika stora volymdelar, och kulans volym
bestämmes i sådana delar. Gasmassan afspärras
med en kvicksilfverdroppe, och af den vid olika
temperaturer observerade volymen kan gasens utvidgning
beräknas. Man kan ock bestämma utvidgningen genom
att observera spänstigheten hos en och samma gasmassa
vid olika temperaturer, under det volymen tvingas att
vara oförändrad. Spänstigheten under oförändrad volym
varierar i nära nog samma förhållande, särskildt vid
låga tryck, som volymen, då spänstigheten bibehålles
oförändrad.
L. Å. F. (S. A—s.)
Dilatationskoefficient, fys. Se Dilatation.
Dilatationsparenkym, bot. Se Lianer.
Dilatatorium (af lat. dilatare, utvidga),
instrument, medelst hvilket man utvidgar en rörformig
bildning, t. ex. urinröret, kanalen i lifmoderhalsen,
en fistelgång, för att därigenom möjliggöra en
undersökning eller ett kirurgiskt ingrepp.
J.E. J—n.
Dilation (lat. dilatio, af differre),
uppskof, frist (beträffande en rättegång). —
Dilatorisk, som går ut på uppskof l. förhalande.
Dilemma (grek. dilemma), log., är en disjunktiv
slutledning enligt formeln: om A är, så är antingen
B eller C; nu är hvarken B eller C; alltså är heller
icke A. — I vanligt språkbruk användes uttrycket
dilemma också ofta för att beteckna tvenne motsatta
möjligheter, mellan hvilka valet är synnerligen svårt,
emedan båda hvar för sig bjuda den väljande emot;
trångmål; klämma.
S—e.
Dilettant (af it. dilettante, af dilettare,
förnöja, skänka glädje; jfr lat. delectari, finna
nöje i), person, som idkar konst eller vetenskap
uteslutande såsom ett nöje och ej som yrke eller
lifsuppgift; klåpare. — Dilettantisk, ytlig
och otillräckligt skolad. — Dilettantism,
idkande af konst eller vetenskap mest för eget nöjes
skull och utan anspråk på mästerskap; bristande
grundlighet och ofullkomlig teknisk skolning. Jfr
Amatör. — Den vid ordet dilettantism häftande,
mer eller mindre lindriga bibetydelsen af ytlighet
tillhör ej ursprungligen begreppet. I alla tider ha
dilettanter bidragit åtskilligt till konstens liksom
vetenskapens utveckling. I regeln bör dock privatlifvet vara fältet
för dilettanternas bemödanden. De böra icke uppträda
offentligt och söka täfla med fackmännen, till ringa
båtnad för sig själfva eller för allmänheten, utan
deras konst- och studieutöfning må egentligen gå ut
på att fördjupa deras egen uppfattning. Särskildt
hvad konsten beträffar, kan detta leda till en för
kulturen mycket fruktbringande växelverkan mellan
konstnärerna och den konstälskande allmänheten. På
musikens område gingo förr i tiden konstnärer och
dilettanter hand i hand, hvilket bidrog ansenligt
till bl. a. kammarmusikens utveckling. I det moderna
konsertväsendet utgör alltjämt dilettanters medverkan
en oumbärlig insats, när det gäller utförandet
af körverk.
E. F—t.
Di-l-hedsche, Di-l-heggia. Se Hedjra.
Dili. Se Dilly.
 |
| Fig. 1. Fig. 2. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
