Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Digitalis - Digitalisblad. Se Digitalis - Digitalisinfusion, Digitalistinktur. Se Digitalis - Digitaria, bot. Se Panicum - Digitigrada, zool. Se Tågångare - Digitonin, kem. farm. Se Digitalis - Digitoxin, kem. farm. Se Digitalis - Digitus - Dignano - Digne - Dignitet - Dignitär. Se Dignitet - Dignus memoria, lat. Se d.m. - Digoin - Difgraf - Digression - Digynia - Dihang - Dii - Dii majorum gentium - Dii minorum gentium, lat. Se Dii majorum gentium - Diipolia - Dils manibus (sacrum), lat. Se D.M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
digitalis, få däraf lätt aptitlöshet, äckel,
kräkningar och diarré; detta beror på medlets
lokalt retande verkan, som särskildt tillkommer
däri ingående digitonin och digitoxin. Dessa
ämnen omöjliggöra äfven insprutning under huden
af de flesta digitalis-preparat, hvilka därvid
alstra svår inflammation och varbildning. — Utom
vid egentliga hjärtfel brukas digitalis vid många
andra åkommor i hjärta, lungor (lunginflammation) och
annorstädes, nämligen i många fall, där fara hotar
genom försvagad hjärtverksamhet, dålig kärlfyllnad
och lågt blodtryck. — Vid bruk af digitalis som
läkemedel ges ofta infusionen (1 del blad till 100
delar färdig infusion), 3—6 matskedar dagligen under
några dagar åt vuxen person, eller tinkturen (1:10),
10—20 droppar 2—3 gånger om dagen. Äfven gifves den
pulvriserade drogen, 3—5 cg. i dosen, i pulver eller
piller, under längre tid. De ofvannämnda, i handeln
förekommande digitalinpreparaten voro förr på grund
af sin ytterst opålitliga sammansättning med skäl
fruktade och föga använda. Numera stå otvifvelaktigt
bättre sådana af konstant verkan till förfogande,
men hafva dock ännu ej hunnit få mer utbredd
användning. Ibland gifva sådana preparat redan i
mycket liten dos (1 mg. för en gång) en förvånande
kraftig och varaktig verkan. — Utom i Digitalis
purpurea finnas likartadt verkande ämnen såväl i
åtskilliga andra digitalisarter som hos en mängd andra
växter, främst hos Strophanthus-arter och hos Scilla
maritima, vidare hos Convallaria majalis, hos Nerium
Oleander, hos det javanesiska giftträdet Antiaris
toxicaria, hos Adonis vernalis och Helleborus-arter,
hos lackviolen, Cheiranthus Cheiri, i s. k. sassybark
af Erythrophlæum-arter o. s. v. Veratrin har
likaledes en verkan på hjärtat, erinrande om den af
digitalis. Inom djurvärlden har ett digitalinlikt
verkande ämne anträffats i sekretet från den
vanliga paddans hudkörtlar; därur har nämligen
framställts ett ämne, benämndt bufotalin, med antydda
egenskaper. Bland oorganiska ämnen förete barytsalter
en om digitalinets något erinrande hjärtverkan.
C. G. S.
Digitalisblad. Se Digitalis.
Digitalisinfusion, Digitalistinktur. Se Digitalis.
Digitaria, bot. Se Panicum.
Digitigrada, zool. Se Tågångare.
Digitonin, kem. farm. Se Digitalis.
Digitoxin, kem. farm. Se Digitalis.
Digitus, lat., "finger", ett romerskt längdmått,
fingersbredd, tum, = 1/16 romersk fot (pes), = 1,85 cm.
Dignano [dinjānå], serbokroat. Vodnjan, stad i
österrikiska markgrefskapet Istrien, i en fruktbar
nejd vid järnvägen Trieste—Pola. 5,664 inv. (1900;
som kommun 9,734). Silkesodling och trähandel. I
närheten växer det s. k. "rosenvinet", en af de bästa
istriska vinsorterna.
Digne [dinj], lat. Dinia, hufvudstad i
franska dep. Basses-Alpes, vid sammanflödet af
Mardarie och Bléone, en biflod fr. v. till
Durance. 7,276 inv. (1901). Biskopssäte
sedan 4:e årh. Handel med frukt och honung. I
D. finnas sex varma, från romartiden kända
källor, som hålla koksalt och svafvelnatrium;
temperaturen växlar från 32° till 42° C.
Ln.
Dignitet (lat. dignitas, af dignus, värdig),
värdighet, ämbete, äreställe, i synnerhet vid ett hof
eller inom ett kyrkosamfund. I den kanoniska rätten
betecknas med digniteter de kyrkliga värdigheter, som
äro förenade med en yttre domsrätt, och med dignitärer
eller prelater innehafvare af sådana värdigheter. —
I matematiken betecknas med dignitet produkten af ett
antal lika faktorer. Fem stycken a hopmultiplicerade
(d. v. s. a . a . a . a . a) betecknas a5 och kallas
femte digniteten af a. Hvarje tal är första digniteten
af sig själf; den andra digniteten af ett tal kallas
kvadrat, den tredje kub och den fjärde bikvadrat. Jfr
Potens. — Dignitär (fr. dignitaire), innehafvare af
ett äreställe, af en dignitet inom katolska kyrkan
(se ofvan), öfverhetsperson.
Dignitär. Se Dignitet.
Dignus memoria, lat. Se d. m.
Digoin [-gωä̃’], stad i franska
depart. Saône-et-Loire, vid Loire och Canal-du-Centre,
som genom en akvedukt öfver Loire står i förbindelse
med Loires sidokanal. 5,575 inv. (1901; som kommun
6,890).
Digraf (af grek. di, dubbelt, och grafein,
skrifva), två bokstäfver, som tillsammans beteckna
ett ljud, t. ex. hj i Hjalmar.
Digression (lat. digressio), afvikelse, utflykt;
afvikelse från ett ämne. — Astron. Det vinkelafstånd,
hvari en himlakropp skenbart befinner sig från
centralkroppen, bägge betraktade från en utanför
den förras bana belägen punkt. I fråga om planeterna
talar man därför om digression endast för Merkurius
och Venus, emedan de äro de enda kända planeter, som
kretsa innanför jordens bana. Ju närmare planeten
är belägen till solen, dess mindre är det värde,
hvartill digressionen kan uppgå — för Merkurius
högst 29°, för Venus högst 48°. Digressionen är
östlig, när planeten är aftonstjärna, västlig,
när den är morgonstjärna. Jfr Elongation.
E. J.
Digynia (af grek. di, dubbelt, och gyne, kvinna),
ordning inom åtskilliga klasser af Linnés
sexualsystem. Dit hänföras de växter, i hvilkas
blommor finnas tvenne stift.
Dihang (Dihong), Brahmaputras mellersta lopp.
Dii consentes, indigites och novensides, lat., rom. myt. Se Di och följ. art.
Dii majorum gentium, lat., rom. myt. Hos de gamle
romarna skilde man på gudarna, alltefter som de
voro "inhemska" (indigetes), af ålder dyrkade,
och "nya" (novensides), senare införda o. s. v.,
och de intogo i föreställningen en olika rang
(se Di). Föreställningen om "högre" och "lägre"
gudomligheter betecknades äfven helt allmänt med
uttryck som dii magni ("höga gudar"), dii maiores
("högre gudar") o. d. resp. dii minores ("lägre
gudar"). I analogi med patres maiorum gentium (trol. =
patricier af äldre, förnämare ätter) i motsats till
patres minorum gentium (trol. = patricier af yngre
ätter) talas stundom bildlikt om dii maiorum (minorum)
gentium, liksom ock fauner, satyrer o. d. räknas
till "plebejerna" bland gudomligheterna (lat. plebs
superum).
H. Sgn.
Dii minorum gentium, lat. Se Dii majorum gentium.
Diipolĭa (grek.), en fest, äfven kallad Bufonĭa,
som med tjuroffer årligen firades till Zeus Polieus’
ära på Akropolis i Aten.
Diis manibus (sacrum), lat. Se D. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
