Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 235-236 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dessalines, Jacques - Dessau - Dessau, Leopold - Dessauerbrücke. Se Dessau - Dess dur - Dessein - Dessert - Desservant - Dessin - Dessinatör - Dessoir, Ludwig - Dessoir, Max - Dessolle, Jean Joseph Paul Augustine - Dessuk. Se Desuk - Dessus - Destailleur, Hippolyte Alexandre Gabriel Walter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utrymma ön. D. lät då 1804 utropa sig till kejsare,
men hans styrelse urartade snart till ett outhärdligt
tyranni, i synnerhet efter en misslyckad expedition
mot den spanska delen af ön. Generalerna Christophe
och Pétion reste sig mot D., och under ett tåg mot
dem blef han mördad 17 okt. 1806.

Dessau, hufvudstad i hertigdömet Anhalt, på
vänstra stranden af Mulde, 3 km. ofvanför dess
inflöde i Elbe. 50,849 inv. (1900). D. är en modern
stad med breda gator, snygga hus, promenader och
springbrunnar. Slottet, delvis från 1500-talet, delvis
från 1874, eger ett tafvelmuseum och åtskilliga
andra samlingar. Ett annat tafvelmuseum finnes i
Amaliastiftelsen, ett fattighus för kvinnor, hvilken
byggnad fordom användes för den af Basedow 1774
grundade uppfostringsanstalten "Philanthropin". Af
andra märkliga byggnader märkas teatern (byggd 1856),
rådhuset (1901), Kunsthalle (1904), den hertigliga
mausoléen samt af stadens sex kyrkor Slotts-
och Stadskyrkan, S:t Maria, med några goda bilder
af Cranach. Judarna ha en synagoga i orientalisk
stil. Bland läro- och bildningsanstalter märkas
gymnasium och realgymnasium, högre flickskola med
lärarinneseminarium och ett hertigligt bibliotek
(omkr. 80,000 bd). Statyer finnas af bl. a. furst
Leopold ("den gamle Dessauern"), Moses Mendelssohn
(1890) och kejsar Vilhelm I (1892). Industrien
är betydande och omfattar sockerraffinaderi,
yllefabriker, mekaniska verkstäder samt
tapetfabriker. Dessutom drifvas stor trädgårdsskötsel
och spannmålshandel. D. har sedan 1860 en hamn vid
Elbe, Wallwitzhafen. I stadens vackra omgifningar
ligga flera hertigliga trädgårdar och slott. I
D. föddes filosofen M. Mendelssohn. — D. byggdes
sannolikt i andra hälften af 1100-talet af invandrade
flamländare och omtalas som stad först 1213. Sedan
Anhalts sista delning, 1603, är D. hufvudstad. —
I närheten af D., vid Rosslau, ligger Dessauer-brücke (öfver Elbe), vid hvilken Wallenstein slog grefve Ernst af Mansfeld 25 april 1626.
J. F. N.

Dessau, Leopold, furste af Anhalt-D., "den gamle
Dessauern". Se Leopold (tyska furstar).

Dessauerbrücke. Se Dessau.

Dess dur (fr. ré bémol majeur, eng. d flat major,
mus.), den durtonart, som har dess till grundton och
företecknas med fem ♭, nämligen för h, e, a, d och g
(parallelltonart: b-moll).
A. L.*

Dessein [däsä̃’], fr. (af lat. designare, utstaka,
planlägga, bestämma), föresats, afsikt; utkast, plan,
skiss. Jfr Dessin.

Dessert [däsǟr], fr. (af desservir, duka af ett
bord), efterrätt (ost, frukter, sötsaker o. d.). —
Dessertvin, vinsorter, som mera allmänt drickas
till efterrätter. I Sverige förstod man förr med
dessertviner företrädesvis söta viner, sådana som
tokajer och konstantia.

Desservant [däsärvä̃’], fr. (af desservir, tjänstgöra)
l. Succursale-präst, ett slags lägre grad af
kyrkoherdar inom den katolska kyrkan i Belgien,
Holland och Tyskland v. om Rhen. Där får nämligen
enligt de organiska artiklarna finnas blott
ett mindre antal församlingar (cures) med fasta
kyrkoherdebefattningar, under det att flertalet
församlingar (succursales) skötes af präster, som
ega en kyrkoherdes (curé) befogenhet, men som när som
helst kunna flyttas från en församling till en annan
och som äro lägre aflönade. Dessa prästmän
kallas desservanter l. succursale-präster.
Hj. H—t.

Dessin [däsä̃’], fr. (af lat. designare, göra teckning
till), konturteckning, ritning; utkast; mönster. Jfr
Dessein.

Dessinatör (fr. dessinateur), tecknare, ritare,
mönsterritare.


Dessoir [däsωār], Ludwig, tysk skådespelare, f. 1809
i Posen, d. 1874, son af en judisk köpman Dessauer,
blef efter ett kringflackande skådespelarlif
anställd vid teatern i Karlsruhe 1839 och vid
hofteatern i Berlin 1849. I Schillers och Goethes
tragedier, men i synnerhet i Shaksperes dramer vann
han allmän beundran genom uppfattningens djup och
framställningens inifrån kommande kraft. Själssmärtan
och det demoniska tolkade han ypperligast. Han lade
aldrig an på bravur, utan infogade sin framställning
harmoniskt i det hela. Bland hans förnämsta roller
märkas Rikard III, Hamlet, Othello, Lear, Shylock,
Coriolanus, Mefistofeles, Tasso och Filip II.

Dessoir [däsωār], Max, tysk psykolog, f. 1867
i Berlin, e. o. prof. vid universitetet därst.,
har utgifvit Bibliographie des modernen hypnotismus
(1888; ett tillägg 1890), Das doppel-ich (1890; 2:a
uppl. 1896) samt Geschichte der neueren deutschen
psychologie (I 1894; 2:a uppl. 1897—1901).
S—e.

Dessolle [däså’l], Jean Joseph Paul Augustin, markis,
fransk general och statsman, f. 1767 i Auch, d. 1828,
deltog efter 1792 i revolutionskrigen och avancerade
därunder 1797 till brigadgeneral och 1799 till
divisionsgeneral. Sistnämnda år tjänstgjorde han som
Scherers och 1800 som sin vän Moreaus generalstabschef
och bidrog därvid i hög grad till framgångarna vid
Hohenlinden och Linz. 1808 förde han en division i
Spanien, och 1810 blef han guvernör öfver Córdoba,
Jaen och Sevilla. Missnöjd med det napoleonska
systemet, drog D. sig undan från statstjänsten,
men återinträdde däri 1812, såsom generalstabschef
vid Eugène Beauharnais’ armékår, för att deltaga i
ryska fälttåget. Vid Smolensk begärde han emellertid
afsked och vände tillbaka till Frankrike. 1814
uppträdde han såsom Napoleons motståndare och blef
efter restaurationen pär och öfverbefälhafvare för
samtliga nationalgardena. I pärskammaren tillhörde
han den konstitutionella oppositionen. Han
erhöll 1817 markistiteln. Dec. 1818—nov. 1819
var han ministerpresident och utrikesminister.
E. W.

Dessuk. Se Desuk.

Dessus [dəsȳ], fr. (eg. ofvan), mus., fransk benämning
på diskant, äfven på sopran och öfverstämma i
allmänhet.

Destailleur [dätajȫr], Hippolyte Alexandre Gabriel Walter,
fransk arkitekt, f. 1822 i Paris,
d. 1893, studerade i École des beaux-arts under
Leclère och blef 1848 efter sin fader arkitekt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>