Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Despreez, Jean Louis - Dess - Dessaix, Joseph Marie - Dessalines, Jacques
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som konungen ärnade uppföra på Haga. Motivet
hämtades från den antika tempelarkitekturen. En
skog af korintiska kolonner (ej mindre än 78)
skulle omgifva byggnaden, som kröntes af en kupol,
uppburen af smäckra malakitkolonner med förgyllda
kapitäl. Det hela, hvars monumentala prägel förhöjdes
af breda trappanläggningar rundtom, skulle lifvas
af gafvelgrupper, sfinxer och stoder af italiensk
marmor. Men byggnadens fulländande afbröts genom
Gustafs död, sedan grundläggningen kostat betydliga
summor. D:s största byggnadsverk är orangeribyggnaden
i Uppsala, börjad 1787 och invigd 13 maj 1807,
hundrade årsdagen af Linnés födelse. Dessutom
gaf D. ritning till piedestalen för Gustaf III:s
stod i Stockholm, till en fasad för Drottningholms
teater o. s. v. I allmänhet voro hans utkast — han
efterlämnade en mängd sådana — för storartade och
kostsamma för att oförändrade utföras, och dessutom
inföll hans verksamhet under en tid, som kännetecknas
genom fattigdom på större byggnadsföretag. I sin
egenskap af konungens förste arkitekt stadfästes han
1799 af Gustaf IV Adolf, för hvilken han sedan 1791
varit lärare i teckning. Under sommaren 1789 företog
D. en kort resa till England. Efter Gustaf III:s död
blef han, som ofvan är nämndt, icke vidare anlitad
för teatern och ej heller som arkitekt, hvadan han
efter utgången af sitt kontrakt (1798) lefde under
bekymmersamma omständigheter. Han undervisade då i
arkitektur och måleri samt bildade flera lärjungar
af en viss betydenhet, såsom arkitekterna Bassi,
Gjörwell och Estenberg. D:s inflytande på den svenska
konstodlingen har sålunda varit ganska stort.
Den allmänna karaktären hos D:s konstnärskap
är djärfhet och storhet i anläggningen samt
en öfversvallande rikedom och fantasi uti
detaljerna. Ofta blir hans komposition genom
de sistnämnda egenskaperna öfverlastad och den
stora förtjänsten i det helas anordning något
undanskymd. Som dekorationsmålare kan han numera
bedömas endast med ledning af de många akvareller,
som finnas kvar efter honom. Han framträder i
dem såsom förträfflig i perspektivet och som god
kännare af arkitekturens olika stilar, hvilka han
likväl använder godtyckligt och för effektens skull,
utan att synnerligen bekymra sig om den historiska
troheten. Där fantasien ensam får härska eller
där konstnären rör sig på antikens område, är han
lyckligast. Som stafflimålare efterlämnade han ej
synnerligen många alster; de flesta äro ock snarare
dekorations- än kabinettstaflor, i det att D:s figurer
äro korrekta och lifliga, men sakna allt individuellt
lif, och hans blick fäste sig hufvudsakligen
vid massornas verkan; han saknade den känsla för
det intima, det personliga, som är den verklige
historiemålarens kännetecken. Nationalmuseum eger
Gustaf III bevistar mässan i S:t Peterskyrkan i Rom —
en scen alldeles i D:s anda, med rikt figurstaffage
och dekorativt hållen (akvarellstudierna till
taflans samtliga figurer finnas i ett Desprez-album
i konstakademien), samt Slaget emellan krotoniater
och sybariter, där kompositionens enhet alldeles
gått förlorad i enskildheterna. På Rosersberg
förvaras hans stora duk Slaget vid Hogland, bekant
genom J. F. Martins gravyr. De båda sistnämnda
målningarna äro kalla i färgen, men djärft och rikt
komponerade. Af D:s öfriga kompositioner må nämnas
de båda burleska, äfvenledes af J. F.
Martin graverade Promotion médicale och Indulgence
plénière, rika på flödande kvickhet och cyniska
drag. — Som arkitekt kännetecknas D. af bestämd
förkärlek för antika former, en viss stränghet
i stil, parad med böjelse för rent dekorativa
element, kolonnader, stoder o. s. v. I detta afseende
efterlämnade han djupa spår i Sveriges byggnadskonst
därigenom, att hans lärjungar, som ej egde mästarens
snille, utvecklade endast den så att säga nyktra sidan
af hans konstnärskap, hvilken sålunda gaf impuls åt
den "ladustil" och "kasernstil", som så länge satte
sin prägel på vår byggnadskonst. D:s egna arbeten
drabbas icke af denna förebråelse för torrhet och
fantasilöshet. Vi påminna om t. ex. orangeribyggnaden
i Uppsala, hvars fasad är kraftfull och storartad,
hvars inre är ljust och lifligt. — D. uppträdde
jämväl som etsare och gravör. Några större grupper
för "Promotion médicale" samt konturetsningarna till
såväl denna komposition i dess helhet som till flera
andra äfvensom några arkitekturplanscher utfördes
af honom i Sverige. Andra af hans kompositioner
äro graverade af en Beskow (många arkitektoniska
ritningar), G. Hensigen, J. F. Martin m. fl.
(Jfr L. Looström, "Den svenska konstakademien".
1887.)
-rn. (O. G3g.)
Dess (fr. ré bémol, eng. d flat), mus., den medelst
ett ♭ en half ton sänkta tonen d. Förväxlas enharmoniskt
med ciss.
A. L.*
Dessaix [däsǟ], Joseph Marie, grefve,
fransk general, f. 1764 i Thonon (Haute-Savoie),
d. 1834, blef med. doktor i Turin och slog sig
sedan ned i Paris. Under den första revolutionen
tillhörde han ytterlighetspartiet och gjorde 1791 ett
misslyckadt försök att revoltera sitt fädernesland.
Den ödesdigra 10 aug. 1792 kämpade han i spetsen
för en af honom bildad friskara, Allobroglegionen,
och förde därefter befäl i revolutionskrigen, med
undantag af åren 1798—99, då han var medlem
af de "femhundrades råd". 1803 blef D.
brigadgeneral samt 1809 divisionsgeneral och grefve. 1812
medföljde han på tåget till Ryssland, där han vid
Moskva förlorade en arm, och några månader var
han kommendant i Berlin. 1814 försvarade han en
del af Alperna mot österrikarna. Under de "hundra
dagarna" (1815) slöt han sig till Napoleon och
satt därför sedermera häktad i fem månader. 1830
kallades D. att föra befälet öfver Lyons nationalgarde.
(L. W:son M.)
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
