Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cluseret - Clusia - Clusiaceæ - Clusium - Clusius - Cluverius - Cluysenaar - Clyde, Skottlands mest betydande flod - Clyde, lord, brittisk härförare - Clydebank - Clyde-distriktet - Clyde-fjärden - Clydesdale - Clydesdale-hästen - Clymene - Clymenia - Clypeaster - Clypeastridæ - Clytæmnestra - Clüver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Marseille måste han fly till Genève. 1871 återvände
C. till Paris samt blef efter revolutionen 18 mars af
kommunarderna utsedd till krigsdelegerad och senare
vald till medlem af kommunen. Han sökte energiskt
höja de upproriskes militära duglighet, aflägsnade
olämpliga personer från befälsposterna och anklagades
därför att vara mutad af regeringen i Versailles. Då
Fort Issy 30 april utrymdes af hans trupper,
blef han kastad i fängelset Mazas, men frigafs vid
regeringstruppernas intåg i Paris 24 maj, hvarefter
han öfver England flydde till Mexico, medan han af
krigsrätten i Versailles 30 aug. 1871 "in contumaciam"
dömdes till döden. C. slog sig sedan ned i Schweiz,
där han studerade målarkonst jämte sin vän Gustave
Courbet. 1878 begaf han sig till Turkiet och deltog i
kriget där samt återvände på grund af amnestien till
Paris 1881. Där var han journalist, utställde taflor
och blef 1888 och 1889 som revolutionär socialist
invald i deputeradekammaren samt omvaldes 1893 och
1898. C. utgaf Mémoires du general C. (Le deuxième
siège de Paris och La fin de l’empire; 3 bd, 1887-88).
E. A-t.
Clusia L., bot., växtsläkte af fam. Guttiferæ,
afd. Clusioideæ. De i tropiska Amerika förekommande
omkr. 80 arterna äro till största delen epifytiska
buskar, som omklamra och "strypa" trädstammarna
med tillhjälp af en mängd luftrötter. Af
arterna, särskildt C. rosea L., erhålles ett
purgerande gummiharts, som har användning äfven i
skeppsbyggeriet, i stället för beck och tjära. G. L-m.
Clusiceæ, bot. Se Guttiferæ.
Clusium, fordom stad i Toscana. Se Chiusi.
Clusius, fransk botanist. Se Lecluse.
Cluverius. Se Clüver.
Cluysenaar [klöjsenär], Jean André Alfred, belgisk
målare, f. 1837 i Bruxelles, studerade vid akademien
därstädes och hos Cogniet i Paris. Hans förnämsta
verk äro fresker i universitetshuset i Gent,
framställande Romerska världsväldet, Kristendomens
införande, Påfvemaktens strid med den världsliga
makten, Reformation och Renässans samt Franska
revolutionen. För öfrigt har han utställt Henrik IV
knäböjande inför påfven Gregorius VII (Paris 1878,
museet i Bruxelles), De fyra apokalyptiska ryttarna,
flera porträtt, Liberté, Égalité, Fraternité samt
Sofvande backantinna (1890). (G-g N.)
Clyde [klåYd], Skottlands mest betydande flod, bildas
genom sammanflödet af flera smärre vattendrag,
som upprinna på Lanarkbergen. Den flyter, närd
af åtskilliga bifloder och sköljande städerna
Lanark, Hamilton, Glasgow, Renfrew och Clydebank,
i nordvästlig riktning, tills den vid Dumbarton,
efter ett lopp af 170 km., utmynnar i Firth of Clyde
(Clyde-fjärden), den fjärd, som från Irländska sjön
skjuter upp mellan Ayr i ö. samt halfön Cantire
i v. Längden af denna fjärd är, från Dumbarton
till Ailsa craig, något öfver 100 km., bredden
varierar mellan 1,600 m. och 60 km., djupet mellan
6,7 m. och 180 m. Till Glasgow, dit tidvattnet
når, är C. vid flod segelbar för fartyg af 5,5
m. djupgående. Längre inåt landet, vid Lanark, bildar
C. flera pittoreska vattenfall. Genom Clyde-kanalen
står floden i förbindelse med Forth-fjärden (Firth
of Forth). (J. F. N.)
Clyde-distriktet kallas ett af de största
skeppsbyggeridistrikten i England, beläget vid nedre
delen af Clyde-floden samt rundt
Clyde-fjärden. Distriktet omfattar ej mindre än
49 större och mindre skeppsvarf samt 73 mekaniska
verkstäder för tillverkning af sjöångmaskiner och
ångpannor. Några af de mest kända varfven äro Ailsa
shipbuilding Co., Campbeltown shipbuilding Co., Clyde
shipbuilding and engineering Co., William Denny &
Bros., Fairfield shipbuilding and engineering Co.,
Irving shipbuilding and engineering Co., Murdoch &
Murray, Russel & Co., Scott & sons samt Babcock
& Wilcox, hvilken sistnämnda firma är särskildt
bekant för sin typ af vattenrörångpannor. År 1904
byggdes i distriktet 200 ångfartyg om 358,740 ton
och 54 segelfartyg om 26,823 ton (utom krigsfartyg).
Ax. L.
Clyde [klai’d], lord, brittisk härförare. Se Campbell
(Colin).
Clydebank [klai’d-bäŋk], stad i skotska
grefsk. Dumbarton, vid Clydes högra
strand, 9 km. n. v. om Glasgow. 18,654
inv. (1901). Skeppsbyggeri.
Clyde-distriktet. Se Clyde.
Clyde-fjärden. Se Clyde.
Clydesdale [klai’dsdeil], skotskt landskap, omfattande
Clydes flodområde. Det är rikt på trädgårdsalster,
hästar, järn och stenkol, och inom dess gränser
bor nära en tredjedel af Skottlands befolkning. Jfr
Lanark.
Clydesdale-hästen [klai’dsdeil-], ett af
Storbritanniens utmärktaste arbetshästslag. Den
nuvarande rasen, hvilken har sin hemort i sydvästra
Skottland, lär hafva uppkommit under 1700-talet
genom korsning mellan flandriska hingstar och ston af
skotsk landtras. Clydesdale-hästen är stor och grof;
hans höjd öfver manken är omkr. 1,75 m., och lefvande
vikten uppgår till 800–1,000 kg. Hufvudet är långt och
näsan ofta hvälfd; halsen är af medelmåttig längd;
bröstet är djupt, ryggen något inböjd och korset
stupande; skenbenen äro korta, torra och breda samt
rikt försedda med s. k. hofskägg; färgen är merendels
brun eller mörkbrun. Clydesdale-hästar användas
i Storbritannien ganska mycket vid åkerbruket;
de anses i allmänhet vara lifligare och hafva
snabbare rörelser än åtskilliga andra slag af gröfre
arbetshästar. – Till Sverige ha (sedan 1840) införts
djur af denna ras, och afkomman finnes hufvudsakligen
i Västergötland och Skåne.
C. A. L.*
Clymene. Se Klymene.
Clymenia Münster, paleont., en till devoniska systemet
hörande ammonitform, som har skalet hoprulladt i
en plan spiral, obetydligt veckade skiljeväggar och
sifonen belägen vid skalets inre sida. Detta "släkte"
förekommer särdeles ymnigt i vissa öfverdevoniska
kalkstenar i Tyskland, hvilka däraf fått namnet
Clymenia-kalk (se Ammoniter). G. L.*
Clypearster, zool. Se Sjöborrar.
Clypeastridæ (Clypeastridea), zool. Se Sjöborrar.
Clytæmnestra. Se Klytaimnestra.
Clüver [-fer], Philip (Philippus Cluverius), tysk
geograf och fornforskare, den historiska geografiens
grundläggare, f. 1580 i Danzig, d. 1623 som professor
i geografi i Leiden. Efter att af nöd några år ha
egnat sig åt militärtjänst, genomvandrade han under
stora uppoffringar 1607-13 större delen af Europa,
hvarefter han 1615 fann en fristad i Leiden. Hans
Introductio in universam geographiam tam veterem quam
novam (1629) är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
