Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boställen - Boswell [båswel]. 1. James B. 2. Sir Alexander B. 3. James B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blifva tvungen att göra högst betydliga utgifter,
enär han är skyldig att, efter bestämmelse vid syn,
ansvara för såväl nybyggnad som underhåll af husen,
äfven om han af företrädaren icke kunnat utbekomma
den husröte-ersättning, som denne blifvit dömd att
betala; att innehafvaren, såvida han icke skall se
sin inkomst kännbart förminskad, måste förskaffa
sig ej allenast ett för hans förhållanden ofta
betydligt inventariekapital, utan jämväl nödiga
kunskaper och erfarenhet för boställets behöriga
skötsel samt däråt egna en god del af den tid, som
är behöflig för hans tjänstgöring; att de ofta täta,
alltid oberäkneliga ombytena af boställsinnehafvare
måste inverka menligt på egendomarnas skötsel; att,
till följd af afträdarens rätt till fardagsår, en
ny tjänsteinnehavare först efter en lång tids förlopp
kommer i fullt åtnjutande af sina löneinkomster; och
slutligen, att uppskattningen af boställsafkastningen
visat sig vara ojämn, till följd hvaraf olika
tjänsteinnehafvare inom samma grad erhållit ganska
olika löneförmåner.
Dessa olägenheter hafva småningom och egentligen
i senare tider ledt därhän, att numera endast
ett ringa antal tjänstemän äro försedda med
jordbruksboställen. Sålunda hafva jämlikt
beslut under senare hälften af förra århundradet i
sammanhang med verkställda löneregleringar samtliga
militieboställen äfvensom de åt civila tjänstemän
och betjänte anslagna boställen med undantag af en
del länsmansboställen och några få åt tjänstemän och
betjänte vid skogsstaten anvisade boställen blifvit
till statsverket indragna och de större boställena
för dess räkning utarrenderade. De mindre boställena
åter hafva, där de icke varit för skogshushållningen
eller annat statsändamål erforderliga, försålts och
köpeskillingarna användts för inköpande af skogbärande
eller till skogsbörd tjänlig mark.
Med de ecklesiastika boställena har ingen annan
förändring vidtagits, än att de åt biskoparna anslagna
boställena numera utarrenderas och arrendeinkomsten
ingår till den för dessa ämbetsmäns aflöning bildade
biskopslöneregleringsfonden.
Bostadsboställen, hvilka endast afse att bereda
innehafvaren förmånen af fri bostad, äro i kronans
slott och hus anvisade åtskilliga ämbets- och
tjänstemän, företrädesvis sådana, hvilka antingen
med afseende på sin ämbetsställning böra hafva en
ansenligare bostad, än som med säkerhet kan vara
att påräkna i enskildas hus, eller ock måste bo i
omedelbar närhet af platsen för sin verksamhet. Bland
innehafvarna af dylika boställen må nämnas:
ministern för utrikes ärendena, öfverståthållaren,
landshöfdingar, biskopar, kommendanter m. fl., en del
öfver- och underbefäl i garnisonsorter, tjänstemän
och betjänte vid järnvägstrafiken, skogsstaten och
fängelserna m. fl. inrättningar.
Åt vissa ämbetsmän skola kommunerna anskaffa
bostadsboställen. I städerna tillhandahållas
sådana åt kyrkoherdar, komministrar och klockare,
åt rektorer samt i vissa fall äfven åt andra lärare
vid elementarläroverken, Bland folkskollärarnas
lagbestämda löneförmåner ingår äfven rättigheten till
fri bostad eller ersättning därför.
Boställshafvarens dispositionsrätt öfver det
honom anvisade bostället är naturligtvis inskränkt
till nyttjanderätten. Gränserna för denna, liksom
bestämmelserna rörande boställshafvarens skyldigheter
i afseende å boställets underhåll, häfdande m. m.,
återfinnas i allmänna lagen och särskilda
författningar.
Vid ombyte af boställshafvaro hålles s. k.
af- och tillträdessyn till utrönande af huru den
afträdande boställsinnehafvaren fullgjort sina
skyldigheter och för bestämmande af det däraf
beroende rättsförhållandet mellan af- och tillträdare
samt mellan dessa och kronan. – Dylik syn kan äfven
förekomma vid andra tillfällen, såsom då vid ekonomisk
besiktning vanvård af bostället blifvit anmärkt; den
kallas då laga syn. Boställssyner förrättas i stad af
rådstufvurätten, å landet i allmänhet af domaren med
biträde af minst två nämndemän och högst half nämnd.
Enligt 1894 års skogsförordning
skall ordnad hushållning införas å
boställsskogarna. Boställsinnehafvaren får,
med iakttagande af hushållningsplan, från skogen
hämta sitt husbehof af virke, hvarjämte, hvad de
ecklesiastika boställena angår, socknen kan, då
tillgång finnes, därstädes bekomma utsyning till
kyrko- och prästgårdsbyggnad. Af skogens afkastning,
utöfver hvad som åtgår till nämnda ändamål och till
bekostande af skogsskötseln, kan boställsinnehafvaren
tillerkännas viss andel, högst hälften, såsom
godtgörelse för den möda och omtanke, som skogens
skötsel och vård orsakat honom. Resten af afkastningen
tillfaller prästlöneregleringsfonden, hvilken erhåller
hela afkastningen (utöfver boställets virkesbehof)
från sådana betydligare boställsskogar, som blifvit
ställda under omedelbar förvaltning och bevakning
af skogsstaten, i hvilket fall boställsinnehafvaren
således ej har någon omsorg med skogsskötseln. –
En viss del af virkesafkastningen, nämligen den,
som erhålles genom så kallad berednings- eller
rensningshuggning och icke kan anses tillhöra skogens
ordinarie afkastning, försäljes dessutom för de
ecklesiastika boställenas 1876 bildade skogsfonds
räkning, hvars behållning vid 1903 års slut
uppgick till 1,188,809 kronor 82 öre. Denna fond
är i främsta rummet afsedd att bereda medel till
bekostande af en förbättrad hushållning å de smärre
boställsskogar, hvilkas egen afkastning ej lämnar
tillgång därtill, men från fonden ha under de senare
åren äfven omförts vissa belopp till förstärkning
af prästlöneregleringsfonden. Från prästboställe,
som till följd af donation eller genom köp utgör
församlingens enskilda egendom, går likväl icke
någon andel af virkesafkastningen vare sig till
löneregleringsfonden eller till skogsfonden. A. A.
Boswell [bå’swol]. 1. James B., engelsk författare,
f. i Edinburgh 1740, tillhörde en gammal skotsk
släkt; hans fader Alexander B., lord Auchinleck
(f. 1706, d. 1782), var en högt ansedd domare och
i politiken gammaldags whig. B. studerade juridik
först i Edinburgh och Glasgow, sedan i Utrecht,
men visade mest håg för sällskapslifvet och gjorde
sig tidigt känd för mycken fåfänga. Under en resa
till Italien gjorde han bekantskap med Voltaire
och Rousseau samt besökte äfven Corsica, där han
uppträdde som grand seigneur och oförskräckt utfrågade
frihetshjälten Paoli om alla möjliga detaljer i dennes
privatlif. Efter sin hemkomst utgaf B. en Account of
Corsica (1768), hvilken rönte mycken framgång just
på grund af de personliga smådrag han meddelade
om Paoli, som då stod på höjden af ryktbarhet och
popularitet. Skalden Gray kallade boken "en dialog
mellan en ung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
