- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
705-706

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blixtskarf, bygnk., en enkel skarf - Blixtskifva, fys. Se Blixt 2 - Blixttafla, fys. Se Blixt 2 - Blixttåg. Se Järnvägar - Blizzard, eng., snöstorm med stark köld - Bloaters, eng. Se Sillrökning - Bloch, Moritz. Se Ballagi - Bloch. 1. Karl Henrik B., dansk målare - Bloch. 2. William Edvard B., dansk dramatisk författare - Bloch. 3. Oskar Thorvald B., dansk läkare - Bloch, Jan, rysk-polsk finanspolitiker - Bloch, Andreas, norsk målare och tecknare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och ett hak å midten af den snedgående fogytan. De
skarfvade styckena sammanhållas af ett par
genom träet dragna järnbultar. Benämningen
blixt-skarf torde hafva kommit af skarfvens form
eller möjligen af lättheten att tillverka en
dylik skarf, som dock ur hållfasthetssynpunkt
måste anses särdeles otillfredsställande.
P. Ax. L.

Blixtskifva, fys. Se Blixt 2.

Blixttafla, fys. Se Blixt 2.

Blixttåg. Se Järnvägar.

Blizzard [bli’s9d], eng., snöstorm med stark köld, som blåser
v. om Mississippi norr ifrån och är högst farlig för
personer, som färdas ute. Denna vind, som åtföljer
västsidan af ett barometerminimum, utmärker sig,
liksom dess fortsättning, den texanska norther,
genom plötsligt utbrott, kort varaktighet och ett
ytterst hastigt temperaturfall.

Bloaters [blålrtgs], eng. Se Sillrökning.

Bloch, Moritz. Se Ballagi.

Bloch [blåkk]. 1. Karl Henrik B.,
dansk målare, f. 23 maj 1834 i Köpenhamn, genomgick
konstakademien därstädes och begaf sig 1859 till
Italien, där han med några kortare afbrott vistades
till 1865. Han hade redan före sin resa väckt
mycken uppmärksamhet Igenom sina än idylliska,
än allvarliga, än skälmska och humoristiska
skildringar af danskt folklif. Bland dessa må nämnas
Söndagseftermiddag på Refsnäs, Fiskare på Jyllands
västkust
(två taflor, 1857 och 1858), Far skall
sofva
(1858) och En måltid (1859). Under de första
åren af sin vistelse i Rom valde han ämnen ur det
italienska folklifvet (En fiskare från Sorrento,
1861, i Köpenhamns konstmuseum, och Två munkar,
1862). Med Samson i kvarnen (1863, konstmuseet)
fördes, B. in på historiemålningens område, där han
sedermera skapade Jairus’ dotter (1864; konstmuseet),
Prometeus} befrielse (1865, eges af konungen af
Grekland), Niels Ebbesen och grefve Geert (1868),
Kristian II i fängelset (1871; konstmuseet) och flera
historiemålningar i universitetets festsal. Äfven
i hans historiska och mytologiska målningar gör sig
gärna en genreartad uppfattning gällande. Detta är
fallet jämväl i hans religiösa arbeten, t. ex. i
de 23 taflorna i Frederiksborgs slottskyrka samt
i flera altartaflor (Christus consolator, 1875,
i Löberöd i Skåne). Historiemålningen trängde honom
likväl icke bort från skildringarna af italienskt och
danskt folklif, och särskildt fortsatte han att väcka
munterhet och löje genom romerska pojkar och munkar i
tragiska situationer: En romersk gatbarberare (1864),
Munken, som plockar fjäderfä (1870), En tjänsteflicka
(s. å.), En fiskargumma (1876) m. fl. Han har ock
målat porträtt och utfört goda raderingar. B. är
svagt representerad i Stockholms nationalmuseum
med en på beställning 1882 utförd liten tafla,
Herdarnas tillbedjan. Han blef 1883 professor och
snart därefter ledare af akademiens målarskola. Död
22 febr. 1890. Ph. W.*

2. William Edvard B., den föregåendes broder,
dansk dramatisk författare, f. 30 mars 1845 i
Köpenhamn, tog 1871 juris kandidatexamen och var
1881–93 sceninstruktör vid k. teatern i Köpenhamn.
Han har dels ensam, dels i samarbete med andra
(N. Bögh och R. Kauffmann) skrifvit åtskilliga större
och mindre skådespel, bl. a. De hvide roser (1871),
Lygtemand (1875) och Konsekvenser (1881). B. gifte
sig 1887 med skådespelerskan Anna Kristine
Lindemann
(f. 2 febr. 1868), hvilken sedan
1885 å k. teatern utmärkt sig ganska mycket i en
mängd unga flickroller af olika beskaffenhet.

3. Oskar Thorvald B., den föregåendes broder,
dansk läkare, f. 15 nov. 1847, tog 1872 medicinsk
examen och erhöll 1879 doktorsgraden. Han valde
kirurgien som sitt fack och var 1886–1904 öfverkirurg
vid Frederiks hospital samt blef 1893 lifmedikus
hos kronprinsen. B. har i synnerhet vinnlagt sig om
att förbättra sårbehandlingen och genomföra bruket
af "aseptiska" förbandsämnen i st. f. de hittills
nyttjade antiseptiska. Utom många afhandlingar
i tidskrifter har B. utgifvit en utförlig bok,
Om döden (1903; "Döden", 1904 ff.), där han genom
att skildra hur döden under olika förhållanden
inträder sökte motarbeta dödsfruktan. Boken väckte
mycket uppseende och fick hastigt stor afsättning.
E. Ebg.

Bloch, Jan, rysk-polsk finanspolitiker, f. 1836 i
Radom, d. 6 jan. 1902 i Warschau. Efter skolstudier
i Warschau egnade sig B. åt affärsverksamhet och
lyckades genom järnvägsföretag och kvarnindustri
förvärfva en stor förmögenhet, hvarjämte han
deltog i flera bank- och försäkringsföretag. För ett
nationalekonomiskt arbete om ryska järnvägarna fick
B. 1875 stora guldmedaljen på geografiska kongressen
i Paris. S. å. utkom på ryska, polska och franska
i 5 delar hans bok om "Järnvägarnas inflytande på
Rysslands ekonomiska läge". Hans betydelsefullaste
arbete var dock "Framtidens krig" (tysk öfv. "Der
krieg", 1899; svensk öfv. i utdrag, "Framtidens krig",
s. å.), hvari han ur ekonomisk synpunkt sökte påvisa
ohållbarheten i stabila rustningar, så att han blifvit
en af de märkligaste målsmännen för fredsrörelsen,
äfvensom de hinder särskildt förstörelseredskapens
fulländning lade i vägen för framtida
krigsoperationer. Hans fredsvänliga författarskap
utöfvade stort inflytande på kejsar Nikolaus II, som
delvis påverkad däraf utfärdade sin inbjudning till
fredskongressen i Haag 1899, där B., fastän ej som
officiellt ombud, var närvarande. B. författade
dessutom flera skrifter om agrariska och
finansiella förhållanden i Ryssland och Polen.
A–d J.

Bloch [blåkk], Andreas, norsk målare och tecknare,
f. 29 juli 1860 i Skedsmo, blef vid sjutton års ålder
elev i Knut Bergsliens teckningsskola och fick ungefär
samtidigt anställning som tecknare i en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 12 12:23:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbc/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free