Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blixt. 1. Meteor. - Blixt. 2. Fys. - Blixtflaska, fys. Se Blixt - Blixtfotografi. 1. Fotografi tagen vid belysning af magnesiumblixt - Blixtfotografi. 2. Fotografisk afbildning af blixten - Blixthjul, fys., har man kallat det äldsta slaget af "strömafbrytare" - Blixtkatarr (ty. blitzkatarrh). Se Grippe - Blixtkedja, fys. Se Blixt - Blixtljus, magnesiumblixtljus - Blixtpatron, en med tändtråd försedd hylsa - Blixtpulver, en blandning af magnesium- eller aluminiumpulver med kaliumklorat - Blixtregistreringsapparat. Se Åskvädersregistreringsapparat - Blixtrör l. Fulgurit, meteor., en af blixten bildad rörformig kropp af kvartssand - Blixtskarf, bygnk., en enkel skarf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en stund på samma ställe och därpå fortsätta
sin rörelse i samma eller i en annan bana och
slutligen försvinna med en häftig explosion. Någon
tillfredsställande förklaring öfver detta fenomen
är ännu icke gifven. På sista tiden har en fransk
fysiker, Planté genom användning af mycket starka
galvaniska staplar lyckats eftergöra kulblixtar,
ehuru naturligtvis i förminskad skala. Huruvida
de i naturen förekommande kulblixtarna bildas
på samma sätt som de små elektriska kulorna
i Plantés experiment är emellertid ännu icke
afgjordt. Jfr Åska och Åskledare.
R. R. (N. E–m.)
2. Fys. Ordet blixt förekommer såsom den första
sammansättningsleden i namnen på en mängd äldre
fysikaliska apparater, hvilka hafva till ändamål
att på ett för åskådaren roande sätt mångfaldiga
den elektriska gnista, som uppkommer vid urladdning
av konduktorn till en elektricitetsmaskin. Alla
dessa apparater äro konstruerade efter en och
samma princip. På ett oledande ämne, vanligen glas,
fästas med gummi små bitar af metall, t. ex. lappar
af stanniol, af regelbunden (cirkulär, rombisk)
form och på korta afstånd från hvarandra, så att
mellanrummen formera linjer, bokstäfver eller andra
bestämda figurer. Sättes nu den första stanniol-lappen
i metallisk förbindelse med konduktorn, medan den
sista sammanbindes med jorden, så hoppa elektriska
gnistor samtidigt öfver på alla af brottsställena,
och åskådaren ser i detta ögonblick ett blixtlikt
sken, som har formen af en linje, bokstaf eller annan
figur, alltefter stanniolbladens anordning. Effekten
beror ock af underlagets skapnad. Med blixtskifvan
l. blixttaflan, på hvilken underlaget utgöres
af en plan glasskifva, kan man icke framställa samma
figurer, som man kan med blixtröret, där lapparna
äro fästa i spiral omkring ett glasrör eller en
glasstaf, eller med blixtflaskan, hvilken utgöres af
en laddflaska, hvars yttre beläggning blifvit ersatt
af ett lager metallfilspån. Till denna kategori af
apparater hör ock blixtkedjan, hvars länkar bestå af
omväxlande stycken af metall och något oledande ämne.
R. R.*
Blixtflaska, fys. Se Blixt.
Blixtfotografi. 1. Fotografi, tagen vid belysning
af magnesiumblixt (jfr Blixtpulver). –
2. Fotografisk afbildning af blixten (i betydelsen
urladdningsgnista af atmosfärisk elektricitet). Man
lyckas understundom erhålla en fotografi af den
s. k. blixtstrålen genom att under en mörk natt, då
åskan går, rikta en öppen kamera mot åskmolnet. Med
hjälp af sålunda erhållna fotografier har man
varit i tillfälle att iakttaga vissa förut ej
känd-a egendomligheter vid dessa urladdningar.
K. S-n.
Blixthjul, fys., har man kallat det äldsta slaget
af "strömafbrytare" eller reotom, d. v. s. den
apparat, som har till ändamål att på mycket korta
mellantider växelvis sluta och öppna en elektrisk
ström. Blixthjulet utgöres af en i periferien med
tänder försedd kopparskifva, på hvilken mellanrummen
mellan tänderna vanligen äro fyllda med något
isolerande ämne (elfenben e. d.). På blixthjulets
periferi släpar en metallfjäder, hvilken vid
skifvans kringvridning träffar än tänderna, än de
isolerande mellanrummen. Strömmen, som är ledd genom
kopparskifvan och metallfjädern, är följaktligen
sluten, så ofta fjädern träffar en tand, men afbruten,
när den träffar ett mellanrum. Reotomer användas
hufvudsakligen vid induktionsapparater,
där den elektriska hufvudströmmen bör
underkastas täta afbrott, på det att den
däraf uppväckta induktionsströmmen må blifva
intensiv och kunna utöfva kraftiga verkningar.
R. R.*
Blixtkatarr (ty. blitzkatarrh). Se Grippe.
Blixtkedja, fys. Se Blixt.
Blixtljus, magnesiumblixtljus, den blixtlikt uppflammande,
med mycket starkt aktinisk kraft lysande låga,
som erhålles vid antändning af magnesiumpulver,
antingen ensamt eller blandadt med klorsyradt
kali eller svafvelantimon. Blixtljuset användes
vid fotografering under den mörka delen af dygnet
eller eljest i svagt upplysta lokaler. Därigenom
att ljuset är mycket kraftigt och förbränningen sker
momentant, har blixtljuset fått särskild användning
vid fotografering af ett större antal personer
i en för fotografiskt ändamål mindre gynnsamt
upplyst lokal, såsom teaterscener, festsalar o. d.
A. R–al.
Blixtpatron, en med tändtråd försedd hylsa, innehållande en afmätt kvantitet blixtpulver.
Blixtpulver, en blandning af magnesium-
eller aluminiumpulver med kaliumklorat eller
annan syreafgifvande förening, användes vid
fotografering af sådana platser eller föremål,
som icke träffas af nog mycket dagsljus för att
fotografering vid detta skall kunna ega rum.
K. S–n.
Blixtregistreringsapparat. Se Åskvädersregistreringsapparat.
Blixtrör l. Fulgurit, meteor., en af blixten bildad
rörformig kropp af kvartssand, hvilken i det inre har
en glaserad yta, men utvändigt är ojämn, till följd
däraf att sandkorn sammansintrats därpå. Sådana
kroppar anträffas vid eller något under ytan af
kvartssandlager och hafva uppkommit därigenom
att blixten på sin väg till det underliggande
vattendränkta jordlagret genomträngt och smält
sanden. Blixtrören kunna uppnå en längd af 10
m.; deras inre diameter varierar från 1 till 50
mm. Stundom hafva, genom inverkan af den omgifvande
fuktiga och kalla sanden, delar af ett blixtrör
blifvit platt-tryckta samt äro fullkomligt massiva. De
äro ofta greniga, tillspetsade nedåt och mestadels
mycket sköra. Om deras uppkomstsätt framställdes de
mest olikartade åsikter, innan man i början af förra
århundradet lyckades finna den rätta. Till bevis för
att de bildas af åskslag kan anföras, att man vid
åtskilliga tillfällen upptäckt fulguriter i sand,
som ännu var varm efter den blixt man såg träffa
stället. Man har äfven lyckats på artificiell väg
eftergöra korta blixtrör, därigenom att man låtit en
stark elektrisk gnista slå igenom sönderstött glas,
blandadt med koksalt. – Om blixtrör såsom fysikalisk
apparat se Blixt, fys.
R. R.*
Blixtskarf, bygnk., en vid skarfning af träbjälkar
använd enkel skarf, där fogen går i en
lutning af ungefär 1 på 3 mot styckenas längdriktning
samt är försedd med tvära afskärningar vid ändarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
