Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bichat, Marie François Xavier, fransk naturvetenskapsman - Bichir, Polypterus bichir, zool., en fisk, tillhörande ganoiderna - Bichon, fr., liten knähund - Bickell, Gustav Wilhelm Hugo, tysk syriolog och katolsk teolog - Bicocca. by i italienska prov. Milano - Bicolor, tvåfärgad - Bicornes, bot. Se Ericaceae - Bicorniger l. Bicornis (grek. Dikeros), lat., "tvåhornad", binamn på Dionysos - Bicornis. Se Bicorniger - Bicuhyba-fett, bot. Se Virola - Bicykel, "tvåhjuling". Se Velociped - Bida, Alexandre, fransk tecknare - Bi-dal, geogr. Se Dal - Bidar, Bider l. Bidery, stad i en provins af samma namn i brittiskindiska vasallstaten Haidarabad - Bidassoa (Vidassoa), flod, som rinner upp på södra sidan af Pyrenéerna - Biddeford, stad i staten Maine - Bidder, Heinrich Friedrich, rysk fysiolog - Biddle, John, engelsk sektstiftare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fransk naturvetenskapsman, f. 1771, d. 1802,
började 1797 i Paris hålla anatomiska och kirurgiska
föreläsningar, hvilka genast väckte stort uppseende.
1800 offentliggjorde han bl. a. Traité des
membranes och Recherches sur la me et la mort samt
1801 Anatomie générale, appliquée à la
physiologie et à la médicine. Af hans Traité
d’anatomie descriptive utgaf han själf de
två första banden (1801–02) och hade det
tredje (som utkom 1803) färdigt vid sin död. –
B. studerade naturen noggrannare än de fleste
af hans föregångare. Han visade, att djurkroppen
är sammansatt af väfnader, som hvar för sig hafva
speciella egenskaper, hvilka delvis tillhöra dess
materia, delvis utmärka den såsom lefvande.
B :s storhet ligger framför allt i sättet för
hans undersökningar: sträng naturforskningsmetod,
noggrannhet och kritik vid observationerna,
allsidig granskning af hvarje fråga. Själf knappast
histolog i modern mening, gaf han dock åt histologien,
denna den nyare tidens vetenskap, en väldig impuls
genom sin allmänna uppfattning af djurkroppens
sammansättning och väfnadernas funktioner – ett
aningsfullt Varde ljus! öfver de gamles kaos af
"partes similes et dissimiles". G.v.D.*
Bichir, Polypterus bichir, zool., en fisk, tillhörande
ganoiderna och bland dem typen för en särskild familj,
Polypteridæ. Den är märkvärdig i synnerhet därför,
att dess zoologiska karaktärer ställa den vid sidan af
de i jordens äldsta historia förekommande fisktyperna,
af hvilka de allra flesta för längesedan utdött. Denna
fisk, af hvilken man numera urskiljer flera arter,
förekommer i hela den tropiska delen af Afrika.
F. A. S.*
Bichon [bi j å’], fr., liten knähund.
Bickell, Gustav Wilhelm Hugo, tysk syriolog och
katolsk teolog, f. 1838 i Kassel af protestantiska
föräldrar, blef docent i Marburg 1862, öfvergick
till katolicismen 1865, prästvigdes 1867, kallades
s. å. till e. o. professor i orientaliska språk
vid Münsters akademi samt blef ord. professor i
semitiska språk och kristen arkeologi vid teologiska
fakulteten i Innsbruck 1874 och i semitisk filologi
vid filosofiska fakulteten i Wien 1891. Af hans
många arbeten äro de förnämsta S. Ephracmi carmina
nisibena (1866), Conspectus rei Syrorum litterariæ
(1871), Ausgewählte gedichte der kirchenväter
Cyrillonas. Balceus .... aus dem syrischen übersetzt
(1872), S. Isaaci Antiocheni opera omnia (1873),
Ausgewählte schriften der kirchenväter Aphraates
. ... aus dem syrischen übersetzt (1874), Kalilag und
Damnag (1876; syrisk text och öfvers.), Kritische
bearbeilung der Proverbien, des Jobdialogs, der
Klagelieder (hufvudsakligen från metrisk synpunkt,
i "Wien. zeitschr. f. die kunde des morgenlandes",
1891–94) och <i>Das buch Job auf seine ursprüngliche
form zurückgeführt und im versmaasse des urtextes
übersetzt (1894)! H. A.
Bicocca. by i italienska prov. Milano, 7 km. n. ö. om
Milano, är bekant genom det nederlag, som fransmännen
under fältmarskalken Lautrec ledo där 27 april 1522
mot österrikarna under Prospero Colonna, markisen af
Pescara och Georg Frundsberg.
Bicolor (lat., af bis, två gånger, och color,
färg), tvåfärgad.
Bicornes, bot. Se Ericacese.
<b>Bicorniger (af lat. bis, två gånger, cornu, horn,
och gerere, föra) l. Bicornis
(grek. Dikeros), lat., "tvåhornad", binamn på
Dionysos.
Bicornis. Se Bicorniger.
Bicuhyba-fett, bot. Se Virola.
Bicykel (fr. och eng. bicycle, af lat. <i<bis</i>, två
gånger, och grek. kyklos, ring), "tvåhjuling". Se
Velociped. – Bicyklist, person, som färdas på bicykel.
Bida, Alexandre, fransk tecknare, f. 1823 i
Toulouse, d. 1895, lärjunge af Delacroix, gjorde
sitt namn kändt genom sina illustrationer till nya
testamentet, till hvilka han gjorde studier under
resor i orienten 1844–46. Bland hans öfriga arbeten
må nämnas Slafmarknaden och De sörjande judarna
vid tempelmuren.
Bi-dal, geogr. Se Dal.
Bidar [bi’de], Bider l. Bidery [bäVda l. båYdari],
stad i en provins af samma namn i brittiskindiska
vasallstaten Haidarabad. Fordom furstesäte. Numera
är staden förfallen. Den är ryktbar genom sina
"Bidery-varor" eller s. k. bidriarbeten (se
Inkrustera).
Bidassoa (Vidassoa), flod, som rinner upp på södra
sidan af Pyrenéerna, i spanska prov. Navarra,
genomfiyter Baztan-dalen (53 km.) och faller ut
i Vizcaya-viken. På en sträcka af 20 km. bildar
den gränsen mellan Frankrike och Spanien. Nära
sin mynning bildar floden Fasan- l. Konferens-ön,
där den pyreneiska freden slöts, 1659. Öfver den
breda mynningen (Ria) går en stenbro, som förenar
det spanska och det franska järnvägsnätet. Flodens
läng_d är 72 km.
Biddeford [bi’difad], stad i nordamerikanska staten
Maine, vid floden Saco, midt emot staden Saco, 10
km. från hafvet. 16,145 inv. (1900). Bomullsfabriker
och sågverk, som drifvas af det 15 m. höga Sacofallet.
Bidder, Heinrich Friedrich, rysk fysiolog, f. 1810
i Livland, blef 1834 e. o. professor i Dorpat,
1842 professor i anatomi samt 1843 i fysiologi
och patologi. 1857–64 var han universitetets
rektor. 1869 fick han afsked som emeritus och lefde
sedan dess såsom privatman i Dorpat, där han dog
1894. B. utöfvade såsom vetenskaplig forskare,
lärare och universitetets rektor en mycket
betydelsefull verksamhet. På hans initiativ och
under hans omedelbara ledning utgåfvos icke mindre
än 77 doktorsdisputationer. Själf offentliggjorde
han en mängd afhandlingar i tidskrifter samt
dessutom följande större arbeten: Neurologische
beobachtungen (1836), Die selbständigkeit
des sympatischen nervensystems (1842, med
A. W. Volkmann), Untersuchungen über den harn und
die geschlechtswerkzeuge der nackten amphibien
(1846), Über die textur des rückenmarkes (1857) samt,
tillsammans med Karl Schmidt, det betydande verket Die
verdauungssäfte und der stoffwechsel (1852). R.T–dt.
Biddle [bi;dl], John, engelsk sektstiftare,
kallad "unitarismens fader och martyr", f. 1615,
uppträdde i tal och skrift emot treenighetsläran
samt blef därför kastad i fängelse 1645 och sedermera
landsförvisad. Under Cromwell fick han tillstånd att
återvända 1658 och tjänstgjorde därefter i London
som präst för en församling af liksinnade, tills han
efter en ny fängelsetid afled, 1662. B. författade
bl. a. en trosbekännelse rörande treenigheten (1648)
samt en större och en mindre katekes (1654). Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
