Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblisk historia. En lärobok som innehåller de viktigaste af bibelns berättelser - Biblisk inledning l. Isagogik, sammanställningen af vissa för vetenskapligt bibelstudium nödiga förkunskaper - Biblisk teologi, utforskar läroinnehållet i de bibliska böckerna - Biblist, en under medeltiden vanlig benämning på bibelkännare, bibelförklarare - Biblistik, bibelkunskap; kännedomen om allt, som rör bibeln - Bi-blommor kallas ofta sådana blommor, hvilkas befruktning förmedlas af bin - Biboras natricus, farm., borax (se d. o) - Bibracte. Se Beuvray - Bi-bröd, produkt som åtskilliga insekter framställa - Biby, fideikommiss i Södermanlands län - Bicarbonas natricus, farm., natriumbikarbonat (tvåfaldt kolsyradt natron). Se Soda - Bicefalisk l. Bikefalisk, tvåhöfdad - Biceps. 1. Rom. myt. Binamn på Janus - Biceps. 2. Anat. Benämning på en af öfverarmens och en af lårets muskler - Bicester, stad i grefskapet Oxfordshire - Bicêtre, by i franska dep. Seine - Bichat, Marie François Xavier, fransk naturvetenskapsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
få räknas också de många framställningarna af
Jesu lif. – En enhetlig framställning, mindre af
de bibliska tilldragelserna än af Guds i bibeln
uppenbarade frälsningsplan och dess utförande,
kallas helig historia. Ett mycket bekant, på svenska
öfversatt arbete af detta slag är utgifvet af Kurtz.
J. P.
Biblisk inledning l. Isagogik kallas i vidsträckt
mening sammanställningen af vissa för vetenskapligt
bibelstudium nödiga förkunskaper, såsom biblisk
filologi, hermeneutik, kritik och litteraturhistoria,
biblisk historia, kronologi, geografi och arkeologi
(de s. k. bibliska hjälpvetenskaperna). I mera
inskränkt och vanlig mening förstås med isagogik
en kritisk framställning af de bibliska böckernas
tillkomst och historia. Spår af egentlig isagogik
finnas först i Cassiodorus’ "Institutiones divinarum
literarum". Emellertid var det förnämligast genom
reformationen och genom den stora betydelse bibeln
fick genom denna, som den isagogiska vetenskapen
började studeras med ifver. Katolikerna togo
därvid försteget. Det första isagogiska verket från
denna tid är nämligen romersk-katolskt: "Isagoge
ad sacras literas" af Santes Pagninus Lucensis
(1540). Andra katolska isagoger äro Richard Simon,
Jahn, Kaulen, Scholz, Reusch, Trenkle, von Schäfer
m. fl. – På den protestantiska sidan behandlades
isagogiken mera kritiskt af Michaelis, Semler,
Eichhorn (hvilken egentligen utbildade den såsom
vetenskap), Berthold, de Wette, Reuss, Bleek, Riehm,
Cornill, Kuenen, Wright, Holtzmann, Driver m. fl.;
i en mera konservativ och apologetisk riktning af
Carpzov, Hengstenberg, Hävernick, Keil, Guerike,
Olshausen m. fl. På en förmedlande ståndpunkt
stå Schott, Neudecker och Credner, König, Sträck,
Zahn. Bland svenska arbeten i denna vetenskap må
nämnas "Grunddragen till den bibliska isagogiken"
af A. E. Knös (1863) samt "Inledningsvetenskapen
till den heliga skrift" af M. G. Rosenius (1872).
E. J. Ö. (J. P.)
Biblisk teologi kallas den vetenskap, som historiskt
utforskar läroinnehållet i de bibliska böckerna och
har till uppgift att, utan förutfattadt dogmatiskt
intresse, framställa de religiösa idéerna i dessa
böcker. I detta hänseende har den beträffande gamla
testamentet skilt mellan trenne utvecklingsformer:
patriarkalismen, mosaismen eller hebreismen (till
exilen) och judaismen; beträffande nya testamentet
mellan tvenne: Kristi och apostlarnas lärosätt. – Den
bibliska teologien uppkom i senare delen af 18:e årh.,
då de framsteg, som de gamla språkens studium gjort,
och den kritik, för hvilken kyrkoläran utsattes,
nödgade till en noggrannare undersökning af dess
öfverensstämmelse med de bibliska urkunderna. Om
under 16 :e och 17 :e årh. bibelforskningen
hufvudsakligen stod i den kyrkliga dogmatikens
tjänst, sökte däremot en del af 18 :e århundradets
teologer, såsom Turretin, Ernesti, Semler, skilja
bibelforskningen och dogmatiken, under det andra,
såsom Zachariä och Storr, sökte förena dem, med
bibehållen själfständighet åt bibelforskningen. I 19:e
årh. tillspetsades motsatsen mellan biblisk teologi
och kyrklig dogmatik af Baur och Tübingenskolan och
mer eller mindre af andra teologer, såsom de Wette,
von Cölln, Ewald, Schultz, Smend m. fl. - Såsom
målsmän för en biblisk teologi eller ’’’bibelteologi"
af mera konservativ art,
präglad af gammaldags fromhet, må räknas
Württembergteologerna Bengel (d. 1752), Oetinger,
Oehler och framför allt Beck (d. 1878) samt hos oss
0. F. Myrberg (d. 1892). E. J. Ö. (J. P.)
Biblist, en under medeltiden vanlig benämning på
bibelkännare, bibelförklarare.
Biblistik (af mlat. biblisticus, hörande till
bibeln), bibelkunskap; kännedomen om allt, som rör
bibeln (öfversättningar, upplagor o. d. af bibeln).
Bi-blommor kallas ofta sådana blommor, hvilkas
befruktning förmedlas af bin.
Biboras natricus, farm., borax (se d. o).
Bibracte. Se Beuvray.
Bi-bröd, den produkt, som åtskilliga insekter,
särskildt bin, förmå att framställa genom att
arbeta in frömjöl i den nektar, som de samla ur
blommorna. Särskildt genom frömjölets rikedom på
kväfvehaltiga näringsämnen har denna blandning
stor betydelse för såväl den utvuxna insekten som
för dennas afkomma under dess utveckling. Det är
under insamlandet af material till detta bi-bröd,
som åtskilliga insekter komma att spela den allmänt
kända viktiga rollen af en af de betydelsefullaste
förmedlarna af korsbefruktning inom växtriket. G.A.*
Biby, fideikommiss i Södermanlands län,
med hufvudgården B., 2 mtl frälsesäteri,
belägen i Gillberga socken vid östra
Hjälmaren (Hyndevadsström), ej långt från
Eskilstuna. Fideikommisset omfattar: 10 5/8 mtl i
Gillberga socken, taxerade (1904) till 332,700 kr.,
däraf 6,000 kr. för B. såg och kvarn, B. kalkugn,
Vittjevikens fiske samt lägenheten Löfön; 4 3/4 mtl
i Husby-Rekarne socken, taxerade till 142,000 kr.;
samt 5 mtl i Öja socken, taxerade till 144,500 kr.;
tillsammans 20 3/8 mtl, taxerade till 619,200 kr. Den
nuvarande fideikommissarien, löjtnant E. F. von
Celsing, innehar med detta fideikommiss äfven 2/3
i Hällefors bruk i Lilla Mällösa socken af samma
län. På B. finnes en mängd taflor och arkivalier
(särskildt rörande Turkiet), hvilka liksom öfriga
lösören äro af fideikommissnatur.
Bicarbonas natricus, farm., natriumbikarbonat
(tvåfaldt kolsyradt natron). Se Soda.
Bicefalisk l.Bikefalisk (af lat. bis, två
gånger, och grek. kefale, hufvud), tvåhöfdad.
<b>Biceps (af lat. bis, två gånger, och caput, hufvud),
"tvåhöfdad". – 1. Rom. myt. Binamn på Janus.
2. Anat. Benämning på en af öfverarmens och en af
lårets muskler.
Bicester [birsto], stad i engelska
grefskapet Oxfordshire, berömdt för sitt
öl. Kreatursmarknad. B. har en gotisk kyrka, S:t
Edburg, grundlagd 1162. I närheten, vid den gamla
romarvägen (Akeman street), ligga ruinerna af Ælia
Castra, nu Alcester
Bicêtre [bisätr], by i franska dep. Seine, 1
km. s. om Paris. Omkr. 5,500 inv. 1285 uppfördes
där ett slott af biskopen af Winchester, efter
hvilket byn sedan uppkallades. B. kom 1346 under
kronan, och slottet blef 1656 apteradt till asyl
för åldringar och dårar. I B. äro dessutom förlagda
skolor för idioter och andra abnorma personer. Där
finnes också ett fort, som utgör ett led i den stora
befästningsgördeln kring Paris. 3–5 sept. 1792 var
B. skådeplats för en mängd blodscener, som stodo i
samband med "septembermorden".
Bichat [bi j a’], Marie François Xavier,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
