Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bd, förstördes till största delen under den brand,
som då öfvergick staden. De 830 band, som räddades,
utgjorde, jämte den till Hälsingfors stad förut
skänkta Calonius’ boksamling, grundstommen till
det bibliotek, som efter det finska universitetets
flyttning till Hälsingfors där bildades, och för
hvilket 1836–45 en särskild byggnad uppfördes till
en kostnad af 228,000 mark. F. n. (1904) uppföres
en större tillbyggnad, afsedd hufvudsakligen till
bokmagasin. Genom inköp af större boksamlingar, såsom
bl. a. (1837) den ryske ministern Suchtelens samling
af disputationer från de svenska universiteten,
och genom betydande gåfvor, bl. a. från ryska
regeringen den rika alexandrovska boksamlingen
(24,000 bd) och bonden Matti Pohto’s (d. 1857) dit
testamenterade dyrbara samling af äldre finska tryck,
växte biblioteket hastigt och eger f. n. omkr. 200,000
bd och 2,000 handskrifter. Det får ett exemplar af
alla i Finland tryckta böcker och ett exemplar af
allt, som tryckes i Ryssland på andra språk än ryska
och polska, hvaraf ett exemplar i stället tillfaller
det ryska biblioteket i Hälsingfors, som f. n. har
omkr. 85,000 bd. Universitetsbiblioteket har ett
årsanslag af 36,000 finska mark till böckers
inköp och inbindning. Dess personal består
af en bibliotekarie, en vice bibliotekarie,
två äldre och en yngre ordinarie amanuens;
det har utgifvit "Accessionskatalog", H. 1-12
(1866–1901). Af öfriga bibliotek i Hälsingfors
märkas Studentbiblioteket (omkr. 60,000 bd),
hvilket leder sitt ursprung från de 1852 upplösta
studentafdelningarnas boksamlingar, samt, förutom
handbiblioteken vid museer, observatorier och
läroverk, Finska vetenskapssocietetens (15,000 bd),
Finska litteratursällskapets, Societas’ pro fauna
et flora fennica, Läkarsällskapets, Lagberedningens,
Polytekniska institutets bibliotek, Ständerbiblioteket
äfvensom Finlands största folkbibliotek (omkr. 30,000
bd); i Åbo Stadsbiblioteket (22,000 bd), Finska
hushållningssällskapets bibliotek, Historiska museets
bibliotek och Åbo lycei boksamling (23,600 bd);
i Borgå Lyceibiblioteket (17,700 bd). Antalet
folkbibliotek (stads-, socken- och bybibliotek)
uppgick 1902 till 1,864, däraf 1,615 finska,
236 svenska och 13 svensk-finska.
Sveriges äldsta
bibliotek är utan tvifvel det, som tillhörde Lunds
domkyrka, hvilken redan 1124 af en diaconus,
Ulf Björn, fick såsom gåfva bl. a. åtskilliga
böcker. Denna boksamling ökades under de följande
århundradena genom flera gåfvor, bland hvilka i
synnerhet ärkebiskop Andreas Sunessons (d. 1228)
var stor och dyrbar. Numera finnes dock af allt
detta högst litet, kanske intet, i behåll. Såsom
det därnäst äldsta torde kunna nämnas Sigtuna
klosterbibliotek, dit biskop Tomas i Finland
(d. 1248) och Israel Erlandsson (d. 1332)
m. fl. skänkte flera dyrbara skrifter. Det enda man
vet om denna samlings senare öden är, att Uppsala
universitetsbibliotek nu eger flera böcker, som
tillhört densamma, l Stockholm omtalas kort efter
grundandet af ett franciskan-kloster på Gråmunkeholmen
(nuv. Riddarholmen), omkr. 1270, ett dit hörande
bibliotek, som 1348 af klosterbrodern Jacobus Magnus
erhöll flera böcker och 1489 hade till "custos et
gardianus" teologie doktorn Canutus Johannis, hvilken
iståndsatte biblioteket och äfven skänkte dit flera
böcker. Det ökades sedermera genom gåfvor under hela
medeltiden och tyckes hafva fått förblifva
orubbadt äfven efter Västerås recess (1527), då
det indrogs till kronan. Då nämligen Johan III
1576 upprättade det under jesuiternas ledning
ställda Gymnasium regium, skänkte han dit det gamla
klosterbiblioteket, som sedermera ökades med böcker,
hopsamlade från alla håll, bl. a. från Uppsala
universitetsbibliotek, hvaröfver prästerskapet
vid Uppsala möte 1593 frambar sina klagomål. När
jesuiterna, 1585, måste lämna Sverige, medtogo de till
Riga och Braunsberg en stor del af detta bibliotek
(af dem först kalladt "Bibl. societatis Jesu in
Suecia", sedermera ändradt till "Bibi. soc. Jesu
in Braunsberga"). Större delen af det bortröfvade
återtogs likväl af Gustaf II Adolf, som, efter
eröfringen af Riga och Braunsberg, öfverlämnade det,
jämte en mängd andra där tagna böcker, till Uppsala
universitets bibliotek.
I Vadstena kloster bildades kort efter dess
anläggning (omkr. 1384) ett bibliotek, som under
följande tider betydligt ökades genom afskrifter
och inköp utomlands. Äfven efter reformationens
införande fick det blifva kvar i klostret, tills
Gustaf I 1543 lät bortföra det, man vet icke
hvarthän. Handskrifter, som tillhört detsamma,
finnas ännu i behåll såväl i kungl. biblioteket i
Stockholm som i Uppsala universitetsbibliotek. –
I Uppsala fanns fordom i ärkebiskopshuset ett
särskildt bibliotek, hvilket 1369 bestod af omkr. 100
arbeten. Det införlifvades sedermera med domkyrkans
boksamling, hvilken troligen grundats kort efter
denna kyrkas grundläggning, ty redan 1278 skänktes
dit, såsom det berättas, af domprosten Bero och
1292 af kaniken Hemming flera skrifter. 1695 fanns
biblioteket ännu kvar, men bestod då endast af
211 böcker och 4 handskrifter. Sedermera blef det
införlifvadt med Uppsala universitetsbibliotek. Af
öfriga boksamlingar, som under medeltiden funnos vid
klostren och domkyrkorna, torde här böra nämnas den,
som tillhörde franciskan-klostret i Visby, hvilken
skall hafva varit ganska rik (omkr. 2,000 arbeten)
och hvars lokal 1442 måste utvidgas; alla spår af
densamma äro dock numera försvunna.
Sveriges nationalbibliotek är kungliga biblioteket i
Stockholm. Redan på Gustaf I :s tid fanns ett sådant,
troligen grundadt af konungen själf, och detta ökades
af den bokälskande Erik XIV, öfver hvars bibliotek en
af "doctor Benct" och Rasmus Ludvigsson 1568 upprättad
katalog ännu finnes i behåll (aftryckt i "Handlingar
rör. Skandinaviens historia", del. 27). Johan III
skänkte hela detta bibliotek, jämte många bland
de af honom själf inköpta böckerna, 1576 till
Gymnasium regium. Genom en fransman, La Porte, lär
han dock sedermera hafva samlat ett nytt bibliotek,
hvilket troligen utgjorde grunden till det, som 1611
anförtroddes åt Johannes Buræus’ vård. Gustaf II Adolf
lär 1621 hafva skänkt en del af kungl. biblioteket
till Uppsala universitet. 1634 utnämndes mäster
Lars Fornelius till bibliotekarie "öfver våre och
kronans bibliotek, såväl det gamla som det nya",
med hvilket sistnämnda ord torde åsyftas den del af
det i Würzburg 1631 tagna biskopliga biblioteket,
som behölls i Stockholm för drottning Kristinas
räkning. Därmed förenades de 1642 i Olmütz, 1645
i Nikolsburg och 1649 i Prag tagna biblioteken. Af
det sålunda betydligt ökade kungl. biblioteket medtog
drottning Kristina större delen, då hon 1654 lämnade
Sverige, till Rom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
