Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1753 af alla i Köpenhamn och, från 1821, af alla
i hela landet tryckta skrifter. 1860 inrymdes det
i en enkom för detsamma uppförd lokal, som 1892
utvidgades. 1867 förenades därmed större delen af
det på naturvetenskapliga och geografiska arbeten
rika classenska biblioteket (8,000 bd), och 1904
eger det 300,000 bd samt 6,500 handskrifter,
bland hvilka särskildt böra nämnas de af Rask
hemförda zend- och pelvi-handskrifterna samt
den arnemagnæanska samlingen af isländska
handskrifter, den största dylika i hela världen,
hvilken Arne Magnusson (d. 1730, se d. o.) vid sin
död ditskänkte jämte ett kapital för utgifvande af
fornskrifter m. m., och som har sin egen budget
och bibliotekarie. Universitetsbibliotekets personal
består af en bibliotekarie, 2 underbibliotekarier
och 5 assistenter. Till bokinköp och inbindning
m. m. har universitetsbiblioteket ett anslag af 19,500
kr. samt till personalens aflöning 25,400 kr., förutom
3,000 kr. till bibliotekarien vid arnemagnæanska
samlingen. 1903 var antalet besökande 18,953 och
framtagna bd 59,718, däraf 23,364 hemlånta. Jfr
Levin, "Om universitetsbibliotheket" (1860); Birket
Smith, "Om Kjöbenhavns universitetsbibliothek
för 1728, især dets haandskriftsamlinger" (1882)
och "Beretninger om universitetsbibliothekets
virksomhed" (årligen fr. o. m. 1880);
Westergaard, "Codices indici et iranici
bibi. univ. havniensis" (1846); Kålund, "Katalog
over den Arnamagnæanske haandskriftsamling" (2 bd,
1888–94) samt "Katalog över de oldnorske-islandske
handskrifter i det Store kongel. bibliothek og i
universitetsbibliotheket... samt den arnamagnæanske
samlings tillvækst 1894–99" (1900).
I Köpenhamn må vidare nämnas: "Den kongel. veterinær-
og landbohöjskoles bibliothek" (32,000 bd), hvaröfver
utgifvits en "Katalog indtil udgangen af 1894"
(1898) med tillägg (1901); garnisonsbiblioteket
(18,000 bd), marinens bibliotek (20,000 bd),
f. d. läsesällskapet Athenæums, som nu tillhör
Handels- och kontoristföreningen, samt "kommunens
folkebiblioteker" (7 bibliotek och 3 läsestugor),
afsedda för den mindre bemedlade befolkningens
läsbehof; 1902 utlånades därifrån 387,180 bd.
Det förnämsta danska landsortsbiblioteket är
Statsbiblioteket i Aarhus, som upprättats i
följd af lagen af 22 mars 1897 och hvarför en
särskild byggnad blifvit uppförd, som öppnades
17 juni 1902. Till detsamma hafva öfverlämnats
dupletter från Store kongel. bibliothek, det af
staten inköpta Bibliotheca wegeneriana, rikt på
historiska urkundssamIingar (50,000 bd), och Vahls
missionsbibliotek (14,000 bd), innehållande skrifter
om den yttre missionens historia, samt den af
stiftsamtmannen J. Regensburg dit skänkta samlingen
af skrifter angående Slesvigs och Holsteins historia
(30,000 bd), så att det (1903) beräknas hafva 200,000
bd. Enligt lagen af 2 maj 1902 erhåller det ett
arkivexemplar af alla danska tryckalster. Dess
personal består af en öfverbibliotekarie,
en underbibliotekarie, 3 assistenter och en
kustod. Antalet besökande i läsesalen 1902–03 utgjorde
27,000 personer och utlämnade boklån 9,000 bd. För
öfrigt må nämnas endast Själlands stiftsbibliotek
i Roskilde (30,000 bd), Lolland-Falsters i Maribo
(15,000 bd), Aalborg stifts och amts bibliotek
(förenadt med katedralskolans) i Aalborg (37,000
bd) samt Fyns stiftsbibliotek i Odense (30.000 bd),
hvarest äfven finnes Karen Brahes bibliotek med många
sällsyntheter (omkr. 2,200 bd).
I <i<Norge</i> är universitetsbiblioteket i Kristiania
det förnämsta. Det stiftades 1811, samtidigt med
universitetet, af Fredrik VI och erhöll 30,000 bd
dupletter ur det store kongel. bibliotek i Köpenhamn,
den af konungen inköpta colbjörnsenska boksamlingen
(3,000 bd), rumohrska samlingen (2,100 bd) och en
boksamling på 15,000 bd, hvilken Halvor Andersen 1807
hade testamenterat till ett blifvande universitet
i sitt fädernesland. Därjämte införlifvades med
universitetsbiblioteket bergsseminariets i Kongsberg
boksamling (1,000 bd). Genom lag af 10 juni 1882
ålades norska boktryckare att lämna arkivexemplar
till universitetsbiblioteket, som nu räknar öfver
380,000 bd och 1,500 manuskript. Det flyttades 1850–51
till sin nuvarande lokal i universitetshuset, som
sedermera förökats med läsesal, öppen både för- och
eftermiddag (11–3 och 5–8) och på helgdagar 4–7
e. m. Dess personal består af en öfverbibliotekarie,
2 bibliotekarier, 7 amanuenser och 3 vetenskapligt
bildade assistenter. 1902 utgjorde dess anslag till
personalens aflöning 30,300, bokinköp och inbindning
m. m. 40,800 samt för upprättande af en systematisk
realkatalog 3,000 kr. Under läsåret 1901–02 var
antalet i läsesalen framtagna böcker 13,306 bd och
hemlånta böcker 24,522. Därifrån har utgifvits:
"Fortegnelser over... universitetsbibliotekets
tilvæxt 1838–82" (1839–83) och
"Universitetsbibliothekets aarbog 1884–99" (1885–1903), hvari "Norsk
bogfortegnelse" för föregående år årligen intages. I
Kristiania märkas dessutom Storthingets bibliothek
(35,000 bd) samt Kristiania katedralskoles bibliotek
(30.000 bd) och det "Deichmanske bibliothek" (70,650
bd), som testamenterades till Kristiania stad af Carl
Deichman (d. 1780) och öppnades 1785; 1882 erhöll
det af en okänd vän till framlidne öfverläraren
Siegwart Petersen hela dennes samling af böcker
i nordisk historia och språkvetenskap (9,000 bd);
det reorganiserades 1898; dess personal bestod 1903
af en bibliotekarie, en inspektör i läsesalen samt
15 assistenter och hade s. å. 7 utlåningslokaler i
olika stadsdelar; antalet nya låntagare 1903 var 5,592
(3,120 män och 2,472 kvinnor), de utlånade böckernas
antal 441,175 bd; i läsesalen begagnades 26,406 bd
och i ungdomens läsrum 19,690 bd. Till inköp och
inbindning af böcker hade det 1903 ett anslag af
15,000 kr. och utbetalades s. å. till personalens
aflöning 20,980 kr., till lokalernas uppvärmning
och belysning 3,355 kr., till skrifmaterialier,
katalogers tryckning, inventarier m. fl. expenser
8,623 kr. Därifrån har utgifvits: "Aarsberetninger
1899–1903" (1900–04) och "Bogfortegnelser n:r
1-13" (1898–1903). Af landsortsbiblioteken märkas
Kongel. norske videnskabers selskabs i Trondhjem
bibliotek (110,000 bd och flera handskrifter); Bergens
offentlige bibliotek (86,000 bd), grundlagdt 1872,
hufvudsakligen genom inköp af P. Botten-Hansens
(d. 1869, se d. o.) efterlämnade bibliotek, öppnadt
1874, och till hvars förökande staden anvisat ett
årsanslag af 3,500 kronor; Bergens museibibliotek
(25,000 bd). I flera af Norges städer hafva
efter engelskt och amerikanskt mönster upprättats
s. k. bybibliotek (stadsbibliotek), bland hvilka
särskildt må nämnas de i Arendal, Fredrikshald,
Kristiansand, Skien, Stavanger och Tromsö.
I Finland är universitetsbiblioteket i Hälsingfors det
förnämsta; det gamla universitetsbiblioteket i Åbo,
grundlagdt 1640, som 1827 bestod af 40,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
