Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 1375-1376 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bensly, Robert Lubbock, engelsk språkforskare - Bensoe - Bensoe-blommor - Bensoe-ister - Bensoe-syra - Bensoesyresulfinid - Bensoe-tinktur - Bensoe-träd - Bensol - Bensonaftol. Se Betol. - Bensosol

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i klostret på Sinai upptäckta viktiga handskriften af
evangelierna.

Bensoe l. Benzoe (äfven asa dulcis i motsats
till den illaluktande dyfvelsträcken, asa fætida),
farm., namn på några välluktande hartser, af hvilka
flere erhållas från föga kända trädslag,
bensoe-träd, en sort, s. k. Palembang-bensoe,
enligt uppgift från Styrax Benzoin Dryand., nat.
fam. Styraceæ Rich., kl. Monadelphia L. Det i
Skandinavien ensamt officinella bensoehartset, s. k.
Siam-bensoe (resina Benzoës), har förr uppgifvits vara
en produkt af Styrax Benzoin Dryand., men denna
åsikt är antagligen oriktig eller åtminstone ej
bevisad. Ytterligare två bensoeformer, Sumatra-
och Penang-bensoe, härstamma likasom
Siam-bensoen från ännu föga kända moderväxter. Den
finaste Siam-bensoen består af plattade droppar eller
"mandlar" af 1–2 tums längd, bildade af ett
ogenomskinligt, hvitt, mjölkfärgadt harts och löst
sammanklibbade till större massor. Oftare utgöres
dock denna bensoe af alldeles kompakta klumpar,
hvilka innehålla en större eller mindre mängd
"mandlar", inbäddade i en gråbrun grundmassa.
Stundom kunna "mandlarna" nästan alldeles saknas
(dålig vara). Siam-bensoe har en behaglig vaniljlik
lukt, men föga eller ingen smak. Denna
bensoe-sort håller vanligen minst 12 % bensoesyra (se
Bensoe-syra), hvarför Siam-bensoe också kallas
"bensoesyrad bensoe", till skillnad från
"kanel-syrad bensoe" eller Sumatra-bensoe, som
innehåller kanelsyra i större mängd, men däremot föga,
stundom ingen bensoe-syra. Denna Sumatra-bensoe
har oftast en mycket stor mängd hvita mandlar,
sammanhållna af en chokoladfärgad massa. S. k.
Penang-bensoe, utmärkt genom en stark styraxlukt,
lär numera ej komma i handeln. – Bensoe
användes, ehuru sällan, i några bröstmedel, men
nyttjas oftare till att förläna ister en behaglig
lukt (adeps benzoatus), hvarjämte det begagnas till
parfymer.
O. T. S. (C. G. S.)

Bensoe-blommor (Benzoe-), Flores Benzoës,
ett numera obrukligt namn på bensoesyra.

Bensoe-ister (Benzoe-), adeps benzoatus (förr
axungia benzoata), med. farm. Se Ister.

Bensoe-syra (Benzoe-syra), Acidum
benzoicum, kem. farm., en enbasisk organisk syra, som
finnes färdigbildad i bensoe och äfven har framställts
– dock vanligen i mindre mängd – ur balsamer,
hartser och flyktiga oljor af flere andra slag. Man
utdrifver, medelst ett slags sublimering, den i Sverige
officinella bensoe-syran ur s. k. Siam-bensoe, som
håller 12–18 proc. af denna syra. Den uppstår för
öfrigt genom jäsning af den i gräsätande djurs urin
förekommande hippur-syran, som därvid genom
förening med vatten sönderdelas i bensoe-syra och
glykokoll. (Omvändt bildas af en del i kroppen införd
bensoe-syra, genom förening med därstädes befintlig
glykokoll, hippur-syra; denna förening uppstår i
njurarna.) Bensoe-syra finnes sålunda i ruttnande
kreaturs-urin. Den bildas äfven genom syrsättning
af bittermandel-olja (se Bensaldehyd).
Bensoe-syran kristalliserar i hvita, sidenglänsande nålar
och blad, hvilka äro föga lösliga i kallt, mera i
kokande vatten, lättare i eter och allra lättast i
sprit. Fullt ren syra saknar lukt, men har en svagt
sur, stickande smak. Den officinella bensoe-syran
har vanligen en behaglig vaniljlukt, genom en
vidhängande flyktig olja ur bensoehartset. Vid
upphettning förflyktigas denna syra lätt och utbreder
därvid hvita, hostretande ångor. Upphettad med
kalk sönderdelas den i kolsyra, som bindes af kalken,
och bensin (se d. o.), som bortgår.
P. T. C.*

Såsom läkemedel spelar ej bensoe-syran någon
betydande roll, men den har dock brukats i flere olika
riktningar, t. ex. såsom febernedsättande och
smärtstillande medel, särskildt vid akut ledgångsreumatism,
såsom uppiggande medel (stimulans), som
upphostningen befordrande medel (expektorans) vid luftrörs-
och lungsjukdomar äfvensom utvärtes såsom
antiseptiskt medel till sköljningar och gurgling. Syran
användes dels såsom sådan, dels i vissa fall i form af
natronsalt, bensoesyradt natron. Detta
salt nyttjas äfven för att verka upplösande på
urinsyreaflagringar i kroppen äfvensom för att öka
lösligheten af vissa läkemedel, som äro svårlösliga
(t. ex. koffein och teobromin). – Stora doser
bensoesyra verka giftigt: puls och andning påskyndas först,
afmattas därefter, samtidigt med att nervsystemet
förlamas; döden följer därigenom att andningen
afstannar.
C. G. S.

Bensoesyresulfinid, kem., det kemiska namnet
för sackarin,

C6 H4	SO2 \	NH.
	CO /

Se Sackarin.

Bensoe-tinktur (Benzoe-), tekn., blandning af
(1 del) bensoe och (5 delar) sprit. Användes som
hudförsköningsmedel.

Bensoe-träd, bot. Se Bensoe.

Bensol (Benzol). 1. Kem. Ett af Faraday
1825 upptäckt kolväte af sammansättningen C₆ H₆.
Det förekommer i den flyktigaste delen af
stenkolstjäran, den s. k. stenkolsoljan, och bildas genom
stark upphettning af kolvätet acetylen (se d. o.).
Bensol är en färglös, starkt ljusbrytande olja.
Egentlig vikt 0,₈₉₉. Kokpunkt 80,₅°. Det har en
egendomlig, eterartad lukt och löser med lätthet
fett, hartser m. m., hvarför det användes till
uttagande af fläckar o. d. Bensol gifver upphof
till en oerhörd mängd derivat, i den organiska
kemien benämnda "aromatiska föreningar", bland
hvilka många äro af stor teknisk eller medicinsk
betydelse; nitro-bensol, anilin och anilinfärger,
karbolsyra, pikrin-syra, salicyl-syra m. fl. Den äldre
benämningen "bensin" (se d. o.) användes numera
så godt som uteslutande såsom namn på en annan
vara.
(K. S–n.)

2. Farm. Bensol användes utvärtes såsom
medel mot skabb och invärtes (i emulsion) mot
trikiner, så länge dessa befinna sig i tarmen. –
Bensol, särskildt i mindre ren form, såsom
stenkolstjärebensin, har rätt stor användning i vissa
fabriker såsom lösningsmedel för kautsjuk o. d. Härvid
hafva stundom genom inandning af bensinångor
förgiftningar inträffat, någon gång ledande till döden.
Vanligen inskränka sig symtomen till ett visst rus,
uppsluppenhet och pratsamhet med efterföljande
matthet och sömn. I undantagsfall (hos unga kvinnliga
arbeterskor) har man efter någon tids inverkan af
bensinångor sett svår sjukdom med blödningar och
fettvandling af inre organ samt slutligen död
inträda. Jfr Bensin.
C. G. S.

Bensonaftol, kem. farm. Se Betol.

Bensosol, farm. (= guajakolbensoat), ett
färglöst kristallpulver, som gifves mot tuberkulos i dos
af 1–10 gram om dagen i st. f. guajakol eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>