- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
1183-1184

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Befolkningsstatistik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

talrikaste könet, och i Amerika och Australien är
detta regeln – där till följd af invandringen. Att i
Asien och Afrika vanligen uppgifvas flera män än
kvinnor kan bero endast å ofullständiga uppgifter
om det mera tillbakasatta könet; dock må
medgifvas, att äfven de förträffliga engelska
folkräkningarna i Indien gifva till resultat ett betydande
öfverskott af män. – Beträffande frågan om orsaken
till det öfverallt återkommande öfverskottet af
mankön bland de födde hafva en mängd förklaringar
framkastats, utan att dock ännu någon lösning synes
vara vunnen.

I fråga om proportionen mellan könen inom
folkmängden må till sist erinras om, att den är af
betydelse i främsta rummet med hänsyn till den
äktenskapslediga befolkningen inom medelåldern. Inom
denna grupp kan missförhållandet mellan männens
och kvinnornas antal vara vida större än som kan
anas af proportionerna för folkmängden i dess helhet.
I Sverige funnos i allt, vid senaste folkräkning,
1,049 kvinnkön mot tusen mankön, men af ogifta
kvinnor i åldern 17–45 år funnos ej mindre än
1,236 för hvarje tusental ogifta män i åldern 20–50
år. Delvis är detta förhållande naturligtvis
framkalladt af den tidigare giftermålsåldern för
kvinnkönet.

Fördelningen efter civilstånd (gift eller ogift stånd)
är från många synpunkter af stor betydelse. En
hög äktenskapsfrekvens vittnar i regeln om
gynnsamma sociala villkor, men ofta äfven endast om
lågt satta lefnadsanspråk; den är i alla händelser
den viktigaste yttre förutsättningen för ett i moraliskt
hänseende godt tillstånd. Hela frekvensen af
äktenskapen är i hög grad beroende å deras tidigare eller
senare ingående. Häri ligger i själfva verket
hufvudskillnaden i detta fall mellan olika folk och olika
tider. Flyttar man sig fram till åldern 35–40 år,
finner man, såsom västeuropeiska medeltal, blott 18
proc. af männen ännu vara ogifta och blott 17 proc.
af kvinnorna. Det ojämförligt stora flertalet har
alltså inträdt i äktenskap, och differenserna
härutinnan mellan olika länder äro i regeln ej alltför
stora. Men i yngre åldrar äro förhållandena
utomordentligt växlande. I det moderna Väst-Europa
har bland männen inträdet i äktenskap något
försenats genom värnpliktens utsträckning. I
Öst-Europa däremot gifter sig fortfarande ett högst
betydligt antal män före tjugu års ålder, och
naturligtvis är detta förhållande än mera utprägladt bland
kvinnorna. I vissa delar af östra Ryssland äro fyra
femtedelar af alla brudar yngre än tjugu år. I
Sverige. är detta fallet blott med en fjortondel.

Hvad angår årliga antalet af nyingångna
äktenskap, finner man ett ungefärligt maximum härför,
om man erinrar sig att, i en normalt sammansatt
befolkning af tusen personer, årligen ej fullt 9 män
passera den hos oss fastställda gränsen för
myndighetsåldern (tjuguett år). Om alla dessa genast inträdde
i äktenskap, blefve alltså giftermålens årliga antal 9
på hvarje tusental af folkmängden. Lägges härtill
en fjärdedel för omgiftena, skulle högsta
giftermålstalet blifva ungefär 11 på tusen. I Öst-Europa träffas
någon gång ännu högre tal, dels på grund af att
äktenskapen där ofta ingås redan före
myndighetsåldern, dels på grund af synnerligt talrika omgiften.
Inom Europa och dess olika hufvuddelar har under
nedanstående tider giftermålstalet utgjort:

Åren Nord-
västra
Europa
Syd-
västra
Europa
Öst-
Europa
Europa
1841–1860 7,65 . 9,30 8,25 [**]
1861–1880 8,00 7,76 9,59 8,52
1881–1890 7,36 7,57 8,94 8,02
1891–1895 7,49 7,54 8,81 8,02
1896–1900 7,94 7,40 8,53 8,05



Öfver hufvud synes under tidigare århundraden
giftermålsfrekvensen i Europa hafva varit högre än
nu. Under nittonde seklets första hälft inträdde en
nedgång. De senaste femtio åren visa däremot snarast
ånyo någon höjning i det germanska Europa. I
fråga om talen här ofvan må erinras, att de influeras
af den öfverallt konstaterade minskningen af antalet
omgiften.

Beträffande öfriga detaljer i detta ämne, i
synnerhet frågan om olikheter inom särskilda länder, yrken
och åldrar m. m., hänvisas till artikeln
Äktenskapsfrekvens. Här må tilläggas endast
giftermålstalets utomordentliga intresse såsom kanske
den säkraste mätare, som gifves, i fråga om de
ekonomiska konjunkturernas växlingar. Under hvart
och ett af åren 1868–1902 har Nordvästra Europas
giftermålstal utgjort:

År Pro
mille
År Pro
mille
År Pro
mille
1868 8,02 1880 7,21 1892 7,49
1869 8,47 1881 7,26 1893 7,40
1870 7,80 1882 7,42 1894 7,48
1871 8,08 1883 7,40 1895 7,56
1872 8,99 1884 7,47 1896 7,79
1873 8,92 1885 7,36 1897 7,91
1874 8,58 1886 7,29 1898 7,97
1875 8,34 1887 7,27 1899 8,06
1876 8,07 1888 7,27 1900 7,98 [**]
1877 7,62 1889 7,40 1901 7,85
1878 7,37 1890 7,48 1902 7,65
1879 7,17 1891 7,52                  



De lysande konjunkturerna under förra hälften af
1870-talet, depressionen därefter ända fram till
1890-talets midt, höjdkonjunkturerna under seklets
sista femårsperiod och slutligen tillbakagången ånyo
under åren 1900–02 framträda lika tydligt i
ofvanstående siffror.

Frekvensen af födelser har först sin betydelse
såsom den positiva faktorn i folkökningen. I det
föregående är visadt, att under normala förhållanden
åldern 15–50 år öfverallt utgör ungefär halfva
folkmängden. Af kvinnor i denna ålder finnas alltså
ungefär 250 på hvarje tusental invånare – eller något
mera, eftersom kvinnorna vanligen äro talrikare än
männen. Om alla dessa kvinnor lefde i äktenskap
(och alltså inträdde däri vid femton års ålder) och
medelfruktsamheten vore densamma som nu, skulle
årliga antalet födda barn blifva ungefär 65 på hvarje
tusental af folkmängden. I Ryssland och Indien och
förmodligen äfven i Kina utgör det faktiska
födelsetalet omkring 50 barn årligen på tusen invånare –
ett alldeles utomordentligt förhållande. Medeltalet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 17:52:56 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbb/0628.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free