Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 1061-1062 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bataverna, forngermanskt folk - Batavia. 1. Hufvudstad i nederländska Ostindien. - Batavia. 2. Residensskapet B. - Batavia, stad i staten New York - Batavia, lat. benämning på Holland - Batavia-arrak. SeArrak - Batavia-river, flod i Australien - Bataviska republiken. Se Bataverna och Nederländerna. - Batvorum insula. Se Bataverna - Batbie, Anselme Polycarpe, fransk nationalekonom och politiker - Bateke, bantufolk i franska Kongo - Bateleur - Batem, naturv. beteckning för J. Bateman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och sedermera friserna på den bataviska ön.
Bataverna sammansmälte med dessa folk, och de nämnas
därefter ej mera i historien; ett minne är namnet
Betuwe (landet mellan Waal och Lech). –
Ortnamnet Batavia har äfven brukats som en latinsk
benämning på Holland. När den nederländska
republiken ombildades under franska revolutionen, fick
den nya staten namnet Bataviska
republiken och bar detta namn 1795–1806. Sistnämnda
år upphöjde Napoleon denna stat till ett konungarike
med namnet Holland och gaf detta åt sin bror
Ludvig.
S. F. H. (H. Sgn.)

Batavia. 1. Hufvudstad i nederländska Ostindien
och i det liknämnda residentskapet, på västra ändan
af Javas norra kust, 6° 7’ s. br. och 106° 50’
ö. lgd. B. ligger vid en stor, af 17 små korallöar

Kinesiska kvarteret i Batavia.

skyddad bukt och vid den lilla floden Tjilivung, som
endast genom fortsatt muddring kan hållas farbar
för båtar; med andra floder i trakten sammanhänger
den genom en mängd kanaler, hvilka vattna de stora
risfälten, som omgifva B. Omkr. 7 km. ö. om
mynningen, vid Tandjong Priok, har man anlagt en
ny stor hamn, som står i förbindelse med Gamla B.
genom kanal, järnväg och bred landsväg. Järnväg
utgår dessutom från B. söderut till
generalguvernörens och hans hofs vanliga residens Buitenzorg (62
km.) och vidare österut genom hela Java till
Banjoewangi på östkusten. Hamnen, som regelbundet
anlöpes af flere ångbåtslinjer mellan Europa, östra
Asien och Australien, besöktes 1888 af 804 fartyg,
om 773,500 tons. Telegrafkablar förmedla
förbindelsen med Europa och östra Asien öfver
Singapore, med Sumatra och med Australien (Port
Darwin). Af bildningsanstalter eger B. bl. a.
gymnasium Vilhelm III, borgarskolor för gossar och flickor
samt ett stort antal lägre skolor för européer och
infödingar. En medicinsk skola för utbildning af
infödda läkare är förenad med militärhospitalet. Vidare
må nämnas bataviska sällskapet för konst och
vetenskap (1779), sällskapet för indisk land-, språk- och
folkkunskap samt sällskapet för jordbruk och industri.
B. har ett hett klimat (i maj 26,₃°, i januari 25,₁°),
det mesta regnet faller i febr. (385 mm.), det minsta
i augusti (47 mm.). Läget är sankt och osundt,
särdeles i den lägre "Gamla staden". År 1808 anlades
4 km. in i landet "Nya staden", där européerna bo
i luftiga, stora, en- eller tvåvåningshus, som omgifvas
af trädgårdar. Här ligga generalguvernörens palats
och andra praktbyggnader. Gamla staden är
affärslifvets tillhåll. Där ligga bl. a. börsen och
Java-banken, de stora handelshusens kontor o. s. v. Där
bo blott malajer, javaner, kineser och araber, medan
européer vistas där blott under affärstimmarna.
Hela folkmängden är 115,887 inv. (1900). – B.
grundlades 1619 af generalguvernören Jan Pietersz.
Coen och var 1811–16 i engelsmännens våld.

2. Residentskapet B. har en areal af 6,730 kvkm.,
med 1,268,043 inv. (1895), af hvilka 12,429
européer, 82,510 kineser, 3,279 araber. Det är vid
kusten lågt och osundt, för öfrigt ett högland, ganska
sundt och öfverallt betäckt med risfält,
kokosplanteringar och fruktträd.

Batavia [b*tei’vi*], stad i nordamerikanska staten
New York, mellan Buffalo och Rochester och vid en
viktig järnvägsknut. 9,180 inv. (1900). Säte för
statens blindinstitut.

Batavia, latinsk benämning på Holland. Se vidare
Bataverna.

Batavia, text., en mycket allmän, till
kypertklassen hörande väfnadsbindning (se Bindning),
som kännetecknas af de jämnbreda, diagonala ränder
af varp- och inslagseffekt, som löpa på tygets båda
sidor. Den väfves af olika råämnen och garnfinlekar
i en mängd olika tätheter till bl. a. twills, tibet,
diverse kamgarns- och cheviottyger för herr- och
dambeklädnad, en mängd s. k. korderojer m. m. –
Ursprungligen var batavia namnet på ett sidentyg
af ofvanbeskrifna bindning, men har nu öfvergått
till benämning på själfva bindearten.
G. A. W.

Batavia-arrak. Se Arrak.

Batavia-river [b*tei’vi*-riv*], flod i Queensland,
Australien, grefsk. York, upptäckt 1880 af
Pennefather, flyter mellan fruktbara, skogklädda stränder
ut i Carpentaria-golfen och är segelbar 40 km. från
mynningen. Denna, som är 3 km. bred, bildar en
präktig hamn.

Bataviska republiken. Se Bataverna och
Nederländerna.

Batavorum insula (lat.). Se Bataverna.

Batbie [batbi], Anselme Polycarpe, fransk
nationalekonom och politiker, f. 1828, d. 1887,
besökte 1860 på uppdrag af regeringen åtskilliga
universitet i Belgien, Nederländerna och Tyskland
för att studera undervisningen i stats- och
förvaltningsrätt, fick 1865 en nyupprättad professur i politisk
ekonomi i Paris samt blef febr. 1871 medlem af
nationalförsamlingen, hvarest han höll sig till det
orleanska partiet och var en häftig motståndare till
republiken. Genast efter Thiers’ afgång från
presidentskapet och Mac Mahons val till samma plats
blef B. (25 maj 1873) kultusminister, hvilket ämbete
han dock måste nedlägga redan 26 nov. s. å., då
Broglies ministär afgick. Från 1876 var han medlem
af senaten och invaldes 1885 i Franska institutet
(Académie des sciences morales et politiques). Han
är författare till värderika nationalekonomiska och
juridiska arbeten: Cours d’économie politique (1864),
Le crédit populaire (1865), Traité de droit public
et administratif (8 bd, 2:a uppl. 1885).

Bateke, bantufolk i franska Kongo, i det torra,
sandiga, höglända område, som v. om Franceville
bildar vattenskillnaden mellan Kongo och Ogowe,
samt kring öfre Alima. Driftigt handelsfolk.
(H. S.)

Bateleur [batlör], fr., taskspelare, gycklare.

Batem., i naturvetenskapliga beteckningar
förkortning för J. Bateman [bei’tm*n], engelsk botanist,
kännare af orkidéerna, f. 1811, d. 1897.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>