Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bataljmålning - Bataljon - Bataljonsadjutant. Se adjutant. - Bataljonskommisarie - Bataljonsläkare. Se Fältläkarkår. - Bataljonsområde - Batalpasjinsk - Batam l. Batang, ö i indiska arkipelagen - Batanes (Batan-öarna) - Batang. Se Batam. - Batanga, landskap i tyska Kamerun - Batangas, filipinsk stad - Batan-öarna l. Basji-öarna - Batardeau, uppdämning - Batater. Se Impomoea. - Batava castra,fornromerskt fäste - Bataverna, forngermanskt folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
italienarna Rafael (Konstantin-slaget), Lionardo da
Vinci och Tempesta; flamländarna P. Meulener
(Nationalmuseum), Rubens och van der Meulen
(Nationalmuseum); holländarna Philips och Pieter
Wouwerman (Nationalmuseum); tyskarna Heller
(Nationalmuseum), Rugendas, Adam, Hess och
Camphausen; fransmännen Courtois ("le Bourguignon",
Nationalmuseum), Le Brun, Gros, H. Vernet, Protais,
Meissonier, Detaille, de Neuville; ryssen
Veresjtsjagin; engelsmännen B. West, Caton Woodville [Vereshchagin]
m. fl.; danskarna Sonne och Simonsen; norrmannen
A. Bloch; svenskarna Lembke, Mandelberg, Mörner,
Sandberg, Wetterling, Dahlström, Wahlbom, Osk.
Anderson, H. Ankarcrona och Th. Thulstrup (bosatt
i New York). – Sjöbatalj-målningen
plägar räknas till marinmåleriet.
(O. G–g.)
Bataljon (fr. bataillon, af bataille, fältslag). 1.
Krigsv. Infanteriets vanliga grundenhet. Under 15:e
och 16:e årh. användes benämningen (i Italien
battaglia, battaglione, i Tyskland äfven gewalt- l.
gevierthaufe) för att beteckna en massa fotfolk,
hvilken som helst, ordnad i sluten fyrkant. Under
17:e årh:s senare hälft öfverflyttades benämningen
på en viss truppenhet (förut skvadron eller brigad),
som i striden uppträdde i en samlad enhet.
Småningom blef denna enhet af fast natur och lades till
grund för beräkningen af infanteriet. Häraf uppstod
benämningen taktisk enhet. Användningen af
bakladdningsgevär gjorde det nödvändigt att i striden dela
bataljonen i mindre enheter, men i organisatoriskt
hänseende har den blifvit orubbad. Bataljonen delades
förr i 4, 5 eller 6, undantagsvis flere, kompanier, men
räknar numera öfverallt 4 sådana; i engelska armén
dock 8. Dess styrka utgör vanligen på fredsfot 400
–600, på krigsfot 800–1,000 man. Bataljonen
föres af en bataljonschef, och för åtskilliga
personer tillhöriga en bataljonsstab användas
med bataljon sammansatta ord:
bataljonsadjutant, -läkare, -kommissarie,
-veterinär (vid beridna trupper) m. fl. –
Benämningen användes förr äfven vid de andra truppslagen,
men förekommer vid dessa numera endast i Sverige
för att beteckna ett kavalleriregemente om fyra eller
fem skvadroner.
C. O. N.
2. Sjöv. År 1795 blef arméns flotta (se d.o.)
indelad i kanonslups- och
galär-bataljoner, motsvarande den förut använda
benämningen divisioner. Kanonslups-bataljonen bestod af 12
kanonslupar, galärbataljonen af 6 galärer. Bataljonen
delades i 3 divisioner, af 4 slupar eller 2 galärer
hvardera; divisionen delades i 2 plutoner af 2
slupar eller 1 galär hvardera. Skärgårds-flottans
roddfartyg (kanonslupar, kanonjollar och mörsarefartyg)
bibehöllo den taktiska indelningen i bataljoner,
divisioner och plutoner, af resp. 12 (eller 16), 4 och 2
fartyg. Numera förekommer icke benämningen
bataljon vid flottan annat än i sammansättningen
bataljonspredikant. Jfr Brigad, Division och
Eskader.
R. P.*
3. Spelt. Alla nio käglorna i kägelspel fallande
för ett enda slag.
Bataljonsadjutant. Se Adjutant.
Bataljonskommissarie, en vid infanteribataljon
endast i fält eller under motsvarande förhållanden
anställd intendenturtjänsteman med fanjunkares rang.
Tjänsten bestrides i regeln af därtill utbildade
värnpliktige.
Bataljonsläkare. Se Fältläkarkår.
Bataljonsområde, krigsv., afdelning af
inskrifningsområde. Se Inskrifning.
Batalpasjinsk, kretshufvudstad i den liknämnda
kretsen af rysk-kaukasiska Kuban-området, vid
floden Kuban. 8,100 inv. (1897). Liflig handel med
spannmål och boskap. Staden anlades 1803 och
kallades då Kosakenstanitsa. Sitt nuv. namn har
den fått efter Batal pasja, som 1789 blef besegrad
där af ryske generalen Hermann. Kretsen B., 13,683
kvkm., med 218,225 inv. (1897), lämnar stenkol,
glaubersalt (årligen 60,000 pud) från de
batalpasjinskiska saltsjöarna och silfvermalm.
Batam l. Batang, ö i indiska arkipelagen s.
om Singapore, skild från den östligare Riou (Bintang)
genom ett smalt sund. Den hör till nederländska
residentskapet Riou och har en areal af 421 kvkm.
Batanes (Batan-öarna), en ögrupp bland
Filippinerna. Se Batan-öarna.
Batang. Se Batam.
Batanga, det sydligaste landskapet i tyska
kolonien Kamerun, mellan 2° och 4° n. br. Bakom den 80
km. breda, med urskog täckta kustremsan höjer sig
landet i skogbeväxta terrasser till en 700 m. hög
platå, som har karaktären af ett parklandskap och
öfver hvilken ett och annat berg reser sig till 1,500
m. I Lilla B. vid mynningen af floden Njong och i
Stora B. vid floden Lobe finnas flera faktorier, på
senare stället också en evangelisk missionsstation.
Batangas, stad på södra kusten af ön Luzon,
bland Filippinerna, hufvudstad i prov. med samma
namn. Omkr. 35,000 inv.
Batan-öarna l. Basji-öarna (sp. Islas
Batanes) kallas den nordligaste lilla ögruppen bland
Filippinerna, 20° 17’–21° 7’ n. br. och 122°
ö. lgd. Arealen 620 kvkm. 9,475 inv. (1899). Dessa
öar, som hafva klippiga kuster, ega fruktbara dalar
i det inre. De betydligaste bland dem äro Ibayat
med hamnplatsen San José d’Ybano, Batan och
Sabtan.
Batardeau [-då], fr., uppdämning; krigsv.,
murad dammbyggnad, anlagd tvärs öfver en våt
fästningsgraf och försedd med nödiga luckor för
vattnets aftappning eller afstängning. Ofta anbringas
inuti dessa dammbyggnader förbindelsegångar öfver
grafvarna från ett fästningsverk till ett annat,
hvarigenom samfärdseln emellan verken tryggas. I
Sverige kallades sådana dammbyggnader bärer.
G. U.*
Batater (Batatas), bot. Se Ipomoea. [ligatur oe]
Batava castra, fornromerskt fäste i provinsen
Vindelicien, vid Inns inflöde i Donau. Nu Passau.
Bataverna (lat. batavi, "de dugande, de
lycklige", jfr "bättre"), forn-germanskt folk, som enligt
Tacitus härstammade från chatterna (i nuv. Hessen),
men på grund af inre oroligheter utvandrat till den
"bataviska ön" (Batavorum insula, senare Batavia)
mellan Rhen, Maas, Waal och Nordsjön. Med tiden
antogo de alltmera det keltiska språket. Under
Augustus blefvo bataverna romarnas bundsförvanter
och visade sig som sådana i allmänhet värdefulla och
pålitliga; en gång, 69 e. Kr., inträffade dock ett
fruktansvärdt uppror under höfdingen Civilis, som
understöddes af flere germanska och galliska folk.
Resningen undertrycktes (70 e. Kr.) af Vespasianus’
fältherre Cerialis, hvarefter bataverna åter inträdde
i sin beroende, men privilegierade ställning. Mot
slutet af 3:e årh. invandrade de saliske frankerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
