Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barcelona. 1. spansk provins. - Barcelona. 2. Hufvudstad i spanska provinsen Barcelona. - Barcelona. 3. HUfvudstad i Bermudez i Venezuleas förenta stater. - Barceloneta, förstad till spanska Barcelona. - Barcelonette, stad i franska Basse-Alpes - Barchent l. Parchent, ett slags bomullstyg - Barchius, Nils, biskop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
många fabriker. Också är B. den tätast befolkade af
Spaniens provinser (135 på 1 kvkm., 1897).
2. Hufvudstad i nämnda provins, amfiteatraliskt
belägen omkring en vik af Medelhafvet, emellan
mynningarna af floderna Llobregat och Besós.
Invånarantalet uppgick, sedan förstäderna införlifvats
med B., 1900 till 533,000 och företer en hastig
stegring (1867: 167,000; 1887: 272,481; 1897
utom förstäderna: 333,908, jämte dem: 504,396).
Näst efter Madrid och Cadiz är Barcelona Spaniens
vackraste stad. Den har ett modernt utseende. Bland
gatorna må nämnas den af plataner beskuggade s. k.
Rambla, ett slags bulevard, som genomskär hela den
äldre staden och är en af de vackraste i världen.
De förnämsta byggnaderna äro den gotiska katedralen
(byggd 1298–1448), de gamle grefvarnas af
Barcelona palats, börsen, operahuset ("Teatre del Liceo"),
som rymmer 4,000 åskådare och är Spaniens största
teater, det från världsutställningen 1888 kvarstående
industripalatset med permanent utställning samt det
ståtliga universitetshuset. Staden är säte för
generalkaptenen öfver Katalonien samt för en biskop och en
öfverdomstol. Dessutom finnas där en för utrikes
handeln viktig institution, den s. k. "Junta del comercio"
(från 1274), botanisk trädgård, handelsskola med
2,000 lärjungar, 4 akademier (för naturvetenskap och
fria konster), 9 offentliga bibliotek, en arena för
tjurfäktningar (rymmande 14,500 åskådare), 14 teatrar
o. s. v. Universitetet stiftades 1450 af stadens
magistrat, och stiftelsen bekräftades s. å. af konung
Alfons V och påfven Nikolaus V. 1714 flyttades det
med undantag af de medicinska lärostolarna till
Cervera, men återkom 1837 till B. Det har 5 fakulteter
och omkr. 2,000 studerande. Universitets- och
provinsbiblioteket (grundl. 1841) räknar omkr. 160,000
bd, 800 inkunabler och 2,000 handskrifter. I B. finnas
äfven aragoniska kronans arkiv (omkr. 3,7 mill.
dokument), hvars ålder går tillbaka till midten af
1300-talet och som i 19:e årh. fått ofantliga tillskott från
klosterbibliotek, samt det kataloniska parlamentets
arkiv. På Plaza de la Paz, vid hamnen, midt för
Rambla, står sedan 1888 Columbus’ staty.
B:s förnämsta näringsgrenar äro handel och
industri; viktiga äro i synnerhet fabrikerna för
bomullsspinneri, siden- och bomullsväfnad. De hafva under
de senaste decennierna genomlupit en storartad
utveckling, och införandet i Spanien (1892) af
protektionistiska tariffer har framkallat äfven en mängd
kataloniska fabriksanläggningar inom andra
industriområden (möbeltyg, linnevaror, maskiner, glas,
lädervaror o. s. v.). I samband därmed står den stora
inflyttningen till B. och omnejd af arbetare från andra
trakter af Spanien. B:s handel och industri beräknas
sysselsätta öfver 150,000 arbetare af båda könen,
mäktiga arbetarorganisationer ha bildats, och
våldsamma strejker förekomma tidt och ofta.
B., som helt och hållet behärskas af fästet
Montjuich ("mons judaicus", under forntiden "mons
Jovis"), skall vara anlagdt af kartagerna (Hamilcar
Barcas, från hvilken man härledt dess gamla namn
Barcino). Såsom romersk koloni kallades orten
Faventia. Under den tidigare delen af
medeltiden ombytte staden flere gånger härskare, intogs
bl. a. af vestgotakonungen Ataulf 415, och led
mycket i synnerhet genom arabernas härjningar. Sedan
den eröfrats af frankerna, 803, blef den hufvudstad
i Spanska Mark. B. kom slutligen under ärftliga
grefvar, som sedan 11:e årh. genom privilegier och
goda lagar kraftigt främjade stadens utveckling. Till
följd af grefve Berengar IV:s giftermål med en
konungadotter från Aragonien förenades grefskapet
B. 1137 med nämnda rike. Trött vid det spanska
herradömet, underkastade sig B. Frankrikes välde
1640, men tvangs 1652 att återgå till lydnad under
Spanien. Under spanska arfföljdskriget ställde sig
B. på ärkehertig Karls sida, men eröfrades, efter
hårdnackadt motstånd, af hertigen af Berwick, 1714.
Under Napoleons pyreneiska krig var B. till 1814
förnämsta stödjepunkten för den franska hären i
Katalonien. Sedan har staden under 1800-talets
borgerliga krig ofta varit skådeplats för folkupplopp.
Den är alltjämt medelpunkten för den s. k.
regionalismen, sträfvandet att bereda provinserna en
friare ställning, och har på sista tiden i samband
med sin raska industriella utveckling blifvit den
spanska socialismens hufvudsäte. Äfven den
anarkistiska rörelsen har bland B:s oroliga befolkning vunnit
ej få anhängare.
3. (Förr Nueva B.). Hufvudstad i staten
Bermudez i Venezuelas förenta stater, 2,5 km. från
Karibiska hafvet, vid floden Neveri. B. är genom
järnbana förenadt med hamnen Guanta och kolområdet
vid Naricual. Smärre fartyg komma på Neveri upp
till staden, större ankra i bukten Ensenada de B.
Väl byggdt, men osundt. 12,785 inv. (1894). – B.
grundades 1634. Till 1881 var B. hufvudstad i en
stat af samma namn, hvilken då fick namnet
Bermudez.
J. F. N.
Barceloneta, en af den spanska staden Barcelonas
förstäder, belägen på en landtunga mellan
Barcelonas hamn och hafvet. Hufvudsakligen bebodt af
fiskare.
Barcelonette [bars*låne’tt], stad i franska depart.
Basses-Alpes, 1,133 m. ö. h., vid floden Ubaye.
2,125 inv. (1901). Sidenväfverier. B. grundlades
1231 af Raimund Berengar, grefve af Provence,
hvilkens förfäder voro från Barcelona.
Barchent l. Parchent (af mlat. barracanus,
af arabiskt ursprung), ett slags kypradt, på ena sidan
luddigt bomullstyg (stundom med linneränning).
Användes, såväl enfärgadt som tryckt och ruggadt,
till gröfre manskläder. Tunnare barchent begagnas
till foder och tjänar äfven som underlag för
vaxduk.
(G. A. W.)
Barchius, Nils, biskop, f. 1676, son af en
gymnasielektor i Västerås, studerade i Uppsala,
företog därefter en utrikes resa och promoverades
1700 frånvarande till magister. Efter hemkomsten
prästvigdes han 1702, blef e. o. hofpredikant s. å.
och änkedrottningens ord. hofpredikant 1706. Tre
år senare erhöll han fullmakt på domprosteriet i
Västerås, men kvarhölls vid hofvet till 1711 och
återkallades 1719 af drottning Ulrika Eleonora till
Stockholm såsom hennes öfverhofpredikant, biktfader
och hofkonsistoriets ordförande. 1725 blef han
kyrkoherde i Storkyrkoförsamlingen och förordnades
1729 till biskop i Västerås, där han afled 1733.
Mot de pietistiska åsikter, som på 1720-talet började
sprida sig i Sverige, uppträdde den ortodoxe, men
af verklig religiositet besjälade B. med stor ifver.
En predikan om rätta kristnas andeliga prästerskap
i Jesus Kristus vederlade den pietistiska uppfattningen
af det allmänna prästadömet med sådan skärpa, att
den på regeringens uppdrag trycktes 1725. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
