Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baden. Handeln - Baden. Befolkningsförhållanden - Baden. Författning och förvaltning - Baden. Budgeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hohenzollern, i s. till Schweiz, i v. (med Rhen som
naturlig gräns) till Elsass och Bajern (Rhen-Pfalz).
Det är 235 km. långt; dess bredd är störst i söder
(139 km.), vid Rastatt och Karlsruhe blott 18 km.
och stiger i norra delen till 87 km. Arealen utgör
15,081 kvkm. (oberäknadt andelen af Bodensjön).
Fysisk geografi. Västra delen, utmed
Rhen, är ett lågland, östra delen är mer eller
mindre bergig. Hufvudberget är Schwarzwald, som
från Rhenkroken vid Basel och upp till Neckar
löper parallellt med Rhen, på ett afstånd af 9–14
km. från denna flod. Genom Kinzigs floddal delas
detta berg i tvenne hufvuddelar; den södra har i
Feldberg (1,493 m.) Badens högsta bergspets, den
senares högsta punkt är Hornisgrinde (1,164 m.).
Upp till Pforzheim bildar Schwarzwald ett
verkligt bergland, som får en egendomlig prägel genom
de många djupt inskurna tvärdalarna och de mellan
dem belägna jämna högslätterna; n. om nämnda
stad öfvergår det till ett småbackigt landskap.
Berget består af granit och gnejs med särskildt i n.
och ö. därpå liggande sandsten. De högsta
topparna äro beklädda med sandsten. N. om Neckar
utbreder sig Odenwald, hvars betydligaste del dock
tillhör Hessen, men dess högsta topp, Katzenbuckel
(626 m.), ligger inom B. Utefter dess västra fot
går den gamla vägen "Bergstrasse". I s. ö.
sammanhänger Schwarzwald med Tyska Jura, som
inom B. har toppen Hegaus (956 m.). På
Rhenslätten reser sig det enstaka Kaiserstuhl, af
vulkaniskt ursprung (basalt), till en höjd af 557 m.
– Hufvudfloden är Rhen, som helt och hållet bildar
gränsen i v. och till större delen i s. (inalles 382
km.). Från Schwarzwald emottager denna flod en
mängd åar (Elz, Kinzig, Murg m. fl.), som äro
af betydelse för timmerflottningen, samt Neckar, som
rinner upp i B., men sedan under större delen af
sitt lopp flyter genom Württemberg, innan den åter
går in i förstnämnda land. Main bildar på en liten
sträcka i n. gräns mot Bajern. Donaus två
källfloder, Breg och Brigach, rinna upp i sydöstra
Schwarzwald och förena sig vid Donaueschingen.
Af Bodensjön skjuta de två smala nordvästliga
vikarna, Ueberlinger-see (med ön Mainau) och
Unter-see, in i B. På Schwarzwald finnes en mängd
små sjöar. – Klimatet är i allmänhet mildt
och sundt; dock eger en stor temperaturskillnad
rum emellan den varma Rhendalen, som har en
årsmedeltemp. af öfver 10° och hvars januaritemp.
öfverstiger 0°, samt de högsta trakterna i
Schwarzwald, som hafva hårdt klimat med ofta bistra
vintrar.
Materiell kultur. B. är i allmänhet ett
fruktbart land; särskildt gäller detta om Rhenslätten
och nedre delen af Schwarzwalds-dalarna. Endast
de högre dalarna ha mindre god jord och äro äfven
i följd af sträfvare klimat mindre lämpliga för
åkerbruk. Där äro skogsbruk och ängsodling mer gifvande.
Af landets yta voro 1900 94,8 proc. produktiv
jord, däraf 37,7 proc. åker och trädgård, 1,3 proc.
vinberg, 13,9 proc. ängsmark, 0,04 proc. (552
har) kastanjeplanteringar, 4,9 proc. betesmark, 36,9
proc. skog. Åkerbruket producerar hufvudsakligen
spannmål; öfver hälften af åkerjorden är besådd
med säd och lämnar en medelskörd af 470,000 ton,
hvilket dock ej täcker landets behof. Af potatis
skördas årligen 700,000–800,000 ton, utmärkt
hampa lämnar Hanau-området, tobak odlas mest i
Pfalz (15,400 ton per år). Af humle skördades 1900
1,470 ton (mest i Pfalz), af cikoria 30,000 ton.
Mycket betydande är äfven odlingen af foderväxter,
som upptaga 108,000 har. Frukt produceras öfver
hela landet, utom i de högre bergstrakterna.
Vinbergen upptaga en yta af 17,800 har, mest i de
låga bergstrakterna närmast Rhenslätten; men äfven
i trakten af Bodensjön och annorstädes förekommer
vinodling. Afkastningen har under åren 1894–1900
i medeltal varit 549,000 hl. till ett värde af 13
mill. mark per år. – Boskapsstocken utgjorde 1900
75,600 hästar, 651,700 nötkreatur, 68,500 får,
498,000 svin, 109,600 getter. Dessutom funnos
omkr. 108,000 bistockar och 2,334,600 fjäderfä.
Fårens antal är sedan en mansålder stadt i jämnt
sjunkande, men de andra djuren växa i talrikhet.
– På skog är B. rikare än de allra flesta tyska
stater, och dess forstväsen är synnerligen utmärkt.
Af skogen voro 1900 104,321 har statsegendom,
255,806 har kommunalegendom; 20,960 har
tillhörde stiftelser och 186,708 har enskilda. Största
delen däraf finnes i Schwarzwald och Odenwald;
dock förekomma stora skogar äfven på slätten. Omkr.
286,000 har äro löfskog, 282,000 har barrskog. Den
årliga afkastningen skattas till 27 mill. mark.
Jakten ger god afkastning, och ett ej så obetydligt
fiske förekommer i Rhen och dess bifloder. Rika
sten-, kalk- och gipsbrott förekomma, men eljes ej
mycket mineral. År 1900 brötos 4,450 ton stenkol,
3,005 ton zink, 67 ton silfverhaltig blymalm.
Stats-salinerna vid Dürrheim och Rappenau lämnade s. å.
32,699 ton salt. B. är slutligen mycket rikt på
mineralbad och hälsokällor. De viktigaste äro
termerna vid Baden-Baden och Badenweiler,
järnkällorna vid Rippoldsau, Petersthal, Griesbach och
Antogast.
Industrien är stadd i rask utveckling. De
viktigaste industridistrikten äro Wiesendalen och öfre
Rhendalen, mellersta Schwarzwald och den nedre
Rhenslätten. De största industristäderna äro
Mannheim, Pforzheim, Karlsruhe, Freiburg. Landets
viktigaste industri är tobaksfabrikationen, med sina
medelpunkter i Mannheim och Lahr; den sysselsatte
1901 34,794 arbetare i 770 fabriker. Därefter följa
textilindustrien (förnämligast i Wiesendalen och öfre
Rhendalen) samt maskintillverkningen (Mannheim,
Karlsruhe, Pforzheim), bijouteritillverkningen i
Pforzheim – den förnämsta i Tyskland –, kemisk
industri (Mannheim), lädertillverkning (Weinberg,
Heidelberg), papperstillverkning (Freiburg) o. s. v.
Ölproduktionen steg 1900 till nära 3 mill. hl. I
Schwarzwald förekommer en liflig urfabrikation
(Furtwangen, Lenzkirch) samt tillverkning af
musikinstrument, bl. a. positiv.
Af vägar egde B. år 1900 10,570 km., som stodo
under statsförvaltning, samt 2,056 km. järnbanor,
däraf 249 km. smalspåriga. Statsbanor äro 1,539
km. (Den första järnvägen öppnades 1840.) De
segelbara floderna äro Rhen, Main och Neckar. Upp
till Mannheim kunna fartyg af 2,000 ton komma på
Rhen, men ofvan Karlsruhe – som genom en kanal
är förbundet med Rhen – upphör sjöfarten nästan
alldeles i följd af det strida flodloppet och de rörliga
sandbankarna. – Handelns hufvudpunkt är
Mannheim, som är hela Syd-Tysklands viktigaste
handelsstad, tack vare sitt gynnsamma läge vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
