Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 623-624 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baden, storhertigdöme - Baden. Fysisk geografi - Baden. Klimatet - Baden. Materiell kultur - Baden. Industrien - Baden. Handeln

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Badstugatan, med en egendomsareal af 616 kvm. Denna
skall inom den närmaste framtiden tillbyggas. En
ny badanstalt, Klara badinrättning, uppfördes 1884
vid Gamla Kungsholmsbrogatan och omändrades
fullständigt 1889 af arkitekten V. Klemming. I juli
1904 förflyttas denna till Drottninggatan 88, där
ett stortartadt badetablissemang är uppfördt.
Egendomsarealen är 4,928 kvm. I Göteborg uppfördes
det s. k. Renströmska badhuset på 1870-talet. Det
brann ned 1903, men skall ånyo uppföras. Efter
Stockholmsmönstret och efter prof. Curmans
anvisningar hafva större badanstalter uppförts i
Norrköping, Jönköping, Örebro, Halmstad och Kristiania.
I Köpenhamn uppfördes förra året en stor badanstalt
delvis efter Curmanska modellen.

På 1700-talet utbredde sig från England bruket
af kalla bad i det fria, hvilka förordades af läkarna.

Kallbadinrättningar till sommarbruk vid sjöar,
floder och hafskuster finnas i alla världsdelar. De
äro vanligen uppförda på kommunernas bekostnad.
Af utländska dylika badanstalter äro de mest

Plan af kallbadhuset i Norrström.
1 och 2. Mindre bassänger med timrad botten (2 för damer).
3. Större bassäng med 4,₅ à 5 m. djup.

bekanta: Alsterlust vid Aussen-Alster i Hamburg,
Henri-quatre-badet i Paris, Flussbadanstalt i Berlin,
de i Köln, Leipzig m. fl. I Stockholm, dit intresset
för simkonsten spreds från Uppsala, anlades 1827
vid Riddarholmsstranden den Lindska eller Giörckeska
simskolan samt samtidigt den Åbomska. Den förra
egde bestånd till 1884. Sistnämnda år uppfördes
i Norrström (på Mälarsidan) Stockholms stads bad-
och siminrättning för en kostnad af 189,000 kr.;
den är beräknad för omkr. 1,400 bad om dagen.
Byggnaden har tre afdelningar, den södra för damer
med två bassänger, hvaraf en för icke simkunniga
(19 x 12 m.), en för simkunniga (25,₇ x 14 m.), med
51 afklädningsrum. Andra afdelningen är afsedd för
gossar och för simundervisning, tredje för simkunniga
män (bassäng 39 x 17 m.), med 54 afklädningsrum.
Härtill komma 40 enskilda bassänger.

Litt.: Genzmer, "Bade- und schwimmanstalten"
(1899), och Marcuse, "Bäder und badewesen in
vergangenheit und gegenwart" (1903).
Ln.

Badarczewska [-t*e’vska], Tekla, polsk
tonsättarinna, f. 1838 i Warschau, d. 1862 därstädes,
komponerade salongsstycken, bl. a. den bekanta La
prière d’une vierge ("En jungfrus bön").

Badare. Se Badarmästare.

Badarmästare (Badare), förr i Stockholm
benämning på personer, som höllo bad. Badarmästarna
betraktades som ett slags lägre hälsovårdspersonal
och täflade med fältskärerna om utöfningen af den
mindre kirurgien. Som särskildt skrå erkändes de
1657 på grund af sina förtjänster vid pestsjukdomens
behandling. Badarsocieteten bestod 1783 i
Stockholm endast af sex personer, och antalet nedgick
sedan alltmera. I 1807 års författning, hvilken
gällde till 18 jan. 1861, säges att deras åliggande
var att till allmänhetens tjänst alltid hafva en väl
inrättad badstuga för allehanda slags bad, att ega
färdighet i rakning, koppning, åderlåtning,
blodiglars, spanska flugors och klistirers anbringande
samt i liktornars och naglars putsande, hvarjämte
de skulle känna de medel, som i hast böra
tillgripas att stilla blödningar, huru första förbandet
vid benbrott anlägges och friska sår behandlas. Mera
kända personer af detta skrå voro under
1660–1700-talen Hans Heisig, Johannes Heisigius’ fader,
Alexander Wertmüller, Jojachim Rücher, Didrik Salomon
m. fl. Badarmästaren Johan Otto Abrahamson, som
dog 1894 vid 80 års ålder, var den senast lefvande
badarmästaren, som tillhörde ämbetet.
Ln.

Badea, bot. Se Passiflora.

Badeboda-ån. Se Alsterån.

Badelunda, socken i Västmanlands län, Siende
härad. 4,363 har. 1,076 inv. (1903). B. utgör ett
prebendepastorat i Västerås stift, Domprosteriet.

Badelundsås, en af de märkliga rullstensåsar,
som i riktningen från n. till s. genomstryka
landskapen n. och s. om Mälaren. Den börjar i Dalarna
n. om Svärdsjö kyrka, afbrytes af sjön Runn och
kommer i Västmanland fram med två grenar, hvilka
vid Sätra åter löpa tillsammans, hvarefter den stryker
genom Romfartuna, Hubbo och Badelunda socknar,
dyker upp i flera af Mälarens öar och öfvergår
slutligen till Kjulaåsen i Södermanland. På
Badelundsåsen, nära Västerås, stod 29 april 1521 ett slag
mellan Gustaf Vasa och danskarna. Det vid åsens
fot belägna Jutekärret bevarar ännu minnet däraf.
På åsen finnes en mängd fornlämningar, af hvilka
den stora Anundshögen är den förnämsta.

Baden, storhertigdöme, den till folkmängden
femte bland Tyska rikets stater. I afseende på
ytinnehållet intager B. det fjärde rummet. Det är
beläget i sydvästra Tyskland och gränsar i n. till
Hessen och Bajern, i ö. till Württemberg och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>