Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Augustus - Augusturbad - August Vilhelm - Auhausen - Auka-Tor - Auktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inom kort miste han genom döden såväl denne som
sina två dottersöner, hvilka han adopterat. Hans
maka i ett tredje gifte, Livia Drusilla, medförde två
söner i ett föregående äktenskap, Tiberius och Drusus,
och då den senare snart gick ur tiden, återstod af
Augustus’ stora släkt endast Tiberius, som ock
adopterades och blef hans efterträdare. A. dog i Nola i
Kampanien år 14 e. Kr.
A. var ej ett lysande snille, men han egde ett
ovanligt klokt hufvud och en oförvillad, praktisk blick
för sin tids och sitt rikes behof samt energi och
hänsynslös uthållighet i utförandet af sina planer.
Ej stor såsom härförare, var han däremot en
framstående statsman. Hvad som mest utmärkte honom
var en sällspord jämvikt mellan själsförmögenheterna
– en jämvikt, som afspeglade sig i den visserligen
ej imponerande, men synnerligen harmoniskt bildade
yttre gestalten, liksom i det lugna, om fullkomlig
själfbehärskning vittnande uttrycket i hans anlete.
Historien bryter med all rätt stafven öfver den grymme
triumvirn; men blodtörst var ej ett grunddrag i A:s
karaktär, hvilken tvärtom utmärktes af mildhet och
människovänlighet. Hans skapelse var en
världshistorisk nödvändighet, som, låt vara med förändringar,
varade till forntidens slut. De ord, med hvilka man
i de följande århundradena hälsade hvarje
nytillträdande kejsare: "Blif lyckligare än Augustus, ädlare
än Trajanus!" visa ock, att man i Augustus alltjämt
såg idealet för en furste. Om litteratur rörande A.
se Antonius. Jfr äfven O. Seeck, "Kaiser A."
(1902), och E. S. Schuckburgh, "Augustus" (Lond.
1903).
J. R. P. (H. Sgn.)
Augustusbad, badort med järnhaltiga källor, vid
Radeberg, nära Dresden.
August Vilhelm, prins af Preussen, yngre broder
till Fredrik II, f. 1714, d. 1758, var sin faders
älsklingsson och en tid t. o. m. af denne ämnad till
tronföljare, med förbigående af Fredrik. Han deltog
i de båda schlesiska krigen, utnämndes 1756 till
general af infanteriet och fick under sjuåriga krigets
första år flera viktiga befäl. Efter slaget vid Kollin
(1757) skulle han föra en del af trossen till Lausitz,
men led genom bristande skicklighet svåra motgångar
och gjorde därigenom konungens läge i Böhmen
ohållbart. Af sin broder tadlad härför med synnerlig
hårdhet, drog han sig missmodig tillbaka till
privatlifvet. Denna hårdhet ansågs af många hafva bidragit
till den allmänt afhållne prinsens död året därpå.
I Sveriges historia är A. bekant genom det bistånd
han lämnade sin syster, drottning Lovisa Ulrika,
såväl då hon för att få penningar till
revolutionsförsöket 1756 utrikes pantsatte sina juveler som då
hon efter planens misslyckande med stort besvär
lyckades återfå dem före ständernas efterräkningar.
Auhausen (Ahausen), by i bajerska
regeringsområdet Schwaben, vid floden Wörnitz, 6
km. n. om Öttingen. 574 inv. (1900). I
därvarande, på 900-talet stiftade, 1530 upphäfda
benediktinkloster ingingo 4 (14) maj 1608 åtskilliga
protestantiska furstar ett förbund, den s. k. evangeliska
unionen (se d. o.), till skydd för den hotade
religionsfriheten.
Auka-Tor (fnod. Auku-Þórr), en felaktig form för
Oku-Tor. Se Tor.
Auktion (lat. auctio, af augere, öka, stegra), jur.,
kallas det förfarande, hvarigenom någon, genom att
bereda närvarande spekulanter tillfälle till täflan sig
emellan, söker åvägabringa ett aftal på för honom
förmånligast möjliga villkor. Åsyftar den, som låter
anställa auktionen, att afyttra en sak eller
rättighet, innefattar hvarje bud ett åtagande att mot
bekommande af det sålunda utbjudna betala det vederlag
(vanligen penningar), som i budet nämnes; ett högre
bud är då i regel förmånligare för den, som låter
anställa auktionen, och denna säges i så fall ske
till den högstbjudande. Om åter den, som låter
anställa auktionen, har för afsikt att förskaffa sig en
viss kvantitet varor eller att förvärfva en rättighet
af visst innehåll, innefatta buden åtaganden att
fullgöra den önskade prestationen mot bekommande af
det vederlag (den penningsumma), som af den
bjudande nämnes; här är förty ett lägre bud i regel
förmånligare än ett högre, och auktionen säges därför
ske till den minstbjudande.
Man kan betjäna sig af auktion för att åvägabringa
aftal af flera olika slag. Sin ojämförligt största
betydelse har detta förfaringssätt vid försäljning af lös
eller fast egendom (försäljningsauktioner), hvilka
naturligen ske till den högstbjudande. Så är ock
fallet med arrendeauktioner, vid hvilka
nyttjanderätten till en fastighet utgör föremål för utbjudandet,
äfvensom med vissa entreprenadauktioner, t. ex. de
i brännvinsförsäljningsförordningen omnämnda.
Auktioner till den minstbjudande anställas vanligen i
syfte att upphandla varor (upphandlings- eller
leveransauktioner) eller att få ett arbete verkställdt,
t. ex. en byggnad uppförd eller ett
vattenafledningsföretag utfördt (entreprenadauktioner).
Dessa auktioner till den minstbjudande hafva
emellertid i senare tid alltmera undanträngts af ett
särskildt inom statens och kommunernas upphandlings-
och entreprenadväsen alltmera brukligt
förfaringssätt, bestående däri, att genom offentlig kungörelse
skriftliga anbud infordras och de å utsatt tid inkomna
sedermera samtidigt öppnas och pröfvas, hvarvid i
regel den, som infordrat anbuden, har valrätt dem
emellan och jämväl är oförhindrad att förkasta dem
samtliga, därest de synas honom för höga.
Understundom, t. ex. vid arrendeauktioner för statens
räkning, förekommer, att detta förfarande kombineras
med en verklig auktion, så att de på förhand ingifna
anbuden öppnas vid denna, vare sig före eller efter
utropet. I sådana fall, då auktion är i lag eller
författning påbjuden, t. ex. vid försäljning af utmätt
egendom, får hänsyn icke tagas till till äfventyrs
ingifna skriftliga anbud.
Privata (enskilda) auktioner, vid hvilka endast en
begränsad krets af personer eger tillträde, äro af
ringa betydelse i jämförelse med de offentliga eller
öppna, vid hvilka allmänheten eger tillfälle att
deltaga i bjudandet och vanligen därtill uppfordrats
genom föregående kungörelse, innehållande uppgift
å tid och ort för auktionen samt summariskt
angifvande af hvad som skall utbjudas. I fråga om
försäljningsauktioner skiljer man mellan frivilliga och
tvungna l. tvångsauktioner. Till det senare slaget
böra hänföras endast sådana, vid hvilka försäljning
lagligen kan ega rum utan samtycke af egaren till
det som säljes eller någon hans ställföreträdare, till
frivilliga auktioner alla andra. Understundom tages
dock uttrycket frivillig auktion i en vidsträcktare
bemärkelse och betecknar då motsatsen till exekutiv
auktion (se nedan).
Tvångsauktionerna omfatta tre hufvudgrupper:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
