Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Asperula - Aspfjärilen. Se Fjärilar - Asphodelus - Aspholmen - Aspidistra - Aspidium - Aspidophora. Se Bladfotingar - Aspidosperma. Se Quebracho-bark - Aspik - Aspinwall - Aspiwall, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blåblommiga A. orientalis Boiss. et Hoh. (A. azurea)
från Mindre Asien.
O. T. S. (G. L–m.)
Aspfjärilen, Limenitis, zool. Se Fjärilar.
Asphodelus L., bot., växtsläkte af nat. fam.
Liliaceæ. Dit höra vackra liljeväxter, med
rotstock och vid basen sittande, smala blad samt enkel
eller grenig stängel, som uppbär stora, oftast hvita
blommor i klasar. Den mest bekanta är A. ramosus
L., en redan för de gamle grekerna och romarna
bekant växt, hvilken, liksom en annan till släktet
hörande art, A. albus L., förekommer i södra Europa
på ängar ofta i oerhördt stor mängd, så att dessa
ängar under växternas blomningstid på afstånd se ut,
som om de vore täckta af snö. Däraf torde de gamle
grekerna hafva kommit på den tanken att förlägga
asphodelus-ängar äfven till underjorden. Homeros
talar om en sådan äng, på hvilken Minos dömer de
aflidne. A. ramosus planterades af grekerna
fordom, liksom ännu i dag, på grafvar såsom en
sinnebild af sorgen. De på denna och andra närstående
arter uppsvällda rotknölarna äro rika på socker och
stärkelse samt hafva därför i senare tid blifvit
använda till beredning af socker och sprit. Släktet
A. står ganska nära släktet Anthericum L.,
af hvilket 2 arter förekomma, fastän sällan, i
södra Svorige.
Ldt. (G. L–m.)
Aspholmen, Stora och Lilla, tvenne öar i
Älfsborgsfjorden, mellan Nya Älfsborg och Hisingen.
Å den för befästningen å Kyrkogårdsholmen, sedan
Nya Älfsborg, farliga Stora Aspholmen, som först
varit meningen att afspränga, byggdes på 1650-talet
dels ett med sten utfvildt tenaljverk af trä och dels
en tranchée mot landstigningsförsök; men redan 1690
voro dessa befästningar förfallna och uppruttnade.
Nitton år senare fanns sålunda ingenting, som
hindrade Tordenskjold att där bygga batterier mot
Nya Älfsborg.
L. W:son M.
Aspidistra Ker., bot., växtsläkte af nat. fam.
Liliaceæ. Från en grenig och knölig rotstock
uppskjuta många, ofta ganska stora, bredt lansettlika,
hela och helbräddade, bågnerviga, glatta blad af
mörkgrön färg, som hos en odlingsvarietet blifvit
brokig med större eller mindre ränder af hvitt eller
gulhvitt (Plectogyne variegata Lk.). De brunaktiga,
oansenliga blommorna utvecklas å mycket korta skaft
från rotstocken. A. elatior Bl., en i våra rum och
växthus mycket allmänt odlad art, härstammar från
Japan. Dessa växter, som för sin stora samling af
mörkt gröna (eller hvitbrokiga), länge varaktiga blad
äro mycket använda dekorationsväxter, trifvas under
de mest olikartade förhållanden.
O. T. S. (G. L–m.)
Aspidium Sv. (af grek. aspidion, liten rund sköld),
Ormbunke, bot., ett växtsläkte tillhörande nat.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
