Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arctostaphylos Adans., bot. farm. - Arcturus, astron. - Arcueil, by vid Bièvre, i franska depart. Seine - Arcus (lat.), båge, hvalf - Arcy-sur-Cure, by i franska depart. Yonne - Ardabil l. Ardebil, befäst stad i persiska prov. Aserbeidjan - Ardacker, bot. Se Cyperus - Ardagan. Se Ardahan - Ardahan l. Ardagan, befäst stad i Kaukasus - Ardal l. Arendal, by i Lundby socken, på Hisings strand - Ardasjir (ARdesjir), konungar i nypersiska riket. Se Persien - Ardea, zool. Se Hägrar - Ardea, liten stad i närheten af Albano i Italien - Ardeb, ett gammalt, ännu brukligt spannmålsmått - Ardebil. Se Ardabil - Ardèche. 1. Biflod till Rhône - Ardèche. 2. Departement i sydöstra Frankrike - Ardell, James Mac - Ardenner-hästen - Ardennerna (fr. Ardennes). 1. Ett bergland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blad, torkade, som under namnet Folium uvæ ursi,
mjölonrisblad, äro upptagna i Sveriges och flere
andra länders farmakopéer. De sakna lukt, men hafva
en sammandragande, något bitter smak.
– Märkliga kemiska beståndsdelar i dessa blad äro
garfämne, arbutin, ericolin och urson samt spår
af flyktig olja. Garfämnet uppgifves uppgå till
36 proc. och består dels af järnblånande, dels
af en blandning af järnblånande och järngrönskande
garfsyra, hvarjämte gallus-syra blifvit påvisad såsom
befintlig färdigbildad i bladen. – Arbutin är en
kristalliserande, neutral, bittert smakande
glykosid, som kan klyfvas i socker och hydrokinon, en
af kinasyrans sönderdelningsprodukter. Arbutinet kan
ock liksom kinasyran omsättas till myrsyra och kinon.
– Ericolin är en annan i flere ericaceer
funnen brun, bitter, amorf glykosid, som
kan klyfvas i socker och ericinol, en färglös
olja med egen lukt. Urson är ett icke bittert,
indifferent, kristalliserande ämne. Mjölonrisbladen
användas i medicinen vanligen i form af
dekokt vid blåskatarrer. – A. (Arctous)
alpina Spr. (ripbär) har ätliga, saftiga bär.
O. T. S.
(G. L–M.)
Arcturus, astron., en fixstjärna af första storleken,
stjärnan [alfa] i Bootes.
Arcueil [arkö’j], by vid Bièvre, i franska
depart. Seine, n. ö. om Sceaux. Närmaste
station intill Paris på Orléans-banan. 8,285
inv. (1901). Vacker kyrka från 13:e årh. Ruiner
efter en romersk akvedukt. En på Marias af Medici
föranstaltande där (1613–24) uppförd vattenledning
förde vatten från Rungis till Luxembourg-palatset,
och öfver den byggdes 1868 en ny akvedukt, som leder
vatten från Vaune till Paris. Staden hette fordom
Arcolium.
Arcus (lat.), båge, hvalf. – A. triumphalis,
triumfbåge. – A. palati, anat., gombågarna. –
A. senilis, oftalm., gubb-bågen. Se Gerontoxon.
Arcy-sur-Cure [arsi-syr-kyr], by i franska
depart. Yonne, arrond. Auxerre. Droppstensgrottor.
Ardabil l. Ardebil, befäst stad i persiska
prov. Aserbeidjan, nära floden Karasu, v. om
Kaspiska hafvet. Omkr. 12,000 inv. Berömda
mineralkällor. Vallfärdsort till sjeik Sufis’
(d. 1334) praktfulla mausolé. Det värderika
muhammedanska bibliotek, som fordom fanns i A.,
fördes 1827 till Petersburg.
Ardacker, bot. Se Cyperus.
Ardagan. Se Ardahan.
Ardahan l. Ardagan, befäst stad i Kaukasus,
prov. Kars, vid öfre Kura, 1,982 m. ö. h. Omkr. 700
inv. 17 maj 1877 stormades staden, som då tillhörde
turkiska Armenien, af ryssarna och afträddes jämte
område till dem genom Berlinfördraget 13 juli 1878.
Ardal l. Arendal, by i Lundby socken, på Hisingens
strand, n. om Nya Älfsborg. När Tordenskjold, som i
juli 1719 angrep denna fästning, efter flere dagars
öfverväldigande eld bragt dess tappre kommendant,
J. Lillie, till förtviflan om möjligheten att längre
kunna hålla sig, lät öfversten G. B. Staël v. Holstein
under natten till 24 s. m. på eget bevåg och i all
tysthet utföra 4 kanoner och en 40-pundig mörsare
till A., där för dessa pjäser i hast uppkastades 2
batterier, från hvilka vid dagens inbrott så verksam
eld öppnades mot den öfverraskade fienden, att denne
skyndsamt upphäfde belägringen och afseglade. Vid
A. byggdes sedan 2 ordentliga batterier samt en
4-hörnig redutt; men snart lämnades alla dessa verk
att förfalla.
L. W:SON M.
Ardasjir (Ardesjir), konungar i nypersiska
riket. Se Persien.
Ardea, zool. Se Hägrar.
Ardea, liten stad i närheten af Albano i Italien. Det
var fordom rutulernas hufvudstad. Koloniserades af
romarna 441 f. Kr. och förstördes i samnitkriget 311
f. Kr.
Ardeb, ett gammalt, ännu brukligt spannmålsmått
i Egypten, Abessinien och Syrien, af mycket olika
storlek på olika platser. Vid utförsel räknas
mestadels efter Kairo-ardeben, den enda lagliga;
den innehåller 1,83 hl. och bestämmes efter viktsats
för olika sädesslag, salt m. m.
Ardebil. Se Ardabil.
Ardèche [ardä*]. 1. Biflod till Rhône, rinner
upp i Cevennerna, blir segelbar vid S:t Martin,
genomflyter franska depart. Ardèche och mynnar, efter
108 km. lopp, ut i Rhône nära Pont-Saint-Esprit. –
2. Departement i sydöstra Frankrike, omfattande
norra delen af det forna Languedoc samt landskapet
Vivarais. Det begränsas af depart. Drôme, Gard,
Lozère, Loire och Haute-Loire. Arealen 5,555
kvkm. 353,564 inv. (1901). A. begränsas i ö. af
floden Rhône. Cevennernas förgreningar (Montagnes du
Vivarais, med toppar på 1,500–1,700 m.) uppfylla hela
västra delen af detsamma, och denna del har ett hårdt
klimat med 6–8 månaders vinter, men Rhônedalen är så
mycket fruktbarare. Vin, oliver, fikon, mandlar och
andra sydfrukter, säd och kastanjer frambringas där
i ymnighet. Järn och stenkol förekomma i stor mängd
i bergstrakterna, liksom ock varma mineralkällor,
bland hvilka märkas S:t Laurent, S:t Georges och
Vals. Industrien är liflig, särskildt i siden
och papper. A. delas i 3 arrondissement: Privas,
Largentière och Tournon. Hufvudort: Privas.
Ardell [a’dl], James Mac, engelsk
kopparstickare i svartkonstmanér, f. mellan 1710 och 1715,
d. i London 1765. En utomordentligt produktiv
konstnär, utförde han vackra gravyrer efter Murillo,
Rubens, Rembrandt m. fl. mästare af första rang
och en mängd porträtt.
Ardenner-hästen. Belgien eger trenne raser af
arbetshästslag, näml. flamländska rasen i de
låglända trakterna, ardennerrasen i bergstrakterna och
brabantrasen i mellanliggande landskap. Af dessa hafva
hästar af ardennerras blifvit till ganska stort antal
införda till Sverige under de senaste årtiondena. De
äro af medelmåttig storlek – 1,55 m. öfver länden –
och kraftiga samt hafva, i förhållande till deras
groflek, snabba rörelser. De hafva bredt hufvud, kort
och tjock hals, låg manke, något inböjd, "klufven"
rygg (d. v. s. en fåra å ryggen, länden och korset),
kort och stupande kors, bred bringa, hvälfd bröstkorg,
rakt stående bog och grofva ben. Till främjande
af rasens utbredning här i landet har bildats
"Stamboksföreningen för svenska ardenner-hästen",
och inom 11 län inregistrerades 1902 103 st. hingstar
och 169 ston.
C. A. L.
Ardennerna (fr. Ardennes). 1. Ett bergland, som
bildar västliga afslutningen af den neder-rhenska
skifferhögslätten samt uppfyller Luxemburg och
sydöstra Belgien. Mot ö. sammanhänger denna
bergsträcka med Hohes Venn och Eifel, mot v. sänker den
sig småningom ned till den flandriska lågslätten. De
största höjderna ligga nära tyska gränsen, såsom
Baque Michel 675 m. Dessa s. k. "Hög-A."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
