Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Archelaos. 3. En macedonisk konung - Archelaos. 4. Mithridates den stores fältherre - Archelaos. 5. Den föregåendes son - Archelaos. 6. Den föregåendes sonson - Archelaos. 7. En son till konung Herodes - Archena, badort i spanska prov. Murcia - Archenholz, Johann Wilhelm von - Archer. 1 James A. - Archer. 2. William A. - Archer, fr., bågskytt - Archers, fr., "bågskyttar" - Archespor, bot. Se Arkespor - Archeus (trol. af grek. arche, regering) - Archi- l. Arki-, grek., ar archein, "vara den förste, den förnämste" - Archias, Aulus Licinius - Archibald, Sir Adams George - Archicembalo (it.), dets. som arcicembalo (se d. o.) - Archicymbal. Se Arcicembalo - Archidamiska kriget. Se Archidamos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
makt och sökte utbreda grekisk odling. Euripides,
Zeuxis m. fl. vistades vid hans hof.
4. Mithridates den stores fältherre, till börden
kappadocier. Under Mithridates’ krig med romarna
försvarade han hårdnackadt Peiraieus mot Sulla, men
blef sedan slagen af denne vid Chaironeia och
Orchomenos, 86 f. Kr. Efter fredens afslutande föll han
i onåd hos Mithridates och flydde då till Rom.
5. Den föregåendes son, blef af Pompejus 63
f. Kr. satt till öfverstepräst i Komana –, ett ämbete
med kunglig värdighet –, blef sedan gift med
drottning Berenike i Egypten och bemäktigade sig dess
krona, men stupade efter ett halft år mot den romerske
prokonsuln i Syrien.
6. Den föregåendes sonson, fick af Antonius
konungariket Kappadocien, men blef sedermera af
Tiberius kallad till Rom, där han 17 e. Kr. afled.
Hans rike blef då förvandladt till romersk provins.
7. En son till konung Herodes den store i Judeen,
efterträdde år 4 e. Kr. sin fader såsom "etnark"
öfver den viktigaste delen af dennes rike och fick af
kejsar Augustus bekräftelse på denna utnämning,
under det att hans bröder, Antipas och Filippos,
erhöllo andra delar af riket. Anklagad för tyranni
af judarna, blef han kallad till Rom och af kejsaren
förvisad till Gallien, där han dog. Hans land blef
förenadt med den romerska provinsen Syrien.
Archena [-t*e-], badort i spanska prov. Murcia,
vid floden Segura. Omkr. 4,000 inv. och 6,000
badgäster årligen. Varma svafvelkällor.
Archenholz, Johann Wilhelm von, friherre,
tysk skriftställare, f. 1741, d. 1812, inträdde 1760
som officer i preussiska armén, erhöll under sjuåriga
kriget afsked på grund af sina blessyrer, tillbragte
därefter 16 år på utländska resor och slog sig
slutligen ner i norra Tyskland, där han uppehöll sig
med författarskap. Bland hans förnämsta arbeten må
nämnas England und Italien (1785), Geschichte des
Siebenjährigen krieges (1793), som alltjämt är ett i
Tyskland mycket läst arbete och 1892 utkom i 13:e
upplagan, samt Geschichte Gustav Wasa’s (1801).
Han lade grunden till sitt litterära rykte genom
tidskriften "Literatur- und völkerkunde" (Leipzig 1782
–91) och utgaf från 1792 i Hamburg tidskriften
"Minerva", hvilken fortlefde långt efter hans död.
Archer [a’t**]. 1. James A., engelsk målare,
f. 1824 i Edinburgh, egnade sig först i 10 år åt att
teckna med kritor. År 1849 utställde han sin första
oljetafla, Nattvarden, hvarpå följde porträtt i blyerts
samt genre- och kostymbilder, berömda för
komposition och teknik. 1862 flyttade A. till London, där
han utställde flera historiska taflor från Karl I:s
och Cromwells tid. Efter ett besök i Nord-Amerika
1884 vistades A. 1886–89 uti Indien, där han
utförde en mängd porträtt af indiska furstar och andra
mera bemärkta personer.
2. William A., engelsk skriftställare, f. 1856
i Perth, teaterkritiker i Londontidningen "World",
har författat värderika dramaturgiska skrifter, bl. a.
Masks or faces? (1888) och Life of Macready (1890),
samt öfversatt Ibsens prosa-dramer (1890–91) och
"Peer Gynt" (1892).
Archer [ar*är, franskt uttal: ar*e], fr., bågskytt
(af lat. arcus, båge), person tillhörande den enl.
instr. 19 nov. 1667 i Stockholm upprättade beridna
nattvakten. Jfr Archers.
Archers [arjé], fr. (mlat. arciarii, af lat. arcus,
båge), "bågskyttar", kallades åtskilliga lätta trupper
under medeltiden. De voro oftast beridna, till en
början väpnade med bågar eller armborst, sedermera
med eldvapen. Af archer utvecklade sig en italiensk
form, arciere, och en tysk, hartschier. Båda dessa
ord fortlefva ännu i österrikiske kejsarens
"Arcieren-leibgarde" och i bajerske konungens "Hartschiere"
eller särskilda lifvakt, sammansatt af äldre officerare
och underofficerare.
C. O. N.
Archespor, bot. Se Arkespor.
Archeus (trol. af grek. arche, regering), ett ord,
som egentligen hörde till alkemisternas förtäckta
talesätt, men som införlifvats med medicinens historia
i synnerhet genom den holländske läkaren van
Helmont (d. 1644), enligt hvilken det i hvarje ting
finnes en "spiritus", som utstrålat från själfva lifvets
och ljusets källa, från Gud, samt icke allenast formar,
utan äfven underhåller det materiella omhöljet,
kroppen. Denna spiritus, som han kallade archeus,
är verksam öfverallt i kroppen, men har sitt egentliga
säte i kroppens midt, innanför hjärtgropen, därför
att en stöt på det stället medför plötslig död. Det
är ock af denne archeus såväl hälsa som sjukdom
beror. Samme lifsande, samme archeus, som under
hälsan styr och härskar, härskar ock under sjukdomen,
men hans styrelsesätt har då tagit en förvänd, en
abnorm, riktning.
BG.*
Archi- l. Arki- (framför vokal äfven Arch- l.
Ark-), grek., af archein, "vara den förste, den
förnämste", en förstafvelse i flera grekiska och latinska
ord, företrädesvis titlar, hvilka genom densamma få
en stegring af det enkla ordets betydelse. Denna
förstafvelse återfinnes i det tyska erz- och det svenska
ärke- och kan i allmänhet återgifvas med "ärke"-,
"öfver-" o. s. v. – Ex. grek. arch-iatros, lat.
archiater, öfverläkare, förste läkare; lat.
archi-dux, ty. erzherzog, sv. ärkehertig; grek.
archi-episkopos, lat. archiepiscopus, ty. erzbischof, sv.
ärkebiskop. Jfr Arkiater, Arkimandrit
o. s. v.
Archias (grek. Archias), Aulus Licinius, grekisk
skald, f. i Antiokia i Syrien omkr. 120 f. Kr., kom
till Rom 102 f. Kr. och fick romersk medborgarrätt.
Mest bekant är A. därigenom att han i en rättegång
försvarades af sin förre lärjunge, Cicero.
Archibald [a’t*ib*ld], Sir Adams George,
kanadensisk politiker, f. 1814 i Nova Scotia af en
gammal skotsk släkt, d. 1892, blef 1838 advokat
och invaldes 1851 i Nova Scotias lagstiftande
församling. Som provinsens ombud deltog han i
konferensen i Charlottetown 1864 ang. förening af Nova
Scotia, New Brunswick och Prins Edwards ö, s. å. i
Quebec-konferensen ang. hela Brittiska Nord-Amerikas
federation samt 1866 i London i de förhandlingar,
som ledde till enhetsverkets slutliga fulländning. A.
var 1867–68 "statssekreterare för provinserna" i
det förenade Canadas första ministär och blef, sedan
Manitoba förvärfväts från Hudson-bay-kompaniet,
detta områdes förste viceguvernör (lieutenant
governor). Som sådan (1870–72) förde han en klok politik
mot indianerna och tryggade ordningen genom
upprättande af en beriden polisstyrka. 1873–83 var
han viceguvernör i Nova Scotia.
V. S–G.
Archicembalo (it.), dets. som arcicembalo
(se d. o.).
Archicymbal. Se Arcicembalo.
Archidamiska kriget. Se Archidamos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
