Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Annecy, hufvudstad i franska depart. Haute-Savoie - Annedal, arbetarförstad vid Göteborg. Se Göteborg - Annefors kapell i Gäfleborgs län - Anne kapell, Sankt. Se Sankt Anna - Anneklef, fyndort för pelarformigt afsöndrad basalt - Annektera, taga i besittning, inkorporera; orättmätigt tillegna sig - Annelida, Annelider, zool. Se Ringmaskar - Annelöf, socken i Malmöhus län - Annenkov. 1. Pavel Vasiljevitj A., rysk kritiker - Annenkov. 2. Michail Nikolajevitj A., rysk ingenjör-general - Annerstad, socken i Kronobergs län - Annerstedt, svensk släkt - Annerstedt. 1. Daniel A., teolog - Annerstedt. 2. Ture A., teolog, riksdagsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Haute-Savoie (Öfre Savojen), vid foten af Alperna
och vid nordvästra ändan af den med tvärbranta
klippväggar omgifna sjön Annecy. 12,973 inv.
(1901). Biskopssäte. Liflig industri. A. har en
staty öfver kemisten Berthollet. Det hette under
medeltiden Annesium och var hufvudstad i den
forna franska provinsen Genevais.
Annedal, arbetarförstad vid Göteborg. Se
Göteborg.
[bildtext]
Annbok (se sp. 1078).
Annefors kapell i Gäfleborgs län, Södra
Hälsinglands västra tingslag. 379 inv. (1902). Kapell
till Bollnäs, Uppsala stift, Hälsinglands västra nedre
kontrakt.
Anne kapell, Sankt. Se Sankt Anna.
Anneklef, en vid Hör, i Skåne, belägen bekant
fyndort för pelarformigt afsöndrad basalt, uppträdande
i en isolerad liten kupp eller bergkulle.
E. E.
Annektera (af lat. ad, till, och nectere, knyta,
fästa), taga i besittning, inkorporera; orättmätigt
tillegna sig (med ironiskt eufemistisk anstrykning).
– Subst. Annektering l. Annexion.
Annelida, Annelider (af lat. annellus, liten
ring), zool. Se Ringmaskar.
Annelöf, socken i Malmöhus län, Onsjö härad. 1,605
har. 1,020 inv. (1902). Annex till Söderhvidinge,
Lunds stift, Harjagers kontrakt. Inom socknen,
2 km. från Annelöfs och 1 km. från Dösjöbro
station vid Landskrona–Kjäflinge järnväg,
ligga Annelöfs fabriker, tillhöriga Skånska
bomullskrut-fabriks-aktiebolaget och omfattande
fabriker för tillverkning af bomullskrut och hydraulisk
pressning däraf för minladdningar, för tillverkning
af eter och af röksvagt s. k. normalkrut. Den
sistnämnda fabriken är uthyrd till aktiebolaget
Svenska krutfaktorierna. Båda bolagen hafva
gemensam, styrelse, som har säte och kontor
i Landskrona. Fabrikationen uppgick år 1902
till 56,191 kg. bomullskrut, 11,997 kg. krut
och 19,247 kg. eter-arter. Arbetspersonalen
utgjordes s. å. af 82 män och 18 kvinnor.
K. K.-Å.
Annenkov. 1. Pavel Vasiljevitj A.,
rysk kritiker, f. 1813 i Moskva, d. 1887 i Dresden,
gjorde långvariga resor i utlandet och vistades där
de tjugo sista åren af sitt lif. A. hörde till den
rent estetiska skolan af kritiker, hvilken uppträdde
på 1850–60-talet. Hans mest betydande arbete,
Hågkomster och kritiska skisser (i 3 bd, 1877–81),
lämnar upplysande bidrag till studiet af den ryska
litteraturen under 1800-talet. Han utgaf äfven den
första kritiska upplaga af Pusjkins diktverk (i 7 bd,
1854–57).
(A-D J.)
2. Michail Nikolajevitj A., rysk
ingenjör-general, f. 1835, deltog i kriget mot
polackerna 1863–64 och var 1870–71 kommenderad
till preussiska fältarmén och lämnade öfver kriget
en skildring, som öfversatts äfven till svenska
("1870 års krig", 1872). Han ledde under rysk-turkiska
kriget 1877–78 trupptransporterna i Donauarména
rygg. 1880 deltog han i expeditionen mot turkmenerna
och stod sedermera i spetsen för byggandet af den
transkaspiska järnvägen ända till Tasjkend. A. har
äfven ledt anläggningen af järnvägar i västra
Ryssland. Under den stora nöden 1891–92 lämnade
staten åt A. betydande summor (omkr. 14 mill. rubel)
till anordnande af allmänna arbeten (vägbyggnader
o. d.) till de nödlidandes hjälp; dock har det sagts,
att han användt en del af detta belopp för andra
ändamål. General af infanteriet 1892, dog A. 1899.
C. O. N.
Annerstad, socken i Kronobergs län, Sunnerbo
härad. 13,800 har. 1,224 inv. (1902). A. bildar med
Nöttja och Torpa ett regalt pastorat i Växjö stift,
Sunnerbo kontrakt.
Annerstedt, svensk släkt, härstammande från en bonde,
Jöns Persson, i Annersta socken i Småland. Dennes son,
Petrus Annerstadius, kyrkoherde i Femsjö (f. 1678,
d. 1732), var fader till Daniel A. (se nedan).
1. Daniel A., teolog, f. 1721 i Femsjö socken
i Småland, studerade i Uppsala, blef 1752 magister
och docent i filosofi, 1760 teol. adjunkt och 1770
teol. professor. Död 1771. – Han gjorde sig ryktbar
genom sin ovanliga kvickhet och sin bitande satir
i umgänget.
G. O. L.*
2. Ture A., teolog, riksdagsman, f.
6 jan. 1806 i Tensta socken i Uppland, blef student
i Uppsala 1824, filos. doktor 1830, prästvigd s. å.,
1832 teol. kandidat och 1833 docent i pastoralteologi,
i hvilket ämne han 1835–40 flere gånger hade
förordnande som adjunkt. Han blef teol. licentiat
1839, adjunkt i pastoralteologi 1840, teol.
doktor 1845, kyrkoherde i Örebro 1846 och biskop
i Strängnäs 1852. Han utsågs 1850 till ledamot i
den kommitté, som hade att utarbeta förslag till två
nya årgångar af predikotexter, hvilket förslag
fastställdes 1860. Vidare blef han 1852 ledamot
af den kommitté, som skulle öfverse svenska
kyrkans handbok och katekes. A. bevistade alla
riksmötena från 1847
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
