Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anna. 5. A. Stuart, drottning af Storbritannien och Irland 1702–14 - Anna, franska furstinnor - Anna. 1. A. af Frankrike, äfven kallad A. de Beaujeu - Anna. 2. A. af Bretagne, dotter till Frans II - Anna. 3. A. af Österrike, dotter till konung Filip III af Spanien - Anna, ryska furstinnor - Anna. 1. A. Ivanovna, rysk kejsarinna 1730–40 - Anna. 2. A. Petrovna f. 1708, äldsta dotter till Peter den store - Anna. 3. A. Leopoldovna (rättare än benämningen A. Karlovna), rysk regentinna 1740–41 - Anna, kurfurstinna af Sachsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
geschichte" (bd 7, 3:e uppl. 1877–79), Stanhope, "
"History of England during the reign of queen Anne"
(1870), Wyon, "History of Great Britain during
the reign of queen Anne" (2 bd, 1875), och Burton,
"History of the reign of queen Anne" (3 bd, 1880).
(H. A-N.)
Anna, franska furstinnor. 1. A. af
Frankrike, efter sin gemål äfven kallad A. de
Beaujeu, dotter till konung Ludvig XI, f. 1462,
d. 1522, tidigt gift med hertig Peter II af Bourbon,
herre till Beaujeu, styrde med framgång Frankrike
såsom regentinna under sin bror Karl VIII:s
minderårighet 1483–91, stödjande sig på ständerna mot
de uppstudsige stormännen. Under hennes utmärkta
regentskap blef rikets tillstånd blomstrande.
2. A. af Bretagne, dotter till Frans II,
den siste hertigen af Bretagne, f. 1476, var först
förlofvad med ärkehertig Maximilian af Österrike
(sedermera kejsar M. I), men den franske konungen Karl
VIII, som ej ville låta hennes arfland öfvergå till en
främmande furste, inryckte med en här i Bretagne,
och A. förmåddes till giftermål med Karl, 1491.
Efter dennes död, 1498, blef hon omgift med hans
efterträdare, Ludvig XII af Orléans, hvilken redan
före hennes förmälning med Karl varit förälskad i
den fagra, goda och snillrika furstinnan och nu för
detta ändamål lät skilja sig från sin första gemål,
Ludvig XI:s fula dotter Johanna, som han endast af
tvång äktat. A. dog 1514, och genom hennes död föll
Bretagne såsom det sista feodal-länet till franska
kronan.
3. A. af Österrike, dotter till konung Filip III
af Spanien, f. 1601, d. 1666, förmäld 1615
med Ludvig XIII. Vacker och lidelsefull, älskade
hon icke sin svage och misstänksamme gemål, och
hennes inblandning i politiken ökade kölden mellan
de båda makarna. Först sedan hon efter ett 23-årigt
barnlöst äktenskap 1638 födt sonen Ludvig (sedermera
Ludvig XIV) och därefter, 1640, Filip (stamfader
för det yngre huset Orléans), blef hennes ställning
drägligare. Efter konungens död (1643) ställdes hon
genom ett parlamentsbeslut i spetsen för regeringen
och styrde landet i förening med sin gunstling Mazarin
ända till dennes död, 1661. Därefter drog hon sig
tillbaka från det offentliga lifvet och egnade sin
återstående lefnad åt andaktsöfningar i det af henne
stiftade klostret Val-de-Grace.
Anna, ryska furstinnor. 1. A. Ivanovna, rysk
kejsarinna 1730–40, f. 1693, d. 1740, dotter till
Peter den stores äldre halfbroder, tsar Ivan. Hon
gifte sig 1710 med hertig Fredrik Vilhelm af Kurland,
men blef redan följande året änka. Då med Peter II,
den olycklige Alexejs son, huset Romanovs manliga
gren 1730 utslocknade, blef Anna af rikets stormän
upphöjd på Rysslands tron, med förbigående af Peter
den stores dotter. Hon måste köpa sig tronen genom
en sträng handfästning åt det aristokratiska partiet,
men kort därefter sönderref hon egenmäktigt denna urkund och
lät förklara sig för oinskränkt härskarinna. Själf
bekymrade hon sig föga om statssaker, utan
öfverlämnade styrelsen åt sin allsmäktige gunstling,
Biron, hvilken förföljde motpartiet med oerhörd
grymhet. Under honom ledde Ostermann utrikespolitiken
och Münnich krigsväsendet. Före sin död utnämnde
hon till sin efterträdare sin systerdotters son,
Ivan, under Birons förmynderskap.
2. A. Petrovna f. 1708, äldsta
dotter till Peter den store och Katarina I.
Gift 1725 med hertig Karl Fredrik af
Holstein-Gottorp, Karl XII:s systerson. Efter
sin moders död (1727) blef hon af Mensjikov
förvisad från Ryssland och begaf sig då till
Kiel, där hon dog 1728. Hon var moder till
Karl Peter Ulrik, som 1762 under namn af
Peter III uppsteg på Rysslands tron, och blef
sålunda stammoder för det nu regerande ryska
kejsarhuset (holstein-gottorpska dynastien).
3. A. Leopoldovna (rättare än den ibland
förekommande benämningen A. Karlovna), rysk
regentinna 1740–41, f. 1718, dotter till
hertig Karl Leopold af Mecklenburg och Katarina
Ivanovna, en syster till kejsarinnan Anna Ivanovna
(se ofvan). 1739 blef hon gift med Anton
Ulrik, hertig af Braunschweig-Wolfenbüttel, och
deras 1740 födde son, Ivan, blef af kejsarinnan
Anna bestämd till hennes efterträdare. Biron,
som skulle blifva den unge kejsarens förmyndare,
vardt dock efter några veckor med Münnichs bistånd
störtad och sänd till Sibirien, hvarefter Anna
förklarade sig själf för regentinna under sonens
minderårighet. Men redan i dec. 1741 blef hon själf
störtad genom en palatsrevolution, och Peter
den stores dotter Elisabet upphöjdes på tronen.
A:s ettårige son, Ivan, sattes i fängsligt förvar
och blef slutligen, 1764, dödad på Schlüsselburgs
slott, efter 23 års fängelse. Själf blef A. jämte
sin gemål och en dotter sänd till Kolmogory, en
liten stad på en ö i Dvinafloden. Där födde hon
ytterligare en dotter och två söner. A. afled 1746
och hennes gemål 1775. Deras fyra barn blefvo efter
den sistnämndes död af kejsarinnan Katarina sända
till Danmark, hvars änkedrottning, Juliana Maria, var
deras faster, och de tillbragte där sina återstående
dagar i Horsens. Den af syskonen, som lefde längst,
prinsessan Katarina, afled 1807.
R. T.*
Anna, kurfurstinna af Sachsen, dotter till konung
Kristian III af Danmark, f. 1532, gift 1548 med
kurfursten August af Sachsen. Hon sysselsatte sig
mest med landthushållning, farmaci och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
