Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allen, William, amerikansk skriftställare - Allen, William, nordamerikansk politiker - Allen, Karl Ferdinand, dansk häfdatecknare - Allen, Charles Grant Blairfindie, engelsk skriftställare - Allena saliggörande kyrkan, teol. - Allenstein, stad i preuss. reg.-omr. Königsberg - Allentando (it.), mus., detsamma som rallentando - Allentown, stad i Pennsylvania - Alleppi. Se Aleppi - Aller, en af Wesers bifloder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Junius unmasked (se Junius-brefven),
American biographical dictionary, en ordbok,
psalmer, hymner och predikningar.
Allen [ä’l*n], William, nordamerikansk politiker,
f. 1806, d. 1879, blef vid 21 års ålder advokat
och vann som sådan så stor ryktbarhet i sin stat,
Ohio, att han 1832 valdes till representant i
kongressen, där han blef en af demokraternas ledande
talare. Besegrad vid valen 1834, satt han 1837-49 som
senator för Ohio, afböjde 1848 till förmån för Cass
en demokratisk presidentkandidatur och återinträdde
först 1873 i det politiska lifvet, som guvernör i
Ohio och förfäktare af "Ohio-idén" om oinlösbart
pappersmynt. A. var känd för sina hetsiga tal och
anses vara upphofsman till slagordet "54° 40’ eller
krig!" i Oregongränstvisten med England 1846.
V. S-G.
Allen, Karl Ferdinand, dansk häfdatecknare, f. 28
apr. 1811 i Köpenhamn af en urspr. skotsk familj,
d. där 27 dec. 1871, blef 1836 teol.kand. och tog
1844 magistergraden samt blef 1851 e. o. och 1862
ord. professor vid universitetet. Som svar på en
prisuppgift skref han 1840 Haandbog i fædrelandets
historie (8:e uppl. 1881, öfv. till svenska,
tyska och franska), en pålitlig, om också något
torr framställning, där särskild vikt är lagd
vid skildringen af samfundsförhållandena och deras
omdaning under tidernas lopp. Boken lider likväl af
hans ensidiga uppfattning af forntiden som en frihets-
och bondetid, hvadan medeltiden med dess utveckling
af adelsståndet står som en afgjord tillbakagång,
liksom adelns senare sträfvanden att inskränka
konungamakten i hans ögon endast äro öfvergrepp och
utslag af rå ståndsegennytta. En kortfattad lärobok
i ämnet utkom 1843 (13:e uppl. 1880). A:s medkänsla
med de lägre stånden kom honom att hysa särskild
förkärlek för Kristian II, och redan 1844 behandlade
han dennes öden under landsflykten. 1854 utgaf
han en omfattande samling "Breve og aktstykker til
oplysning af Christian II og Frederic I:s historie"
(blott 1:a bd utkom). Slutligen kunde han efter långa
och grundliga förberedelser 1864 utsända första delen
af sitt hufvudverk, De nordiske rigers historie 1497
-1536, men medhann tyvärr ej att föra framställningen
längre än till år 1527; 5:e delen utkom 1872. Denna
skildring skall länge bibehålla en framstående
plats i den danska historiska litteraturen, som ett
synnerligen omsorgsfullt och noggrant verk, utarbetadt
med stor historisk konst och skrifvet i ett klart,
vältaligt och sällsynt rent språk. Utmärkta äro
framför allt skildringarna af seder och tillstånd. Med
stor ifver och skicklighet söker han att försvara
Kristian II mot de alltför hårda domar, som fällts
öfver honom. Ett annat ypperligt arbete är Det danske
sprogs historie i hertugdömmet Slesvig eller Sönderjylland
(2 bd, 1857-58), där han med mycken omsorg
skildrar språkets sega motstånd mot den framträngande,
från högre ort främjade tyskheten. Efter hans död
utgafs 1873 en af honom åstadkommen och ordnad
samling "Breve fra danske krigsmænd, skrevne til
hjemmet under felttogene 1848, 1849 og 1850", som
ger värdefulla bidrag till belysning af andan i det
danska folket nämnda krigsår.
E. EBG.
Allen [ä’l*n], Charles Grant Blairfindie,
engelsk skriftställare,
f. 1848 i Kingston, Canada d. 1899, gjorde lycka som
populärvetenskaplig författare, i synnerhet genom sin
klara och fängslande framställning af darwinismens
läror, bl. a. i Physiological æsthetics (1877), The colour sense (1879;
2:a uppl. 1892), The evolutionist at large (1881; 2:a
uppl. 1885), Flowers and their pedigrees (1884, 2:a
uppl. 1886) och Force and energy (1888). Han gjorde
sig äfven känd genom ett antal romaner, af hvilka
Strange stories (1883; "Sällsamma historier" 1889),
Babylon (3 bd, 1885), The devil’s die (1888) och The
woman who did (1895); "Hon vågade det" s. å.) förtjäna
att nämnas, liksom äfven hans Biographies of working
men (1888). Biografi af Clodd (1900).
Allena saliggörande kyrkan, teol. Förvissningen om
den allena saliggörande kraften i evangeliet om Jesus
Kristus (Ap. G. 4: 12) tillegnade sig den kristna
kyrkan som evangeliets bärarinna redan tidigt i
den riktning, att hon förklarade, det ingen som
står utom hennes gemenskap kan varda salig (extra
ecclesiam nulla salus). Bland kyrkofäderna upprepas
flerstädes bilden af kyrkan som Noaks räddande
ark. Cyprianus förklarar, att ingen kan hafva Gud
till fader utan att hafva kyrkan till moder, och
enligt Augustinus är en människa utom kyrkan som
den från kroppen afhuggna lemmen. Med utbildandet
af begreppet katolsk kyrka fastslog man, att hennes
institutioner äro ej blott fakultativa hjälpmedel,
utan obligatoriska betingelser för frälsningen, och
då uppenbarelsen allt fortfarande förmedlas genom
kyrkan, är denna med löse- och bindenyckeln utrustade
kyrka lika obligatorisk som uppenbarelsen. Om än
denna åskådning kyrkopolitiskt ofta tillämpats i den
riktning, att alla icke-katoliker äro fördömda, så
utvidgar dock katolicismen kyrkans omfång till alla
döpta och förnekar ej möjligheten för protestanterna
att inom sitt samfund ernå saligheten. - Äfven
den protestantiska läran talar om kyrkans allena
saliggörande kraft, men därmed afses då icke någon
särskild kyrka, utan kyrkan i allmänhet. Således
kan, enligt protestantismen, saligheten vinnas
inom hvilket yttre kyrkosamfund som helst, endast
Kristus däri finnes. Den lutherska dogmatiken i 16:e
och 17:e årh. sökte inskränka den protestantiska
friheten genom att såsom ett väsentligt villkor
för saligheten uppställa ren lära, hvarmed då
naturligtvis menades ortodox luthersk dogmatik. Man
ryggade likväl tillbaka för att draga ut de yttersta
konsekvenserna däraf. Den nyare, från Schleiermacher
utgående teologien lär, att den personliga tron är,
å människans sida, det enda nödvändiga villkoret för
saligheten, men att denna tro måste grundas på den
historiska återlösningen samt förmedlas och normalt
utvecklas genom det historiska kyrkosamfundet.
G. O. L. (J. HDR.)
Allenstein [-stajn], stad i
preuss. reg.-omr. Königsberg, vid
Alle och flera järnvägslinjer. 24,295
inv. (1900). Gymnasium. Järngjuteri, maskinfabrik,
tändsticksfabrik m. m., stort dårhus och sjukhus.
Allentando (it.), mus., detsamma som
rallentando (se d. o.).
Allentown [ä’l*ntaun], stad i Pennsylvania, vid
Delawares biflod Lehigh och Lehigh-kanalen. 35,416
inv. (1900). Nejden är mycket rik på mineral,
särskildt järn.
Alleppi. Se Aleppi.
Aller, en af Wesers bifloder fr. h. Den rinner upp vid
Seehausen, v. om Magdeburg (155 m. ö. h.), flyter i
nordvästlig riktning genom Braunschweig och Hannover,
blir segelbar vid Celle och faller ut i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
