Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Upsala - * Upsala domkyrka - * Upsala domprosteri. 5,517 har. 23,918 innev. (1897). - Upsala-Gefle jernväg - Upsala-Lenna jernväg - * Upsala län - Upsala läns mellersta domsaga - Upsala läns norra domsaga - Upsala läns södra domsaga - * Upsala slott. - * Upsala stift. - * Upsala universitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2243
Upsala domkyrka-Upsala universitet.
2244
förra hälften af Febr., företrädesvis å l:sta tisdagen
i månaden, den andra under förra hälften af Okt.,
företrädesvis å 2:dra tisdagen, båda räcka blott en
dag. Staden har fast brandkår sedan 1892. Andra Svea
artilleriregemente skall förläggas till U. Bland
läroanstalter har tillkommit U. enskilda läroverk,
som eges af ett aktiebolag och började sin verksamhet
hösten 1892 med öfver-tagande af en förutvarande
skola för gossar (den Schramska). Det har till
syfte att utveckla sig till ett fullständigt
läroverk med tillämpning af nyare åsigter inom
uppfostringsläran. Sedan 1895 är med läroverket
förenad en folkskola för huslig ekonomi. Kumera
hafva 12 »nationer» egna hus. Å lägenheten Sans Souci
finnes sedan 1891 ett räddningshem for drinkare (med
statsbidrag). Gill-bergska barnhusinrättningen (se
d. o. Suppl.) öppnades 1895 i eget hus å lägenheten
Tullgarn. Genom nytt fattigvårdsreglemente 1893 har
inforts det s. k. Elberfeldsystemet (se d. o. Suppl.),
hvarvid staden indelats i 13 kretsar. Döfstum-skolan
har upphört, sedan ny skola (1897) uppförts i
Gefle. Hösten 1895 inrättades en landt-inannaskola i
st. f. folkhögskolans andra årskurs. l staden skall
resas en minnesstod af Sten Sture d. ä. De politiska
tidningarna äro nu endast två (»Upsala» och »Upsala
nya tidning»), hvardera 4 ggr i veckan. Numera sänder
U. endast en ledamot till Andra kammaren. (Rättelse
till art. i hufvudarbetet, sp. 1458: Domtrapphuset
tillhör domkyrkan.)
* Upsala domkyrka. Restaureringen af domkyrkan
afslutades 1893, och i Sept. s. å. firades i kyrkan
med stor högtidlighet det 300-åriga minnet af Upsala
möte. Kostnaden för restaureringen, uppgick till
kr. 1,159,857,85, till hvilken summa tillgångar
beredts genom statsbidrag kr. 500,000, Upsala stads
anslag kr. 200,000, domkyrkans egna
medel kr. 119,151,6??, gåfvor af enskilda kr,
226,749,29, sålda effekter (det gamla
taket m. m.) kr. 88,750,58, räntor
m. m. kr. 25,206,so. Bland nyare literatur
rnå nämnas H. Frölén: »U. domkyrka efter
restaureringen. Vägledning för besökande» (1893),
E. V. Langlet: »Om restaureringsarbetet vid
U. domkyrka» (i »Tekn. tidskr.», 1894), E. Wrangel:
»Tegelarkitekturen i Norra Europa och U. domkyrka»
(i »Ant. tidskr.», XV, l, 1897).
*Upsala domprosten. 5,517 har. 23,918 innev. (1897).
Upsala-Gefle jernväg, normalspårig, omfattar
hufvudlinien Upsala-Gefle, 114 km., samt sidobanorna
Örbyhus-Dannemora och Orrskog-Sö-(lerlors (sammanlagdt
18 km.), hvilka alla egas af Upsala-Margretehills jern
vägsaktiebolag. Den öppnades d. 15 Dec. 1874. För
utförandet har beviljats statslån af 0,s mill. kr.
j. L.
Upsala-Lenna jernväg, smalspårig (0,89i m.), 21
km. lång, tillhörig U.-L. jern vägsaktiebolag,
öppnades d. 5 Nov. 1876. För anläggningen har af
Handels- och sjöfartsfonden lemnats ett låneunderstöd
af 30,000 kr. j. L.
Upsala län. Den sydligaste punkten af länets fastland
är vid 59° 26’ n. br. Vid 1897 års slut hade länet
en befolkning af 124,061 personer (59.421 mankön
och 64,640 qvinkön), som fördelades med 97,595 å
landsbygden och 26,466 å
städerna. Tillväxten, å de sista sju åren har varit
ringa, knappt 21/2 procent. Landsförsamlingarna,
84 odelade och 2 på annat län delade, samt de 2
stadsförsamlingarna bilda 7 hela kontrakt och delar af
5 andra kontrakt. - Uplands regemente tillhör Femte
arméfördelningen. - Vid val till riksdagens Andra
kammare utser Upsala stad l ledamot och är Enköping nu
förenadt med Köping, Nora och Lindesberg. - Vid 1897
års slut uppgafs kreatursstocken till 21,634 hästar,
77,658 nötkreatur (deraf 50,892 kor), 48,370 får
och lam samt 17,554 svin. Bränvinsbränning drefs
1896 -97 vid ett bränneri (tillverkning 643,988
liter af 50 proc.). Den egentliga fabriksindustrien
sysselsatte 1896 4,361 arbetare vid 224 fabriker,
med ett tillverkningsvärde af 14,i4 mill. kr. Ur 17
grufvor uppfordrades 1891-95 i medeltal 67,338 ton
jernmalm. Tackjernstillverkningen var samtidigt
i medeltal 23,947 ton, hvaraf 315 ton utgjordes
af gjutgods framstäldt direkt från masugnen, vid
tillsammans 7 i gång varande masugnar. Smältstyckes-
och stångjernstillverkning drefs vid 10 verk samt
uppgick i medeltal till 16,232 ton smältstycken
och 13,047 t. stångjern. Götmetalls-och
ståltillverkningen uppgick till (i medeltal)
1,635 t., hvaraf 1,286 t. var martingötsmetall vid
Söderfors bruk samt 349 t. gjutstål och brännstål
vid Österby bruk. Gjutgodstillverkning genom
tack-jerns omsmältning egde rum vid Söderfors och
Vatt-holma. Jern- och stålmanufakturvaror tillverkades
vid Söderfors och Elfkarleö. Vid grufvorna voro
anställda 385 och vid jernverken 931 pers. Länets
handelsflotta bestod 1897 af 4 segelfartyg, om
154 tons, och 9 ångfartyg, om 779 tons och 226
hästkrafter. Hemmantalet uppgafs 1895 till 3,61417/96
mtl, deraf 571/8 för städerna. Taxeringsvärdet
var 1898 för jordbruksfastigheter 69,074,300 kr. å
landsbygden och 1,330,200 kr. i städerna samt för
annan fastighet 10;605?000 kr. å den förra och
32,198,100 kr. i de senare, hvartill kommer värdet
å bevillningsfria fastigheter, 10,104,600 kr. å
landsbygden och 7,383,200 kr. i städerna. Inhemska
aktiebolags fastigheter voro 1895 taxerade till
824,200 kr.
Upsala läns mellersta domsaga omfattar sex härad,
Lagunda, Hagunda, Ulleråkers, Bälinge, Vaksala och
Rasbo. 1,427 qvkm. 24,204 innev. (1897).
Upsala läns norra domsaga omfattar tre härad,
Norunda, Örbyhus och Olands, som tillsammans bilda
ett tingslag. 2,874 qvkm. 51,371 innev. (1897).
Upsala läns södra domsaga omfattar fyra härad, Håbo,
Bro, Trögds och Åsunda. 985 har. 22,020 innev. (1897).
*Upsala slott. I slottets södra flygel skall, för
medel, som beviljades af 1898 års riksdag, inredas
lokal för landsarkiv (se d. o. Suppl.),
* Upsala stift. Hagunda kontrakt har numera ingen del
inom Vestmanlands län. Af areal och folkmängd år 1897
kommo på Upsala län 5,313 qvkm., 124,061 innev.;
på Gefleborgs län 19,724 qvkm., 226,367 innev.;
på Stockholms län 5,874 qvkm., 118,289 innev.;
på Vestmanlands län l’,680 qvkm., 26,222 innev.;
tillsammans 32,591 qvkm., 494,939 innev.
*Upsala universitet. Lärare. Den teologiska fakulteten
hade vårterminen 1899 5 ord. och 2 e. o. professorer
och l assistent, den juridiska 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
