- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla /
2241-2242

(1899) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Universitetsutvidgning (Eng. university extension). - University extension, Eng. Se Universitetsutvidgning. Suppl. - * Ununge. 8,929 har. 1,683 innev. (1897). - * Unzelmann. 2. K. W. U. föddes 1786. - * Upland. - Upland, stad. Se Chester 3. - * Uplands regemente. - * Upmark, G. H. V. - * Upolu. - * Upperudselfven - * Upphärad. 5,625 har. 1,544 innev. (1897). - Uppsalir. Se Gamla Upsala. - Upptakt. Se Språktakt. Suppl. - * Uppvidinge. 1. Härad - * Uppvidinge. 2. Kontrakt - * Upsala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2241

University extension-Upsala.

2242

manlagdt två veckor upptagande kursernas öppnande
och afslutning, och särskild predikan hölls å söndag
för kursdeltagarna. Alla omkostnader bestredos
genom deltagarnas afgift (10 kr. för person,
man och hustru räknade som en). Fri återresa å
statens jernvägar utgjorde det enda offentliga
understödet åt företaget. Efter väsentligen samma
plan upprepades 1895 dessa kurser i Upsala med
samma organisationskomité, 32 föreläsningskurser
(301 timmar) af 29 föreläsare för 467 personer
(210 män och 257 qvinnor) och med ledning af 19
tryckta »grundlinier». Två landsting och ett tiotal
kommuner hade nu lemnat afse-värda bidrag till
deltagarnas rese- och lefnads-omkostnader. Sedan de
för saken intresserade universitetslärarna d. 29
Febr. 1896 tillsatt ett af 15 personer bestående
permanent »sommarkursernas föreläsningsutskott»
(ordförande H. Hjärne 1896-97, A. Noreen
1897-99), anordnade detta 1897 å nyo kurser
(med 25 föreläsare och 330 åhörare), till hvilkas
bevistande 3 landsting, 2 läroverksstyrelser, 15
kommuner och 3 privata företag lemnat deltagarna
ekonomiskt understöd. Till 1899 års sommarkurser
i Upsala har regeringen anslagit 1,000 kr. till
bestridande af kostnader tor undervisningsmateriel
och tryckning af »grundlinier». I Lund upptogs och
realiserades tanken redan 1894, hufvudsakligen under
ledning af prof. S. Ribbing och folkskoleläraren
N. Lundahl. De första sommarkurserna der upptogo 13
föreläsningsämnen, föredragna af 13 lärare under
tillsammans 78 timmar inför 200 åhörare, och voro
för öfrigt i allt väsentligt anordnade på samma
sätt som de upsaliensiska. De hafva der liksom i
Upsala upprepats hvartannat år, alltså 1896 (205
åhörare) och 1898 (218 åhörare), under samma nitiska
ledning. - Äfven vid folkhögskolorna upptogs planen,
ehuru naturligtvis i mindre skala. Bedan några
veckor före 1893 års sommarkurser i Upsala höllos
dylika under en veckas tid och med 60 åhörare vid
Hvilans folkhögskola i Malmöhus län, ledda af skolans
föreståndare’d:r L. Holmström och under medverkan af
bl. a. universitetslärare från Lund.

1894 följde Grebbestad i Göteborgs län exemplet,

1895 Bollnäs i Gefleborgs län, 1896 både Molkom
i, Värmlands (med icke mindre än 151 åhörare) och
Lunnevad i Östergötlands län, 1898 Käfvesta i Örebro
län och Molkom för andra gången. Sistnämnda
år. spred sig rörelsen äfven till landsortsstäderna,
i det att med understöd af Gotlands läns
landsting sommarkurser i Visby organiserades
af folkskoleläraren P. J. Gerdén och lektor N.
Höjer för ett deltagareantal af icke mindre än 275
personer. - Äfven af universiteten i Kristiania,
Helsingfors (690 åhörare 1894) och Köpenhamn
hafva »sommarkurser» anordnats 1894 o. f. å.
Ad. N-IJ.

University exten$ion [junivö’rsiti ekstä’nsjn],
Eng. Se Universitetsutvidgning. Suppl.

*Ununge. 8,929 har. 1,683 innev. Q897).

’Unzelmann. - 2. K. W. U. föddes 1786.

’Upland. Landskapets område är 12,892 qvkm., hvaraf
1,680 komma på Vestmanlands län. Vid 1897 års slut
utgjorde folkmängden inom landskapet 268,572 personer
förutom omkr. 200,000 å andelen af Stockholms stad.

Upland, stad. Se Chester 3.

Tryckt den 25/4 1899.

*Uplands regemente. Dess verkliga styrka utgör
numera 44 officerare, 53 underofficerare och
musikunderofficerare, 10 civilmilitärer och 1,000
manskap (hvaraf 108 korpraler, 44 volontärer och 40
spel och trumslagare). c. o. N.

*Upmark, G. H. V., blef 1897 vice ordf. i
Sv. slöjdföreningen och 1898 led. af komitén för
Sveriges deltagande i Paris-utställningen 1900. I
svensk byggnadshistoria har han vidare skrifvit
Tyska kyrkan i Stockholm (i »Jul», 1889), kyrkorna
i Tyresö (i »Tekn. tidskr.», 1893) och Jäder (i
»Till vår hembygd», 1897), Skånska herrgårdar under
renässanstiden (i »Sv. Forn-minnesf:s tidskr.», 1894),
Stockholms slott under Vasatiden (i »Sv. slöjdfcs
meddel.», 1896), Gripsholms slott (i »Nord. tidskr.»,
1887), Torpa (i »Sv. fornminnesf:s tidskr.», 1897),
Tidö, ett stormanshem på 1600-talet (i »Sv. slöjdf:s
meddel.», 1897) samt det stora verket Architektur der
renaissance in Schiceden 1530-1760 (Berlin-Dresden,
Kiihtmann, 1897-99), afsedt att i en serie monografier
med inledande öfversigter lemna en redogörelse för
byggnadskonstens utveckling i Sverige under den
angifna tidrymden. Af beräknade 5 häften, med 100
folioplanscher och tillhörande text, hafva utkommit 3
häften, med 60 planscher samt 48 sid. text i föl. och
62 textillustrationer. - Bland öfriga uppsatser må
nämnas redogörelser för Port tätt af Gustaf Vasa och
af Sigismund (i »Ord och bild», 1894, 1897) samt
Stilenliyhetens faror (i »Sv. slöjdfis meddel.»,
1892), ett inlägg i frågan om imitation eller
ursprunglighet inom konsten.

*Upolu. Den af konung Oskar II utnämnde svenske
öfverdomaren efterträddes 1893 af en amerikansk
jurist. Konung Malietoa dog d. 22 Aug. 1898.

*Upperudseifven är enligt 0. Appelbergs beräkning
118 km. lång och har ett vattenområde af 3,450
qvkm. (deraf 380 qvkm. i Norge).

*Upphärad. 5,625 har. 1,544 innev. (1897).

Uppsalir. Se Gamla Upsala.

Upptakt. Se Språktakt. Suppl.

*Uppvidinge. 1. Härad- och 2. Kontrakt. 2,235
qvkm. 24,699 innev. (1897).

*Upsala hade 22,706 innev. 1897. Taxeringsvärdet
var s. å. 35,588,700 kr., deraf 755,100 kr.,
för jordbruksfastighet och 6,891,600 kr. för
bevillningsfria fastigheter. Stadens bokförda
tillgångar upptogos 1896 till 3,049,274 kr.,
skulderna till 1,761,097 kr. För hvarje krona,
bevillning uttaxerades för kommunala behof
kr. 5,54. S. å. funnos 53 fabriker, med 841 arbetare
och ett tillverkningsvärde af 3,95 mill. kr., 228
handtverkare, med 533 arbetare och en uppskattad
inkomst af 265,600 kr., samt 1897 237 handlande, med
404 biträden och en uppskattad inkomst af rörelsen
af 507,000 kr. 1897 ankommo och afgingo 830 fartyg,
om 56,542 tons, alla i inrikes fart. Hamnafgifterna
för fartyg och varor stego till 10,463 kr. I
U. hemmahörande fartyg voro 7 (ångfartyg), om 548
tons och 221 hästkrafter. Tulluppbörden steg 1897 till
163,431 kr. - Enligt beslut af Kommersekollegium 1895
hafva de tre marknaderna fr. o. m. 1896 upphört och
ersatts med två marknader för försäljning af kreatur
och landtmannavaror samt handtverks- och slöjdalster;
den ena hålles under

20 b. 71

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:37:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfat/1129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free