Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storbritannien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egentliga specialitet i den symfoniska dikten (Aus
Italien, Don Juan, Macbeth, Tod und verklärung,
Also sprach Zarathustra, Till Eulenspiegel). I
början nästan klassisk i skrifsättet, har
S. alltmer öfvergått till den ultra nytyska
riktningen, och efter hans senaste produkter
ha t. o. m. hans beundrare stundom frågat
sig om icke dessa beteckna programmusikens
sjelfupplösning genom karrikatyr. Ehuru
icke originel i motivbildning, fjättrar han
likväl alltid genom en rent af vidunderlig
virtuositet i kontrapunkt och orkestral kolorit.
A. L.
Streatham [strä’tt’m], sydlig förstad till London,
med 43,000 innev. (1891). Kemiska fabriker.
Streator [strītör], stad i nord-amerik. staten
Illinois, vid Illinois’ biflod Vermilion,
130 km. s. v. om Chicago. 11,414
innev. (1890). Stenkolsgrufvor, glas- och pappersbruk.
Strelbitsky, Ivan Afanasjevitj, rysk kartograf och
statistiker, f. 1825, genomgick fältmätningsskolan
vid Kievs universitet och krigsakademien i
Petersburg, anställdes vid stora generalstaben samt
ledde utgifningen af dess karta öfver Ryssland (145
bl. i skalan 1:420,000, 1866–76). Han har utarbetat
bl. a. en karta öfver bondelandet, på hvilken angifvas
de länderier, som skulle tillhöra de lifegne, en karta
öfver stenkolsbäckenet vid Donets (1869), hvilken gaf
första väckelsen till en mängd grufföretag derstädes,
en beräkning af Ryska rikets areal (1874) jämte en
specialkarta öfver Europ. Ryssland (prisbelönt),
Possessions des turcs sur le continent européen
1700–1879 (15 kartor), »Rysslands landtillväxt
1855–80» och La superficie de l’Europe (1882), som
intager en hög rang i den geografiska literaturen.
Strelow, Hans Nielssön, superintendent,
krönikeförfattare, f. i Visby 1587, blef 1607 pastor
i Vall och Hogräns församlingar på Gotland, 1628 prost
i Norra tredingen och 1630 prost i Medeltredingen. Vid
Gotlands afträdande till Sverige 1645 hade han en tid
förvaltat superintendentsämbetet och blef då utnämnd
till svensk superintendent. Han dog 1656. Mest bekant
är S. genom sin 1633 tryckta Cronica guthilandorum
(»Den guthilandiske cronica»), som är den äldsta
bearbetning af Gotlands historia. Arbetet, som till
största delen är en fantastisk dikt öfver gutarnas
äldre historia och deras beröring med forntidens
greker, innehåller dock äfven skildringar, som måste
vara byggda på tillförlitliga källor. Använd med stor
kritik kan krönikan vara af värde äfven för vår tids
forskning, då flere af S:s källor nu äro förkomna.
H. R–u.
*Strengnäs hade 2,131 innev. 1897. Taxeringsvärdet
var s. å. 3,164,200 kr., deraf 290,200 kr. för
jordbruksfastighet. De bebyggda tomternas antal
1895 var 176, boningshusens 204. Läroverket är
fullständigt endast på latinlinien. Der finnes
äfven ett elementarläroverk för flickor. Antalet
fabriker uppgafs 1896 till 10, med 31 arbetare
och 50,500 kr. tillverkningsvärde; handtverkarna
vore 31, med 58 arbetare, och de handlande 15, med
23 biträden. Stadens bokförda tillgångar upptogos
s. å. till 453,093 kr. och skulderna till 215,842
kr. I kommunalskatt utdebiterades s. å. kr. 4,85 pr
bevillningskrona. Genom Norra
Södermanlands jernväg har S. satts i förbindelse
med det svenska jernvägsnätet. Med de öfriga
städerna i Södermanlands län utom Eskilstuna bildar
S. en valkrets vid riksdagsmannaval till Andra
kammaren. Till firande af domkyrkans 600-åriga
tillvaro utgaf landskapets fornminnesförening 1891
genom arkitekten Fr. Lilljekvist en illustrerad
festskrift: »S. och dess domkyrka».
*Strengnäs domprosteri. 78,840 har. 17,323
innev. (1897). Ärja är helt och hållet införlifvadt
med Åker.
*Strengnäs landsförsamling. 5,825 har. 1,070
innev. (1897).
*Strengnäs stift. Af areal och folkmängd 1897 kommo
på Södermanlands län 6,815,7 qvkm., 164,557 innev.,
på Örebro län 4,136,i qvkm., 115,302 innev., på
Stockholms län 1,937,3 qvkm., 42,710 innev., på
Vestmanlands län 132,4 qvkm., 3,790 innev., och på
Östergötlands län,70,7 qvkm., 792 innev., tillsammans
13,092,2 qvkm., 327,151 innev.
*Strengsered. 5,677 har. 554 innev. (1897).
Strepsiceros kudu, zool. Se Kudu-antilopen.
*Streptokocker. Se vidare Bakteriologi. Suppl.
Striberg–Grängens jernväg. Se Nora–Karlskoga
jernväg. Suppl.
*Strickland, A., föddes 1796 och dog d. 13 Juli 1874.
*Striktur. Se vidare Urinorganen.
Strindberg, Zacharias. Se Aurora-orden. Suppl.
Strindberg, J. August, har under 1890-talets lopp
alltmera fjärmat sin håg från diktkonsten, och öfver
hufvud taget afspegla hans skrifter under denna tid en
tilltagande disharmoni hos hans feberaktigt sökande
själ, som kastas från den ena ytterligheten till
den andra, oaflåtligt kretsar kring det egna jaget
och alltmindre intresserar sig för den omgifvande
menniskoverlden annat än i dess relationer till detta
jag. I den passionerade sjelfbekännelsens form biktar
han hänsynslöst sina fel och utmålar framförallt sina
lidanden, ofta förstorade eller vrängda af sjuklig
inbillning. En viss sinnets jämnvigt bibehålles
under allt detta genom hans trägna sysslande med
naturvetenskapliga studier och rön, i synnerhet
på kemiens område, ehuru fantasimenniskan äfven
der röjer sig, hvarom hans skrifter i dessa ämnen
nogsamt vittna.
I samband med försiggången brytning och skilsmässa
i S:s första äktenskap stod hans högst obarmhertiga
och brutala bok Die beichte eines thoren (1893), som
på tysk mark ådrog honom ett tryckfrihetsåtal. Han
gifte om sig 1893 med en ung österrikiska, men efter
tre år upplöstes äfven detta äktenskap. Sin
diktareverksamhet fortsatte han med det satiriska sagospelet
Himmelrikets nycklar (1892), tämligen oklart i sina
fantastiskt hopade motiv. S:s ystra och sarkastiska
humor skänker å nyo åt hans prosastil dess förra
spänstighet i de tankeväckande Fabler, som finnas
inrymda i 3:dje samlingen »Tryckt och otryckt»
(1891). I småpjeser (4 sådana utgifna under titeln
Dramatik, 1893) fortfar han att svårmodigt skildra
den dolska kampen mellan viljor och spelar särskildt
på sitt tema om qvinnan såsom mannens hänsynslösa
fiende. Ett särdeles välgjordt litet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
