Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storbritannien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Storhundrade, en i Nordens forntid bruklig beräkning
af 100 = 120, som ännu i dag förekommer inom det
praktiska lifvet.
Storjunkare. Se Lappsk mytologi, sp. 790.
*1. Storm, J. F. B., har vidare utgifvit bl. a. den
närmast mot det norska »maalstrævet» riktade
skriften Det nynorske landsmaal (1888), hvartill
slöt sig Norsk sprog. Kraakemaal og landsmaal (1896),
vidare Franske taleövelser (1892; 3:dje uppl. 1896)
och en djupsinnig essay öfver Ibsens språkform (i
»Samtidens» festskrift med anledning af skaldens
71:sta födelsedag). O. A. Ö.
*2. Storm, G., har vidare skrifvit Studier over
Vinlandsreiserne og Vinlands geograii og ethnografi
(1888; belönt med Loubats pris: 1892), Om Zeniernes
reiser (i Norske geograf, selskabs Aarbog, II,
1890–91), Erik rödes saga (1891), Maria Stuart
(s. å.), Christofer Columbus og Amerikas opdagelse
(1892), Otte brudstykker af den ædste saga om
Olaf den hellige (1893), Norges gamle vaaben, farver
og flag (1894), Historisk-topografiske skrifter om
Norge og norske landsdele (1895), Afgifter fra den
norske kirkeprovins til det apostoliske kammer og
kardinalkollegiet 1311–1523 efter optegnelser i de
pavelige arkiver (i Kristiania univ:s festskrift
till konung Oskar 1897). Af »Norges gamle
love» utkom 5:te bandet 1890 och 1895, utgifvet af
S. och E. Hertzberg. S. har börjat utgifva »Regesta
diplomatica Norvegiae» (I, omfattande tiden 991–1263,
1898). Han blef 1898 led. af Vet. soc. i Upsala.
O. A. Ö.
Stormun, zool. Se Lerskädd-slägtet.
*Storsjö, socken i endast Hede tingslag. 1,978
qvkm. 522 innev. (1897). Annex till Hede, Hernösands stift.
Storvalaker. Se Tsintsarer.
*Story. 1. J. S. Rad. 10–11 läs: Commentaries on the
conflict of laws (1834; — 2. W. W. S., född d. 12
Febr. 1819, dog 1895 i Italien.
Storå–Guldsmedshyttans jernväg, normalspårig, 3
km. lång, tillhörig en förening af enskilda personer,
leder från Storå station å Frövi–Ludvika jernväg
till Guldsmedshyttans masugn i Lindes och Ramsbergs
bergslags härad och öppnades för godstrafik d. 21
Okt. 1873. J. L.
Storån. Se Ångermanelfven.
*Stosch, A. von, afled i Rheingau d. 29 Febr. 1896.
*Stoughton, J., dog 1897.
*Stowe, H. B. S., afled i New York d. 1 Juli 1896.
Straffregister, jur. I syfte att bereda domstolar
och andra myndigheter tillfälle att erhålla
tillförlitliga upplysningar om de bestraffningar,
till hvilka tilltalade personer möjligen förut
blifvit dömda, är i några land, Frankrike, Tyskland
m. fl., vidtagen den anordning att straffuppgifterna
utskrifvas på särskilda blanketter och sammanföras
för vissa större områden till bestämda hufvudorter,
der uppgifterna förvaras alfabetiskt ordnade efter
de dömdes namn. Denna anordning är allmännast känd
under sin i Frankrike antagna benämning cahiers
judiciaires. Ett förslag har (1898) blifvit uppgjordt
att äfven i Sverige införa en anordning, hvarigenom
öfver sådana, hvilka blifvit dömda till straffarbete
eller fängelse eller för
snatteri till böter, skulle i Justitiedepartementet
föras ett straffregister. Men då riksdagen hittills
icke godkänt föreslagen ändring i Tryckfrihetslagen,
hvarigenom för straffregistret skulle beredas samma
skydd mot obehörigt offentliggörande, som är stadgadt
i fråga om kyrkoböcker, har denna anordning ännu
icke kunnat genomföras. Jfr »Förslag till förordning
angående straffregister» (1892). L. A.
Straffränta. Se Öfverränta.
Straffskärpningsgrunder. Se Mildrande omständigheter.
*Stralsund. 30,097 innev. (1895). Ångbåtslinien
S.–Malmö indrogs 1897, då linien Sassnitz–Trelleborg
(»Kontinentalrouten») öppnades.
*Strand, K. J., f. 1728, utnämndes till sekreterare
i Riksarkivet redan d. 11 Juni 1771, utöfvade hans
funktioner, men uppbar lön såsom sådan, först sedan
sekreteraren G. Ribbing (se Ribbing 8) 1773 lemnat
platsen.
*Stranda. 1. Härad. 63,999 har. 15,067
innev. (1897). — 2. Kontrakt. 64,050 har. 20,898
innev. (s. å.).
*1. Strandberg, Olof. Om hans första hustru, Aurora
Vilhelmina, se Österberg; om hans andra, Charlotta,
se Strandberg 4.
*5. Strandberg, P. R., lemnade d. 1 Jan. 1895
redaktörskapet för »Post- och Inrikes tidningar»
och tog 1896 afsked från kanslisekreteraretjensten.
*8. Strandberg, P. M., blef 1892 kormästare vid
k. operan.
Strandpiparen, zool. Se Drillsnäppslägtet.
*Strasburger, E., utger sedan 1894 (med Pfeffer)
»Jahrbücher für wissenschaftliche botanik» och har
derjämte skrifvit (med Noll, Schenck och Schimper)
Lehrbuch der botanik für
hochschulen (1894) och Streifzuge an der Riviera (1895).
Straschiripka, Johann von. Se Canon. Suppl.
*Strassburg hade, inberäknadt garnisonen
(omkr. 15,500 man) 135,608 innev. 1895. Det
gamla tyska universitetet inrättades 1621 (ej
1631). Biblioteket, omkr. 730,000 bd, får ett
pliktexemplar af alla i Elsass-Lothringen tryckta
böcker. Handeln har betydligt ökats genom de nya
hamnanläggningar, som 1892 öppnades mellan 111 och
Rhen straxt s. om staden; nya hamnanläggningar vid
Rhen äro ifrågasatta. Forten omkring staden äro endast
13, deraf 3 på badiska sidan af Rhen.
*Stratford de Redcliffe föddes 1786.
*Strathnairn, Hugh Henry Rose, föddes i Berlin 1801.
Stratifiera l. stratificera (af Lat.
stratum, hvarf, lager, och facere, göra), trädg., blanda
frön, som följande vår skola sås, med så mycket
fuktig sand, att de icke mycket komma i beröring med
hvarandra, hvarefter blandningen slås i en låda eller
blomkruka, som ställes på en skuggig plats i det fria
och öfveröses med jord.
*Strauss (sp. 732), F. A., dog 1888.
Strauss, Richard, tysk tonsättare, f. 1864 i
München, der han utbildades under W. Meyer,
blef hofkapellmästare 1886 derstädes och 1889 i
Weimar. Redan 1881 väckte han uppmärksamhet genom en
symfoni, och sedermera har han med framgång försökt
sig i kammarmusiken, pianogenren, solosången,
körstilen (Wanderers sturmlied) och musikdramat
(Guntram), men funnit sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
