Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogskungsfiskare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i fliken af kappan nedlagda jorden. Skötningen
var sålunda en symbolisk tradition. Denna form,
som tidigast synes haft sin egentliga användning
vid gåfva af fast egendom, förekommer senare mycket
ofta äfven vid försäljning och pantsättning af
sådan egendom. För öfrigt ar att anmärka, att ordet
skötning finnes användt äfven för att beteckna
sjelfva den jord, som på sådant sätt öfverläts.
I. L.
*Slafsjön, Stora, uppgifves officielt hafva en areal
af omkr. 26,000 qvkm. Thetina är ej tillflöde
tillflöde till sjön.
Slaga, slagtröskverk. Se Tröskning.
*Slagelse hade 8,516 innev. 1898.
Slagthus, offentliga, och Slagttvång. Se
Köttbesigtning. Suppl.
*Slaka, socken i endast Hanekinds härad. 3,338
har. 1,137 innev. (1897).
Slane, Tsjech. Se Sehlan.
Slang. Se Argot. Suppl.
Slatin Pasja, Sir Rudolf, österrikisk Afrikaresande,
f. 1857, kom som ung köpman till Egypten, följde
Heuglin 1875 till Kartum, utnämndes af Gordon 1881
till mudir i Dara, en provins i Darfur, och kämpade
länge med framgång mot mahdisterna, men måste 1884
gifva sig och var sedan nära 11 år fånge hos kalifen
Abdullahi, mahdins efterträdare i Omderman, tills
han i Febr. 1895 lyckades fly till Egypten. Hans
skildring af vistelsen hos mahdisterna, Feuer und
schwert in Sudan (1896; sv. bearbetn. 1897), är den
första utförligare redogörelse, som framkommit om
mahdistrikets inre förhållanden. S. har, upphöjd till
egyptisk pasja, ingått i engelsk-egyptiska arméns
generalstab. I slaget vid Omderman i Aug. 1898, der
mahdins makt bröts, deltog han på engelsmännens sida
och blef för sina tjenster adlad.
*Slaver. Deras antal kan efter 1897 års folkräkning
i Ryssland anslås till omkr. 116 mill., af hvilka
80 mill. ryssar.
Slavien. Se Pommern, sp. 1556.
*Slaviska språk. Näst sista raden läs Jagič.
*Slavjansk hade. 21,000 innev. 1897.
Sleipnir. Se Slepne.
Sleke. Se Saltsleke.
Slemvandling, bot. Se Cell. Suppl., sp. 117–118.
*Slesvig. 1889 bestämdes, att tyska språket
skulle uteslutande användas som skolspråk i hela
norra S. (endast 4 timmar i veckan anslogos för
modersmålet), och sedermera har man börjat använda
tyskan äfven i kyrkorna i en del socknar. Med
mycken ifver, men med föga framgång hafva
myndigheterna arbetat på att få tyska språket
användt af befolkningen, och med småaktig stränghet
förföljes hvarje yttre vittnesbörd om folkets
danska sinnelag. Man har till och med velat förbjuda
användandet af det urgamla namnet »Sönderjylland»,
och straffat afsjungandet af danska eller norska
sånger som »grobes unfug» (groft oväsende). Detta
hårda förtryck har likväl endast stärkt kärleken till
modersmålet och uppeggat motstånds begäret, så att ej
få barn af de s. k. »hemmatyskarna» nu stå i de danska
leden. Motståndet mot det främmande herraväldet ledes
af väl organiserade föreningar (»valföreningen»,
»språkföreningen» m. fl.), som finnas spridda öfver
hela norra S., och deras danska tidningsorgan äro
nu flere och hafva vida större prenumerantantal
än före 1864. En mängd folkbibliotek och
föreläsningsföreningar finnas ock, hvarjämte man
börjat bilda friförsamlingar med egna kyrkor. Årligen
sändas många unga män till de danska folkhögskolorna,
på det att de må helt och hållet införlifvas med
det danska kulturlifvet och i en framtid blifva sina
landsmäns ledare. Valen till tyska riksdagen och
preussiska landtdagen hafva hela tiden visat, att det
danska partiets styrka ej försvagats, utan tvärtom
tillväxt under de senare åren trots all påtryckning
vid valen. I slutet af 1898 vidtog preussiska
regeringen utvisningar i massa, ja, hotade att
fråntaga tredskande dansktalande föräldrar myndigheten
öfver deras barn, åtgärder, som framkallade den
djupaste harm ej blott inom Danmark och det öfriga
Skandinavien, utan på flere andra håll i Europa,
t. o. m. inom Tyskland. Utvandringen till Danmark
har nästan upphört, men huru föga tillfredsställande
förhållandena äro framgår klart deraf att folkmängden
i norra S. minskats med 5–6 tusen pers. under den
tid, som förflutit efter 1864 års krig, medan den i
Holstein blifvit en half gång större. I östra delen
af landet talas ännu danska språket ända ned till
Flensborgfjorden, i vester ned till Höyer och midt i
landet går det ännu något sydligare samt innefattar
ett område af 4,420 qvkm. med en folkmängd af 157,000
pers., af hvilka endast något mer än 10,000 (mer än
hälften af dessa invandrare) äro tysktalande. Söder
om detta område talas dessutom danska af 8,500 pers.,
af dem 5,000 i staden Flensborg, hvilken dock nu,
såsom alldeles öfvervägande tysktalande (omkr. 90
proc.), kan anses förlorad för den danska saken. —
Sp. 1427, r. 9 läs Ærö. E. Ebg.
Sliding-gunter [sle’jding göntör], Eng., sjöv. Se
Houari.
*Sligo. 1. Grefskapet hade endast 98,000
innev. 1891. — 2. Hufvudstaden ligger vid Garrogue
(ej Garvogue), Lough Gills aflopp.
*Slimminge. 3,224 har. 1,877 innev. (1897).
Slinnor, bot. Se Vaccinium, sp. 11.
*Slotte, K. J., var medlem af bondeståndet äfven 1891
(talman), 1894, 1897 och 1899.
Slottsarkivet, Kungl., ett 1893 på konung Oskar II:s
befallning bildadt arkiv, innehaller handlingar
från Riksmarskalksämbetet, Hofmarskalksämbetet,
H. M. Konungens hofförvaltning, Husgerådskammaren,
k. stallet, Stockholms slotts ståthållareämbete och
slottsbyggnadskontor, Öfre och Nedre borgrätterna
samt från Drottningholms, Haga, Ulriksdals,
Strömsholms och Gripsholms slott. Dessutom äro
dit förda handlingar rörande hofhållningen från
Vasatiden till våra dagar, till stor del aflemnade
från Kammararkivet. Från de olika slotten öfverlemnas
efter ett visst antal år samtliga der ej behöfliga
handlingar till förvaring i Slottsarkivet. Arkivet,
som är inrymdt i Stockholms slotts nordvestra
flygel, är tillgängligt för allmänheten samt vårdas
af en slottsarkivarie och en vice slottsarkivarie,
utnämnda af konungen.
Slum [slö’m], Eng., bakgata. Ordet har utom
England vunnit spridning genom frälsningsarmen (se
Salvationisterna), som förtjenstfullt egnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
