Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skogskungsfiskare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och hos detsamma väcka ett lefvande intresse och
håg att bidraga till fosterlandets försvar». C. O. N.
Skyttel. Se Väfnad, tekn.
*Skytts härad. 24,787 har. 17,696 innev. (1897).
*Skytts kontrakt. 24,249 har. 19,481 innev. (1897).
*Skå. 1,874 har. 523 innev. (1897).
*Skållerud. 7,118 har. 2,095 innev. (1897).
Skålrost, bot. Se Uredineae.
Skånela. 4,043 har. 717 innev. (1897).
Skåne–Smålands jernväg, normalspårig,
tillhörig S.-Smålands jern vägsaktiebolag, utgår från
stationen Kärreberga vid Helsingborg–Hessleholms
jernväg till Värnamo, der den sammanträffar med
Halmstad–Nässjö jernväg, samt bildar med denna
en sammanhängande jernvägslinie från Jönköping
till Helsingborg. Den 56 km. långa sträckan
Kärreberga–Markaryd öppnades d. 15 Jan. 1894. Af
den återstående delen är endast den 14 km. långa
sträckan Markaryd–Strömnäs bruk upplåten (1898) för
trafik. Den 2 km. långa delen Kärreberga–Åstorp af
Helsingborg–Hessleholms jernväg trafikeras efter
den nya liniens tillkomst gemensamt af nämnda
jernvägs och S.-Smålands jernvägsaktie-bolag.
J. L.
*Skånings härad innehåller numera ingen del af
Ufvereds socken. 51,139 har. 15,347 innev. (1897).
Skånings, Vilske och Valle domsaga, Skaraborgs län,
omfattar tre härad, Skånings, Vilske och Valle
härad. 01,018 qvkm. 28,486 innev. (1897).
*Skånings-Asaka. 3,769 har. 1,031 innev. (1897).
*Skånska dragonregementet skall, enligt 1892 års
urtima riksdags beslut, framgent rekryteras genom
värfning. Dess skolor äro förlagda till Ystad.
C. O. N
*Skånska husarregementet skall liksom det föregående
framgent rekryteras genom värfning. Dess skolor äro
förlagda till Helsingborg. C. O. N.
Skåra, herald. Se Skuror.
*Skårby. 1,999 har. 1,186 innev. (1897).
Skaggfinne. Se Sycosis.
Skägg-gökarna, zool. Se Bucconidae. Suppl.
Skäggknä. Se Skägg. 2.
Skäggkäring. Se Skägg. 2.
Skägglaf, bot. Se Usnea barbata.
Skäggsvamp (herpes tonsurans). Se Ringorm och Sycosis.
Skäggtorsken, zool. Se Torskslägtet.
Skäktning. Se Linberedning.
Skälfving, bot. Se Tremellineae.
*Skällinge. 5,786 har. 897 innev. (1897).
*Skällvik. 7,297 har. 1,316 innev. (1897).
Skära ut, sjöv. Se Skära in.
*Skärf. 2,354 har. 620 innev. (1897).
Skärffrö, bot. Se Thlaspi.
Skärfvan (skärfver), svenskt folknamn på Engelska
sjukan.
*Skärkind. 6,553 har. 1,594 innev. (1897).
*Skärkinds härad omfattar numera socknarna
Skärkind, Gistad, Gårdeby, Östra Ryd och
Yxnerum. 35,124 har. 5,875 innev. (1897).
*Skärkinds kontrakt. 47,107 har. 7,280 innev. (1897).
Skärknippe, bot. Se Blomställning. Suppl.
*Skärmblad. Se äfven Braktéer. Suppl.
Skärmus, zool. Se Tringa.
Skärrfoglar, zool. Se Strisores.
*Skärripa. Läs Skärvipa.
*Skärstad. 9,526 har. 2,194 innev. (1897).
Skärvipa, zool. Se Tringa.
*Sköfde (om namnet se Vi), stad, med ett
område af 764 har, satt till 2 mtl, hade
4,545 innev. 1897. Taxeringsvärdet var
s. å. 5,243,900 kr., deraf 555,400 kr. för
jordbruksfastighet. Fabriksindustrien omfattade
1896 14 fabriker, med 232 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 496,000 kr. Stadens bokförda
tillgångar upptogos s. å. till 422,600 kr.,
dess skulder till 150,630 kr. I kommunalskatt
erlades kr. 2,50 pr bevillningskrona. Koncession
har erhållits för jernväg från S. till Axvall å
Lidköping–Skara–Stentorps jernväg. Staden har äfven
ett elementarläroverk for flickor. Med Falköping
och Mariestad bildar den en valkrets vid val af
riksdagsman till Andra kammaren.
*Sköfde. 1. 4,245 har. 2,250
innev. (1897). — 2. Ale-S. 6,529 har. 1,620
innev. (1897). — 3. Kullings-S. 2,734 har. 1,166
innev. (1897).
*Sköld. 3. Herald. Se vidare Vapen, herald.
*Sköldbaggslägtet. Rad 2 läs Cryptopentamera.
Sköldfot, sköldhufvud. Se Sköld. 3.
Skölding, sköldört. Se Tropaeoleae.
*Sköldkörteln. Om dess betydelse för nervsystemets
centrala funktioner se Afsöndring. Suppl.
*Sköldlöss. Om Aspidiotus perniciosus se San
José-sköldlusen. Suppl.
*Skölfvene. 1,938 har. 432 innev. (1897).
*Sköllersta. 1. 56,967 har. 11,236 innev. (1897). –
2. 10,375 har. 3,076 innev. (1897).
*Skön. 1. 4,732 har. 11,342 innev. (3897), deraf 3,365
i Skönsmon (som icke bildar egen församling). Såväl
Aino som Timrå blefvo år 1892 egna pastorat. —
2. 21,876 har. 23,024 innev. (1897). Inom socknen
ligga sågverken Kubikenborg, Mon, Byn, Ortviken,
Tunadal, Johannesdal och Sund (med slip, jernverk
och mekan. verkstad) och Skönvik samt egendomen
Merlo (tillhör. Fr. Bünzows sterbhus) med slott i
fransk renaissancestil. I de mera tätt bebyggda
delarna af socknen, Skönsberg och Skönsmon,
båda municipalsamhällen, tillämpas byggnads-
och brandstadgarna för rikets städer samt
helsovårdsstadgans bestämmelser för stad.
Sköna, kem. tekn. Se Färgning.
Skönevadsborg (Scönewathsburgh), fäste under
medeltiden på en holme i Skönevadssjön, Vessige
socken, Halland, omtalas i danska konungen Valdemar
II:s jordebok från början af 1200-talet, men
försvinner snart ur historien. På holmen synes ännu
en gräsbevuxen vall, 4,5–6 m. hög, hvilken omsluter
en oval af 60 m. längd och 55 m. bredd.
*Skönsmon, kapell. Se Skön. 1. (äfven i Suppl.).
Skördarnas skald kallas skalden Johan Gabriel
Oxenstierna efter sin förnämsta dikt »Skördarne»
(se vidare Oxenstierna, sp. 517).
*Skörstorp. 1,095 har. 347 innev. (1897).
Skötning (Medeltidslat. scotatio), jur., en i äldre
svensk rätt förekommande form vid öfverlåtande af
eganderätt till jord. Benämningen förklaras deraf
att vid skötningen det tillgick så, att öfverlåtaren
lade något jord af den egendom, som föryttrades,
i förvärfvarens sköte (i en flik af hans kappa,
som af öfriga närvarande hölls utbredd), hvarefter
förvärfvaren tog till sig den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
