Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pickering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
djurens respiration. De olika slagen vegetabiliska
organismer i plankton gifva detta i olika delar af
oceanerna en särskild prägel, hvarigenom en indelning
af plankton i olika typer möjliggjorts. Cleve har
nämligen indelat planktonslagen i ett antal olika
typer, såsom de rent oceaniska styli-, chaeto-,
tricho-, sira-, tripos- och desmo-plankton, och de
utefter kusterna förekommande (eller neritiska)
planktonslagen, som utmärka sydligt, nordligt och
arktiskt bankvatten.
Styliplankton utmärkes af ett mycket stort antal
organismer, bland hvilka diatomacéerna Rhizosolenia
styltformis och R. alata äro de vigtigaste. Detta
planktonslag har spårats från eqvatorialtrakterna
(n. om Ascension) genom Färö–Shetlands-kanalen
ända upp till Beeren Eiland. Det bildar vidare
Medelhafvets plankton. Uti Nordsjön inkommer detta
planktonslag regelbundet under sommaren och hösten
genom Engelska kanalen och flyttar genom södra
Nordsjön till Jutska halfön, hvarifrån det
tidtals kastar sig omkring Skagen och in på svenska
kusten. Under det att vatten med detta planktonslag
passerar Kanalen och södra Nordsjön, blir det utspädt
med färskvatten från kontinenterna och då ombildas
dess plankton till en alldeles särskild typ,
didymus-plankton eller det sydliga bankvattnets plankton,
som på sensommaren kommer öfver Skagen in i Skagerak,
medförande drifgarnssill.
Chaetoplankton karakteriseras af en stor rikedom på
diatomacéer af slägtet Chaetoceros (förnämligast
C. dedpiens och C. borealis). Under våren och
försommaren visar det sig i stor mängd i trakten af
Färö och intränger, n. om Skotland, i Nordsjön.
Trichoplankton utmärkes af en kolossal individrikedom
på en diatomacé, Thalassiothrix longissima, hvilken
sommartiden förekommer i Irmingerhafvet eller
vestra Atlanten mellan Island och Newfoundland. Denna
planktontyp sprider sig derifrån på sensommaren och
hösten dels in i Davis Strait, dels till Spetsbergen,
dels, vanligen i Nov., in i Skagerak. Under denna
spridning uppblandas det mer eller mindre med
andra planktontyper, och särskildt synes trakten
n. om Island vara ett sådant blandningsområde. Der
är sannolikt bildningshärden för ett särskildt
planktonslag, det nordliga bankvattnets, som för vårt
storsillfiske är af stor betydelse. I Skagerak visar
sig nämligen i Okt. och Nov. en mängd planktonformer,
som hålla till i blandningsområdet n. om Island. Efter
dem uppträder i Skagerak under Nov. trichoplankton.
Siraplankton karakteriseras af en mängd
ishafsformer, förnämligast diatomacén Thalassiosira
Nordenskiöldi. Detta planktonslag förekommer om
sommaren i Baffins bay samt på området mellan
Spetsbergen och Grönland i den öst-grönländska
strömmen. Det uppträder i Skagerak regelbundet i
Febr. och Mars, följande efter Trichoplankton, och
samtidigt upphör sillfisket.
Triposplankton utmärkes af nästan fullständig
frånvaro af diatomacéer, men stor rikedom på små
kräftdjur och i synnerhet peridinéer. Den ymnigast
förekommande arten af de senare är Ceratium tripos,
hvaraf benämningen. Detta planktonslag råder i Juli
och Aug. i Nordsjön och äfven i Skagerak.
Desmoplankton, som kännetecknas af cyanofycén
Trichodesmium, uppträder aldrig i norra Atlanten eller
uti Skagerak, men karakteriserar den varma Atlanten
till trakten af Bermuda och på södra hemisferen
Brasilströmmen.
Af det föregående framgår, att olika planktonslag
uppträda i Skagerak periodiskt och i bestämd
ordningsföljd. På våren visar sig chaeto-plankton,
som följes på sommaren af dels sydligt
bankvattens-plankton, dels triposplankton. Sedan komma mot
sommarens slut rikliga flöden af sydligt bankvatten,
mer eller mindre blandadt med styliplanktonvatten,
efterträdas på hösten af vatten med plankton, som
tillhör det nordliga bankvattnet, af tricho- och
slutligen sira-plankton, hvarefter samma kretsgång
börjar på våren. Hand i hand med förändringarna i
plankton visa sig ändringar i vattnets salthalt,
temperatur eller de hydrografiska förhållandena,
liksom ock de olika regioner i Atlanten, som
karakteriseras af olika planktontyper, äro, i
stort sedt, hydrografiskt olika. Planktons fauna är
utomordentligt rik och vexlande. Former tillhörande
de flesta af djurrikets lägre typer förekomma der
jämte ägg och larver, till en del af former, som i
utbildadt tillstånd lefva på kustbankarna. De mer
märkliga former, som bilda det animala plankton,
äro vissa infusionsdjur, foraminiferer, radiolarier
och kräftdjur, som utan fråga äro de vigtigaste af
animalt plankton och till största delen tillhöra
gruppen Copepoda.
Östersjöns plankton är mycket olika på olika
områden. Norr om Öland bildar Östersjön ett afstängdt
bäcken, utmärkt af vissa former (Chaetoceros
bottnicus m. fl.), och södra Östersjön kring danska
öarna visar alltefter strömmarnas beskaffenhet stora
vexlingar i planktons beskaffenhet. Insjöarnas
plankton är föga studeradt. Man har systematiskt
undersökt blott mindre sjöar, hvilkas plankton
utgöres af cyanofycéer, diatomacéer, crustacéer,
naturligtvis helt andra arter än oceanens. Äfven
dessa planktonorganismer vexla efter årstiderna. Om
planktonvexlingarna i stora sjöar, t. ex. Vänern,
har man ännu ingen kunskap.
Literatur. Hensen: »Ergebnisse der
Planktonexpedition der Humboldt-Stiftung»
(ännu ej afslutadt), Haeckel: »Plankton-studien»
(1890), Apstein: »Das süsswasserplankton»,
Aurivillius: »Das plankton der Baffins Bay und Davis’
Strait» (Lilljeborgs festskrift), »Das plankton des
Baltischen meeres» (»Bih. till Vet. akad:s handl.»,
bd 21, 1896) och »Die planktonfauna des Skageraks»
(1898) samt Cleve: »Diatoma from Baffins Bay and
Davis’ Strait» (i »Bih. till Vet. akad:s handl.», bd
22, 1896), »A treatise on the phytoplankton of the
atlantic and its tributaries and on the periodical
changes of the plankton of Skagerak» (1897).
P. T. C.
Planritning. Se Plan. 2.
*Plasma. 3. Se Cell. Suppl.
Plasmodiophora brassicae, bot. Se Växtsjukdomar.
Plateaux des Causses. Se Causses. Suppl.
*Platform betyder äfven (i Amerika) talaretribun
vid val; partiprogram.
Plathelminthes, zool. Se Plattmaskar.
Platodes, zool. Se Plattmaskar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
