Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pickering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ping-jang, stad. Se Japan. Suppl., sp. 1233.
Pinntorpa-frun. Se Eriksberg.
Pino, Marco. Se Siena, M. da.
*Pinus. Se äfven Aleppotall. Suppl. och
Weymouth-tallen.
*Pio, L., dog i Juni 1894.
*Piotrków. 1. Guvernementet hade 1,406,951
innev. 1897. — 2. Hufvudstaden hade s. å. 30,372
innev.
*2. Pippingsköld, J. A. J., afled i Helsingfors d. 12
Mars 1892. Han testamenterade åt universitetet i
Helsingfors medel för grundläggande af en professur
i tillämpad fysik.
Pipstjelk, bot. Se Stam. 1.
Pirayan, zool. Se Sågla x-slägtet. Suppl.
Prrkkala. Se Birkkala.
Pirog [pirå’gg], R., fylld pastej; ragupastej.
*Pisan, C. de, dog omkr. 1431. Roy har utgifvit
hennes Oeuvres poétiques (2 bd, 1887–92). Jfr Koch:
»Leben und werke der C. de P.» (1885).
*Pisano. 1. N. P. (sp. 1321, r. 25). Om grafmonumentet
åt S. Domenico se Arca, N. Suppl.
Pisjin (Eng. Pishin), riktigare Pasjang, fordom
distrikt i Afganistan, nu i Britiska Belutsjistan (se
Belutsjistan. Suppl.). 9,323 qvkm., med omkr. 80,000
innev., är en på tre sidor af höga berg omgifven, men
mot s. öppen slätt, från hvilken leda lätt försvarade
pass, bl. a. Kakar Lora, genom hvilket jernvägen går
från Shikarpur förbi Sibi till Gulistan, Kares samt
Gadsarband, som leder till Ketta, m. fl. I fort P. bor
en britisk tjensteman, underordnad agenten i Ketta.
*Pitcairn. Hela befolkningen öfverfördes 1896 med
ett krigsskepp till Norfolk.
*Piteå, stad, hade 2,645 innev. 1897. Stadens område
var 1890 4,361 har, men har sedan dess något ökats
med områden af P. socken (i Vesterbottens län ligger
ingenting). Taxeringsvärdet var 1897 2,817,175 kr.,
deraf 665,600 kr. för jordbruksfastighet. Stadens
tillgångar voro 1896 bokförda till 420,600, skulderna
till 216,689 kr. Kommunalskatt påfördes med 3 kr. 40
öre pr bevillningskrona. Hamnen besöktes s. å. af
748 ankomna och afgångna fartyg, om 298,196 tons.
I P. hemmahörande registreringspligtiga fartyg
voro 1 segelf. och 1 ångfartyg, om tills. 704
tons. Handlandenas antal var 92, med 104
biträden, handtverkarnas 75, med 88 arbetare.
Norrbottens enskilda bank har afdelningskontor i P.
Der finnes äfven en privat skola för flickor.
Staden har elektrisk belysning sedan 1895. Med Umeå
och Skellefteå bildar P. en valkrets för val af
riksdagsman till Andra kammaren. — På Pitholmen,
2 km. från staden, uppfördes 1889–93 ett hospital,
efter ritning af hofintendenten A. F. Kumlien.
*Piteå. 1. Tingslaget omfattar numera endast
Piteå landsförsamling. — 2. Landsförsamling. 3,226
qvkm. 17,241 innev. (1897). Elfsby är frånskildt till
eget pastorat.
Piteå domsaga, Norrbottens län, omfattar fyra
tingslag, nämligen Piteå, Elfsby, Arvidsjaurs
lappmarks och Arjepluogs lappmarks. 25,688
qvkm. 28,856 innev. (1897).
Pitkäranta. Se Impilaks.
*Pitman, Isaac, dog i Bath d. 22 Jan. 1897.
*Pittsburgh (Pittsburg) hade med Birmingham 238,617
innev. 1890 (1895 omkr. 275,000),
1,420 industriella etablissement, med ett
produktionsvärde af 127 mill. doll. och 56,400
arbetare. Utom stenkolen har den rika tillgången på
naturlig gas varit en mäktig häfstång för industriens
utveckling.
Piturin, bot. farmak. Se Duboisia myoporoides. Suppl.
Piuri. Se Indiskt gult. Suppl.
*Pjatigorsk ligger i ciskaukasiska Terekområdet,
nära gränsen till Stavropol.
Pjatina. Se Pätin.
*Pjetteryd. 14,841 har. 2,175 innev. (1897).
Pjöng-jang (Ping-jang). Se Japan. Suppl, sp. 1233.
*Placentia. — 2. Se vidare Avalon. Suppl.
Plakoidfjäll. Se Tänder, sp. 1200.
*Planetaarium. Läs Planetarium.
*Planeter. Sedan fotografien börjat användas i
astronomiens tjenst (se Astrofotografi. Suppl.),
har under de senaste åren antalet kända småplaneter
växt utomordentligt. Det öfverstiger nu (1898) 435.
Planet-timmar. Se Timme.
Planhärd. Se Vaskning.
Piankton (af Grek. plagktos, kringdrifvande),
en af V. Hensen (se denne. Suppl.) 1887 föreslagen
benämning på sammanfattningen af de i oceaners eller
insjöars vatten kringdrifvande organismer. Flertalet
af dessa äro mikroskopiskt små, och deras närmare
utforskande daterar sig från midten af 1840-talet,
då Johannes Müller studerade de djurformer,
som med mycket finmaskiga håfvar kunde fiskas
ur hafvet kring Helgoland. Många forskare hafva
sedan dess sysselsatt sig med detta studium,
men i synnerhet hafva Challenger-expeditionen
(1873–76), Vettori-Pisani-expeditionen (1882–85)
och de svenska expeditionerna till Spetsbergen och
Grönland betydligt riktat vår kunskap om de djur-
och växtformer, som bilda plankton. En specielt för
utforskandet af Atlantiska oceanens plankton utrustad
tysk expedition företogs under Hensens ledning 1889. I
Sverige börjades planktonundersökningar i samband med
hydrografiska forskningar 1893 och hafva sedan dess
årligen fortsatts af C. Aurivillius och P. T. Cleve.
Planktonorganismernas studium är af synnerligen stort
intresse ur flere synpunkter. Dels utgöra de urfödan
åt alla hafvens högre djurformer, specielt fiskarna,
dels äro de af mycket stort värde för utforskandet
af vattenmassornas flyttning i oceanerna.
De organismer, som bilda plankton, tillhöra såväl
växtriket (fytoplankton) som djurriket (animaliskt
l. zoo-plankton). Kortligen: de stora oceanvidderna
hafva sina särskilda floror och faunor.
Fytoplankton utgöres i de flesta fall af encelliga
alger, tillhörande olika typer, såsom klorofyllalger,
pyrocyster, peridinéer eller cilio (dino-) flagellater,
cyanofycéer och diatomacéer.
Samtliga vegetabiliska planktonorganismer assimilera
under solljusets inflytande vattnets kolsyra, hvaraf
de bereda organisk substans, under det de afgifva
syrgas. De spela derför en i tvänne afseenden högst
vigtig rol. Den organiska substansen är nämligen
urfödan åt hafvens animala organismer, och syrgasen
gör hafvets gasarter tjenliga till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
