Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Persiljekamfer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
magisterkonferensen och 1871 doktorsgraden samt blef
s. å. docent vid den polytekniske læreanstalt och
1887 professor vid universitetet. Han har författat
dels utmärkta läroböcker (Methoder og theorier
til lösning af geometriske konstruktionsopgaver,
1866; 4:de uppl. 1896, Lærebog i plangeometri,
8:de uppl. 1894; Lærebog i arithmetik, 7:de
uppl. 1897), dels mera vetenskapliga arbeten:
Ligningernes theorie (1877), Algebraiske ligninger
(1896), Lærebog i rationel mekanik (3 bd,
1882–87), Grundprinciperne for den infinitesimale
deskriptivgeometri (1897). E. Ebg.
*Petersen, Jakob Julius, dansk läkare, född d. 29 Dec. 1840 i Rönne,
blef 1861 student, 1865 med. kandidat och 1869
med. doktor, 1889 docent och 1893 e. o. professor i
medicinsk historia. Han har skrifvit Hovedmomenter
i den medicinske lægekunsts historiske udvikling
(1877), Koleraepidemierne, særlig i Danmark (1892),
Den danske lægevidenskab 1700–1750 (1893), Kopper og
koppeindpodning (1896) och Bartholinerne og kredsen
om dem (1898). E. Ebg.
Petersen, Henry, dansk historiker, född d. 20
Mars 1849 i Köpenhamn, blef student 1868 samt tog
magisterkonferensen 1873 och doktorsgraden 1876. Han
fick 1879 anställning vid »Museet for nordiske
oldsager», blef 1885 inspektör för »mindesmærkers
bevarelse» och 1892 direktör för den ena afdelningen
af Nationalmuseet. Död d. 21 Sept. 1896. P. skref
bl. a. Nordboernes gudsdyrkelse og gudstro i oldtiden
(1876), Fortidsminder fra Broholm (1878), Vognfundene
i Dejbjerg præstegaardsmose ved Ringkjöbing
1881 og 1883 (1888), Danske gejstlige sigiller fra
middelalderen (1886) och Danske adelige sigiller fra
13. og 14. aarh. (1892–97). E. Ebg.
*Peters kloster, S:t. 674 har. 686 innev. (1897).
Peterson, Johan Ludvig, arkitekt, f. i Frinnaryds
församling, Jönköpings län, d. 30 Juni 1853,
utbildades i Stockholm vid Slöjdskolan 1871–72 samt
vid Konstakademien 1873–80, då han erhöll den kungliga
medaljen, hvarefter han 1881–83 på statsstipendium
gjorde en studieresa till Frankrike, Spanien, Italien,
Österrike och Tyskland. P. blef 1880 arkitekt i
Öfverintendentsämbetet, var 1884–86 biträdande
lärare i husbyggnadskonst vid Tekniska högskolan,
statens kontrollant vid den nya operabyggnaden
1891–98 samt blef 1897 led. af Konstakademien. P:s
förnämsta arbeten i Stockholm, hvilka höra till det
bästa inom vår nyaste arkitektur, äro Sveasalen, i
morisk stil (1886–88), det kraftiga och originella
Höganäs-magasinet vid norra Blasieholmshamnen
(1888–89), med verkningsfull användning af tegel i
olika färger, det i en gotiserande stil uppförda
huset n:r 2 Birger-Jarlsgatan (1892–94), det
i spansk renaissance utförda Konstnärshuset vid
Smålandsgatan (1897–98). Dessutom har han utfört
huset n:r 8 Humlegårdsgatan (1887) m. fl. privathus
samt Vasateatern (1891), hvarjämte han tillsammans
med arkitekt T. Stenberg utfört den smakfulla
Passage Birger Jarl med tillhörande tvänne hus. I
landsorten har P. lemnat ritningar till Lommaryds
kyrka (1890–92), kyrkan vid Guldsmedshyttan (1893–95),
Tekniska skolan i Örebro (1897–98) och W. Wahrens
kontors- och magasinsbyggnad i Norrköping
(1891), hvarjämte han restaurerat flere
kyrkor. P. utöfvar fortfarande verksamhet
såsom privatarkitekt i Stockholm.
J. K–e.
Peterson-Berger, Olof Vilhelm, tonsättare, f. i
Ullånger d. 27 Febr. 1867, student 1885, elev vid
konservatoriet i Stockholm 1886, tog organistexamen
1889, var lärare vid Dresdener musikschule 1892–94
och är numera bosatt i Stockholm. Han skref text och
musik till festspelet Sveagaldrar, uppfördt å Operan
i Stockholm vid Oskar II:s regeringsjubileum 1897.
Dessutom har han utgifvit kompositioner för piano, violin,
solosång och mansqvartett äfvensom en dramatisk
dikt Ran samt recenserat musik i »Dagens Nyheter».
A. L.
Petersson, Nils, riksdagsman, f. bondson i
Torsås, Kalmar län, 1828, kom, trots bristen på
skolunderbyggnad, genom naturlig begåfning tidigt till
anseende i sin hemort och representerade 1859–60,
1862–63 och 1865–66 Södra Möre härads domsaga i
bondeståndet. Såsom ombud för samma domsaga tillhörde
han Andra kammaren från 1872 till sin död, i Runtorp,
d. 11 Nov. 1896. Han var medlem af Landtmannapartiet,
en af ledarna af Nya landtmannapartiet (1888) och
en af förtroendemännen i det 1895 åter sammansmälta
partiet. P. var mångårig medlem af statsutskottet och
blef riksbekant för sin sparsamhet i anslagsfrågor.
Petersson-Hägg, Gustaf Vilhelm, kompositör. Se
Hägg. Suppl.
Petic, förr namn på Hermosillo (se d. o.).
Petjerskij, A. Se Melnikov, P. J.
Petolahti. Se Petalaks.
*Petrarca. Ett urval af »P:s sonetter till Laura efter hennes
död» i öfversättning af C. A. Kullberg finnes i
»Sv. akad:s handl. ifrån år 1886», IX (1895).
Petrie [pītri], William Matthew Flinders, engelsk
egyptolog, sonson till Matthew Flinders (se denne),
f. 1853, fick af det 1883 bildade engeisk-amerikanska
sällskapet »Egypt exploration fund» uppdrag att
anställa gräfningar i Nil-deltat (Tanis, Navkratis,
Am, Daphnae m. fl. st.) och företog 1888–89 på egen
hand med understöd af engelska vänner utgräfningar
i Fajjum, hvarunder han gjorde synnerligen vigtiga
upptäckter, bl. a. kolossalstoder af Amenemhat
III vid Biahmu, romerska porträtt vid Havara,
de gamla städerna vid Kahun och Gurob samt det
inre af pyramiderna vid Havara och Illahun. 1890
upptäckte och utgräfde han staden Lakis i sydöstra
Judeén (Tell el Hesy, 1891); 1891 anställde han
gräfningar vid Medum, der han fann det äldsta
kända egyptiska templet, och 1892 vid Amarna (se
d. o. Suppl.). Resultaten af sina gräfningar har
han nedlagt i en mängd arbeten: en öfversigtlig
framställning för en större publik lemnade han i Ten
years diggings in Egypt 1881–91 (1893). Dessutom
har han offentliggjort Racial portraits, 190
photographs from egyptian monuments (1887), Two
hieroglyphic papyri from Tanis (1889; tills.
med Griffith), Student’s history of Egypt I. (1894)
och Egyptian decorative art (1895). 1893 erhöll han
en nyinrättad professur i egyptologi vid University
College i London.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
