Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leflô ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Arbetareringens bank, 1888–89 lärare i
nationalekonomi vid Stockholms högskola, der
han sedermera föreläste några terminer i samma
ämnen med anslag af Lorénska stiftelsen, samt
är sedan 1893 extra lärare i nationalekonomi och
näringslagstiftning vid Tekniska högskolan samt sedan
1895 derjämte sekreterare i Försäkringsföreningen
och redaktör af dess tidskrift. 1897 utsågs han
af Kommerskollegium till ledare af den offentliga
bageriundersökningen. L. var 1886–88 led. af Första
kammaren för Göteborgs och Bohus län. Sedan 1878 är
han led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg. L. har
författat Die schwedischen zettelbanken (grad. afh.,
Leipzig 1876; 2:dra uppl. 1879), Grundlinjer till
nationalekonomiken (1881), Om olika löneformer
med särskildt afseende på s. k. vinstandelssystem
(1893) och Zur kenntniss von den lebens- und
lohnverhältnissen industrieller arbeiterinnen in
Stockholm (1897), de bägge sistnämnda i »Skrifter
utg. af Lorénska stiftelsen», flere afdelningar af
samlingsverket »Det ekonomiska samhällslifvet»
(1891–96), en mängd nationalekonomiska uppsatser
i Nordisk Familjebok, »Nord. tidskr.», »Ny svensk
tidskr.», »Nationalekonomiska före:s förh.»,
»Försäkringsföre:s tidskr.» m. fl., uppsatser i
»Botaniska notiser» (i synnerhet om Lepigonum- och
Rosaslägtena) m. fl. bot. publikationer samt artiklar
i flere dagliga tidningar i Stockholm och Göteborg.
*Leflô, A. E. Ch., dog 1887.
*Lefolii, H. H., afgick 1892 från rektoratet.
Lefveratrofi. Se Lefversjukdomar.
Lefvergång, inre och yttre. Se Gallgång.
Lefverkolik. Se Gallsten.
Leger [löṡjē], Louis Paul Marie, fransk filolog,
f. 1843, blef 1874 lärare i ryska vid École des
langues orientales vivantes och 1885 professor
i slaviska språk och literaturer vid Collège de
France. L. har rest mycket i slaviska land och
i en mängd skrifter skildrat slavernas forna och
närvarande politiska och sociala förhållanden, deras
folkdiktning, mytologi och literatur.
*Legge, J., dog 1897.
*Legion. Sp. 991, r. 18, står quincunx (V) bör vara
quincunx (:·:).
*Legitimister (sp. 996). Grefven af Paris dog 1894.
*Legouvé. — 2. G. J. B. E. W. L. utgaf 1886–87
Soixante ans de souvenirs (2 bd; 2:dra uppl. i 4
bd 1888).
Legrand [lögra’ng], Henri. Se Turlupin.
Le Guaspre [löga’spör]. Se Poussin, G.
Lehigh university [lihej junivör’siti]. Se
Betlehem. Suppl.
*Lehmann, Lilli, reste 1886 till Nord-Amerika, der hon
gifte sig med tenorsångaren P. Kalisch, och blef till
följd af egenmäktigt förlängd permission skild från
hofteatern i Berlin. Sedan 1892 är hon ånyo bosatt
i Tyskland.
Lehmann, August, tysk stenograf, f. i Zossen 1843,
d. i Berlin 1893, var ursprungligen skomakare, men
egnade sig sedan 1875 uteslutande åt stenografien. Se
vidare Stenografi, sp. 497.
Lehmann, Max, tysk historiker, f. 1845 i Berlin,
1875–88 geheimestatsarkivarie derstädes och sedan 1879
äfven lärare i historia vid preussiska krigsakademien,
blef ord. professor 1888 i
Marburg samt 1893 först i Leipzig, sedan i
Göttingen. L. har skrifvit bl. a. Preussen und die
katholische kirche seit 1640 (i »Publikationen
aus den königl. preuss. staatsarchiven», 7
dlr, 1878–94), en af de vigtigaste källorna
för Preussens politisk-religiösa historia,
det med det s. k. Verdunpriset belönta verket
Scharnhorst (2 dlr, 1886–87), en mängd bidrag i
Sybels »Hist. zeitschrift», hvars medredaktör han var
1875–93, t. ex. Gneisenaus sendung nach Schweden und
England im jahre 1812 (1889, jämte tillägg). Hans mot
prof. A. Naudé riktade arbete Friedrich der grosse
und der ursprung des siebenjährigen krieges (1894)
gaf anledning till en lika omfångsrik som skarp
polemik, der nästan alla ställde sig på Naudés sida.
F. Arnheim.
Lehtimäki, finsk kapellförsamling. Se
Alajärvi. Suppl.
Lehua, en af Havaii-öarna (se d. o.).
*Leicester. 1. Grefskapet, 2,140 qvkm., hade 375,092
innev. 1891 (såsom förvaltningsområde 2,106 qvkm.,
med 200,468 innev.). — 2. Staden utgör sedan 1888
eget grefskap (34,7 qvkm.), med 174,624 innev. 1891
(1896 beräknade till 198,659).
Leicester-fåret [lesster-]. Den berömde djuruppfödaren
R. Bakewell lyckades i midten af 1750-talet på sin
egendom Dishley i grefsk. Leicester genom noggrant
urval af afvelsdjur och genom riklig utfodring
förbättra sin af får från grefskapet bestående hjord,
så att djuren från att vara af grof benbyggnad
och senvuxna fingo fin benbyggnad och blefvo så
snabbvuxna, att de redan vid 15–24 månaders ålder
lemnade en slagtvigt af 50–70 kg. Springbaggar från
Dishley användes sedermera till förbättring af många
andra fårraser i snart sagdt alla verldsdelar. Fåren
af Dishley-rasen hafva litet hufvud, utan horn,
kort hals, tunnformig, djup bröstkorg och bred rygg
samt mycket fina ben. Ullen är hvit, lång och grof;
mängden deraf uppgår i medeltal till 3,5 kg. för
hvarje får pr år. Genom den rikliga utfodringen
utbildade sig emellertid inom rasen fettsot, som
minskat afvelsainheten. C. A. L.
Leidenfrost, Johann Gottlob, tysk läkare, f. 1715,
sedan 1743 professor i Duisburg, d. 1794, beskref
i De aquae communis nonnullis qualitatibus (1796)
det först af honom iakttagna sferoidala tillståndet
hos vätskor (se under Sferoidal).
*Leif den lycklige. Hans staty aftäcktes i Boston
1887. Om Vinlands förmodade läge se Vinland.
*Leighton, Sir Frederick, upphöjdes 1896 till peer
och dog s. å.
*Leijonancker, F. V. E. K., blef ingeniörofficer 1839
och var lärare vid Konstakademien 1846–54.
*11. Leijonhufvud, B. A., lemnade 1888 befattningen
såsom inspektör för militärläroverken, 1891 chefskapet
för fortifikationen och 1893 sin plats i Första
kammaren. Han var 1880–93 ordförande i direktionen
öfver Gymn. centralinstitutet och 1881–93 militär
ledamot af Högsta domstolen. Han har varit led. af
bl. a. komitéerna ang. landtförsvaret (1861–65),
Stockholms befästande (1864–65), fästningsbyggnader
vid Karlsborg m. fl. st. (1867 och 1876), svensk-norska
art. komitén (1869), arméns pensionering (1875–76),
Stockholms minförsvar (1886) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
