Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Katslösa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
läskedryck (rusgifvande egenskaper har den väl knappast,
då alkoholhalten sällan öfverstiger 1 proc.), utan
framförallt såsom ett särdeles närande och stärkande
medel i en mängd sjukdomar, under konvalescens
o. s. v. I hvad mån kefirens omskrutna värde är
större än den sura mjölkens eller härflyter endast
från den öfverdrifna tillit, hvarmed på modet komna
medel så ofta omfattas, är mycket svårt att afgöra.
S. J–n.
*Keflinge. 823 har. 1,365 innev. (1896).
Keflingeån. Se Lyddeån.
*Kehr, K., afled 1885 som seminarierektor i Erfurt.
Kehraus. Se Väfva vallman.
Keijser, Ernst Jakob, biskop, brorson till
K. J. J. Kejser (se denne), f. i Stockholm
d. 25 Jan. 1846, blef 1863 student i Upsala, der
han 1868 aflade filos. kandidatexamen och 1869
promoverades till filos. doktor samt, efter att
en tid hafva tjenstgjort vid allmänna läroverken,
tagit teol. kandidatexamen (1876) och prestvigts
(s. å.), 1877 kallades till docent i praktisk
teologi och 1879–80 förestod professuren i dogmatik
och moralteologi. K., som blifvit tjenstgörande
e. o. hofpredikant 1878, tillträdde 1880 Örebro, Ånsta
och Langbro pastorat, hvartill han utnämnts 1878,
förordnades af K. M:t 1882 till ordförande i Tekniska
skolans i Örebro styrelse, blef 1883 kontraktsprost,
1884 inspektor för Karolinska läroverket, 1885
domprost i Strengnäs och — efter att 1889 hafva
uppförts i första rummet å biskopsförslag i Strengnäs
stift — i Jan. 1895 biskop i Skara stift. K. var
presterlig ombud för förstnämnda stift vid
kyrkomötet 1888 och 1893. Vid jubelfesten i Upsala
1893 promoverades K. till teol. doktor. K. har på
svenska öfversatt en del af Sofokles’ »Konung Oidipus»
(grad.-afh., 1869) samt skrifvit Om den praktiska
teologiens betydelse (1876), Den heliga skrift såsom
nådemedel (1888), Herdabref till presterskapet i Skara
stift (1895), Om sambandet emellan kyrkan i närvarande
tid och kommande tider (i prestmöteshandl., 1896),
i hvilka två sistnämnda skrifter hans konservativa
och statskyrkliga ståndpunkt klart framträder,
predikningar, tal vid åtskilliga tillfällen,
artiklar i Nordisk Familjebok, uppsatser och
recensioner i »Teol. tidskr.» och »Ny Sv. tidskr.»
m. m.
*Keil. 2. Karl Friedrich K., 1839–58 professor
i Dorpat (ej i Berlin), dog 1888. — 3. G. Th. Heinrich
K. dog 1894.
Keilhauit [hårdt k], miner. Se Yttrotitanit.
Keims mineralmålning. Se Väggmålning.
Keinänen [hårdt k], Sigfrid August, finsk målare, teckningslärare,
f. af bondeföräldrar i Kuopio socken 1841,
genomgick Jyväskylä folkskolelärareseminarium till
1867, blef då elev vid Finska konstföreningens
ritskola i Helsingfors, hvarefter han studerade vid
konstakademierna i Köpenhamn och Stockholm samt å
M. E. Winges atelier. K målar såväl landskap som
figurstycken, folkscener eller motiv ur »Kalevala»,
till hvilket han i tryck utgifvit en serie teckningar
m. m. J. J. T.
*Keith, F. E. J. 1886 utgaf A. Hjelt Journa du Général
J. Keith pendant la guerre en Finlande 1741–1743.
*Kejsare. Brasilien blef 1889 republik. — Koreas
herskare antog 1897 kejsaretitel.
Kejsaredömet är freden. Se L’empire c’est le paix.
Kejsar Vilhelms-kanalen. Se Nord-Östersjö-kanalen
(äfven i Suppl.).
Kejsar Vilhelms land, tyska delen af Nya Guinea
(se d. o.).
Kejsar Vilhelms-öarna. Se Grahams land. Suppl.
Kejserliga Alexanders-universitetet.
Se Helsingfors universitet.
Kekrops [hårdt k]. Se Ceerops.
*Keksholm. 1. Staden hade 1,248
innev. 1895. Staden har sedan 1888 en asyl
för sinnessjuke (afsedd för 132 patienter).
I staden finnes en svensk privat borgareskola,
i hvilken äfven flickor intagas. — 5. Prosteriet
tillhör fr. o. m. 1897 Nyslotts stift.
*Kekulé, F. A., som sedan 1895 bar familjenamnet
von Stradonitz, dog d. 13 Juli 1896
Kelah [hårdt k]. Se Ninive.
Kel-air [hårdt k], kel-geres. Se
I-mosjar.
*Kéler, Béla, dog 1882.
Keleti [hårdt k], Károly, ungersk statistiker, f.
1833, d. 1892, sedan 1872 statist. byråns chef och sedan 1868 medlem af
ungerska akademien, skref (i allmänhet på magyariska
språket) bl. a. Officiel statistisk årsbok (1872
o. f., 15 bd), Handbok i praktisk statistik (1875),
Ungerns nationaliteter på grund af folkräkningen
1880 (1882), Näringsstatistik för Ungerns befolkning
(1887).
*Kelfvene, socken i endast Slättängs tingslag. 664
har. 257 innev. (1896). Moderförsamlingen kallas
Vartofta-Åsaka.
Kelhur [hårdt k], en gren af kurderna.
*Keller, Gottfried, skref vidare novellcykeln Das sinngedicht
(1882; 10:de uppl. 1891) och den satiriska romanen
Martin Salander (1886; 9:de uppl. 1891). Hans
Gesammelte dichte utgåfvos 1883 (9:de uppl. 1894)
och hans Gesammelte werke i 10 bd 1889–90 (flere
uppl). K. dog i Zürich 1890. Jfr J. Bächtold:
»G. K:s leben. Seine briefe och tagebücher» (2 bd,
1892–94).
Keller [hårdt k], Friedrich Gottlob, tysk mekaniker,
trämassans uppfinnare, f. i Sachsen 1816, d. der
1895, var till yrket väfvare. Han fick 1843
idén till sin uppfinning och lyckades efter många
svårigheter med Heinr. Voelter som medhjelpare utföra
den i stort. Några materiella fördelar inbragte den
honom ej.
Keller [hårdt k], Ludwig, tysk historiker, f. 1849,
sedan 1895 arkivråd vid Geheimestatsarkivet i
Berlin, har skrifvit bl. a. Die gegenreformation
in Westfalen und am Niederrheim (2 bd, 1881–87) och
andra arbeten rör. reformationstiden samt stiftat
Comenius-sällskapet (se d. o. Suppl).
*Kellgren, J. H. Jfr H. Schück: »J. H. K:s
bref till A. N. Clewberg» (i »Skrifter, utg. af
Sv. lit.-sällsk. i Finland», XXVII, 1894), omfattande
tiden 1770–94 och af vigt för K:s historia, och
W. Lagus: »Skalden J. H. K:s finska lefnadsminnen»
(1884), der bl. a. upplyses, att den, som inspirerade
K. till dikten »Till Kristina» (sp. 584) var
fru Kristina Ulrika Nibelius, g. m. sedermera
justitierådet J. E. N., adlad Palmsvärd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
