Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Katslösa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
e. o. professor i Leipzig 1871 samt ord. professor
i Basel 1872, Tübingen 1880 och Halle 1888. K. är
bekant företrädesvis genom de af honom utgifna
öfvers. af Genesis (i förening med Socin; 1888,
2:dra uppl. 1891) och af Gamla testamentet (i förening
med andra lärde; 1890–94, 2:dra uppl. 1896). Jämte
Köstlin utger han »Theologische studien und
kritiken. Eine zeitschrift für das gesammte gebiet
der theologie.»
Kavaljersparoll. Se Maskros.
*Kavar (Kauar) är icke samma oas som Bilma, utan
ligger n. om den senare, tillsammans med hvilken den
har en areal af omkr. 2,750 qvkm., med omkr. 4,000
innev.
Kava-rot. Se Kava-kava.
Kaváss, Turk. (af Arab. qauwâs, bågskytt),
polissoldat, gendarm; ordet nyttjas förnämligast
om de hos turkiske ämbetsmän samt de utländska
makternas sändebud och konsuler anställda beväpnade
tjenare, hvilka vanligtvis beledsaga dessa utomhus.
H. A.
Kay, by. Se Züllichau.
Kayapo. Se Ges. Suppl.
*Kazan. 1. Guvernementet hade 2,190,075 innev. 1897. —
2. Staden hade s. å. 131,508 innev.
Kazvin, stad i Persien. Se Kasbin.
Kea [hårdt k]. Se Keos.
Kearney [kārni], stad i nord-amerik. staten Nebraska,
vid Platte river. 8,074 innev. (1890).
Kearsley [kirsli], stad i engelska grefsk. Lancaster,
vid Irwell, straxt vid Farnworth. 7,993
innev. (1891). Tillverkning af papper och
bomullsvaror.
Kebbi [hårdt k] 1. Majo K., biflod till Binuë
(se d. o. Suppl.).
Kebbi [hårdt k], stad i Gando i vestra Sudan vid
Gubbi-n-Sokoto, en biflod från v. till Niger, 47
km. v. om staden Gando och nära ruinerna af den
förr blomstrande, 1806 af fulbe förstörda staden
Birni-n-Kebbi. Omkr. 9,000 innev.
Kebnekajse [hårdt k; Lappska, »Kitteltoppen»],
Sveriges högsta berg, ligger i Juckasjärvi socken,
Norrbottens län, mellan Kalix elfs källfloder, under
’67° 54’ n. br. och 0° 30’ ö. lgd fr. Stockholm och
är 2,136 m. högt. Höjden mättes trigonometriskt 1880
af kartograferna G. V. Bucht och och L. Lind. Toppen
bestegs första gången (1881), enligt uppgift,
af fransmannen Ch. Rabot och andra gången
(1889) af J. A. Björling (se denne. Suppl.). 5
km. n. ö. om K. reser sig Kaskasatjåkko till en
höjd af 2,093 m. Det bestegs 1880 af kartografen
L. Lind. S–s.
Kechua [hårdt k]. Se Quichua.
Kediri [hårdt k], nederländskt residentskap i östra
Java, 7,398 qvkm., med 1,118,924 innev. (1891),
af hvilka endast 1,886 européer. Hufvudorten K.,
vid floden Brantes och jernvägen Surabaja–Blitar,
hade s. å. omkr. 17,000 innev.
Kedjepump. Se Paternosterverk.
Kedjestyng sys så, att tråden bildar en kedja eller fläta
på rätsidan af tyget. Se Symaskiner.
*Kedkevare. Sarektjåkko är ej Sveriges högsta
bergstopp. Se Kebnekaise. Suppl.
Kedu (Kadu), nederländskt residentskap i det inre af Java,
2,048 qvkm., 756,283 innev. (1891),
deraf 842 européer. Hufvudorten Magelang vid venstra
stranden af floden Progo, hade s. å 21,714 innev. I
detta residentskap ligger det be römda templet Boro
Budor (se d. o.).
*Kedum. 1. Södra K., socken
i Barne härad. 2,487 har. 1,077 innev. (1896). —
2. Norra K., socken i Kållands härad. 963 har. 241
innev. (1896).
*Keelingöarna, 551 innev. (1891), höra sedan 1886 till
kolonien Straits settlements.
Keene [kīn], stad i nord-amerik. staten New
Hampshire. 7,446 innev. (1890).
Keewatin [ki-], distrikt i Dominion of Canada,
mellan Manitoba och Ontario, sträckande sig norr
ut till Hudsons vik, beräknas efter den senaste
(1895) utvidgningen hafva en areal af 1,672,000
qvkm. Folkmängdens storlek är obekant.
Keffi [hårdt k], Abd es Senga, stad i Sokoto i Sudan,
vid Kokona, ett nordligt tillflöde till Binue, under
9° n. br. och 8° ö. lgd. Den är omgifven af en stark
stenmur och har omkr. 30,000 innev. (muhammedanska
fulbe och haúsa samt hedniska afo).
Kefir [hårdt k; antagl. af Turk. kef, d. v. s. bättre
eller bästa, nämligen qvalitet], dels en sprithaltig
mjölkdryck, dels det ferment, hvarigenom dess
jäsning åstadkommes. Detta kommer numera i handeln
i form af små hårda, oregelbundna, gulbruna eller
gulgröna, svagt fettglänsande klumpar eller korn
(»kefirsvamp», »kefirkorn»), hvilka i ljumt vatten
svälla upp till hvita, blomkålsliknande massor,
som under mikroskopet visa sig innehålla talrika
jästsvampar, bakterier m. m. Tillverkningen af
drycken har sedan långliga tider varit känd endast
af innevånarna på Kaukasus’ norra sluttning och
blef först genom E. Kern 1881 närmare bekant
i Rysslands mera civiliserade trakter. Numera
tillverkas den äfven i andra europeiska land
(t. ex. Sverige). Råmaterialet är frisk get-
eller vanligen komjölk, som i Kaukasien blandas
med kefirkorn i säckar af getläder (»burdjuks»),
der den under ofta skeende omskakning får jäsa. Denna
primitiva metod har i Ryssland och andra land ersatts
af beredning i flaskor, som tillgår antingen så att
mjölken får jäsa i direkt beröring med de i ljumt
vatten och mjölk uppmjukade kefirkornen, hvilka efter
slutad, jäsning åter frånsilas. eller ock så, att en
del dylik frånsilad kefirvätska (»kefirsakwaska»)
blandas med fyra delar (vanligen kokad) mjölk, som
då af den förra bringas i jäsning. Jäsningen bör
försiggå vid 17°–19°, högst 20°–22°, under det att
flaskorna omskakas allt som oftast. Alltefter som
den får fortgå två, tre eller flere dygn erhålles
kefir af något olika styrka och beskaffenhet. Den
färdiga kefirvätskan är en mjölkhvit, gräddliknande,
starkt skummande vätska af angenäm, syrlig smak,
något stickande i följd af kolsyrehalten. Kaseinet i
densamma är utfäldt, men mycket fint fördeladt; det
bildar stundom jämte fettet ett lager, skildt från
den sura vasslan, och måste då genom omskakning åter
fördelas i vätskan, hvilket, om kefiren är riktigt
beredd, utan svårighet låter sig göra. Nyligen har
uppgifvits, att vanlig kernmjölk förmår inleda
samma slags jäsning af mjölken som kefirsvamp. —
Kefir har mycket rekommenderats, icke blott såsom en angenäm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
