Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ikonodul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gruppen näringsämnen 9,3 proc., på råvaror för
industrien 8,3 proc. och på fabriksalster 82,4 proc.,
och af exporten kommo resp. 40,6 proc., 46,9 proc. och
12,5 proc. på dessa varugrupper. 1894–95 inlöpte
i I:s hamnar 5,309 fartyg, om 4,156,386 tons, och
utgingo 5,268, om 4,099,436 tons. Af hela tontalet
kommo 82,2 proc. på britiska fartyg, 3,5 proc. på
britisk-indiska, 1,9 proc. på inländska fartyg
och 12,4 proc. på främmande staters. Till d. 10
Mars 1894 upptogos nästan inga införseltullar,
men numera införas endast bomullsgarn och andra
bomullsvaror tullfritt. — Kommunikationer. Vid slutet
af finansåret 1894–95 voro 30,344 km. jernvägar
öppnade för trafik, af hvilka 22,763 km. voro
statsbanor, 4,819 km. privatbanor byggda af bolag,
2,667 km. tillhörde tributstater och 95 km. främmande
linier. T. o. m. 1894 har staten på jernvägar i
I. genom byggnad, subvention eller räntegaranti
nedlagt 2,552,5 mill. rupier, enskilda jernvägsbolag
706,8 mill. rupier. Af offentliga myndigheter
underhållna landsvägar funnos 1895 259,643 km.,
deraf 55,065 km. Chausseer. – Telegraflinierna
hade s. å. en längd af 71,853 km., oberäknadt 436
km. kablar. Antalet byråer var 1,362, oberäknadt
Jernvägarnas telegrambyråer.
Undervisningsväsendet. På
grund af betänkande af en för undersökning af hela
undervisningssystemet i I. 1883 tillsatt komité
har man sökt ställa hela skolväsendet på en bredare
och mera folklig botten, understödja den enskilda
företagsamheten, uppmuntra de inföddes skolor och
sörja för att folkuppfostran håller mera jämna steg
med de högre klassernas undervisning. Särskildt
har man riktat uppmärksamheten på den qvinliga
undervisningen och på vissa ociviliserade
samhällsklassers uppfostran. 1894 funnos i hela
I. 147,590 undervisningsanstalter (7,591 för qvinnor)
med något öfver 4 mill. lärjungar (378,194 qvinliga),
deraf 156 colleges (4 för qvinnor) med medicinska,
yrkes- och tekniska kurser, besökta af 18,571
studerande (97 qvinliga), 5,097 mellanskolor (432
för flickor), med 511,968 lärjungar (38,569 qvinliga),
97,398 primärskolor (5,613 för flickor), med 2,952,575
lärjungar (294,351 flickor), dessutom 117 lärare-
och 42 lärarinneseminarier, 5,477 högre och 37,253
lägre privatskolor o. s. v. Utgifterna för det
offentliga undervisningsväsendet uppgingo 1894 till
32,48 mill. rupier. Till de i hufvudartikeln nämnda
4 universiteten tillkom 1887 ett i Allahabad, liksom
de förra endast en pröfningsanstalt, tillsammans
hade de 5 universiteten 4,913 inskrifna studerande
1894. Trots framstegen i undervisningsväsendet är
procenten af läs- och skrifkunniga ännu mycket liten,
och man beräknar, att endast 20,8 proc. af gossar och
2,2 proc. af flickor i skolåldern besöka skolorna. —
1894 utgåfvos 457 tidningar på 16 inhemska språk och
290 på engelska. Af 7,505 under s. å. utkomna böcker
och skrifter voro omkr. 9/10 på inhemska språk. —
Myntenheten är sedan 1835 rupien (se d. o.) om 165
troygrän l. 10,692 gram fint silfver. Dess nominella
värde är 1,81 kr., men dess realvärde vexlar
med Silfrets värde i förhållande till guldets och
beräknades i budgeten för 1895–96 till 1 sh. 1,00
d. (omkr. 99 öre). Det
indiska på silfver som värdemätare grundade
penningväsendet har till följd af vexlingarna
i silfrets guldvärde beredt förvaltningen stora
svårigheter och föranlät utfärdandet d. 26 Juni
1893 af en lag, hvarigenom myntverken stängdes
för allmänheten för obegränsad silfvermyntning och
1 rupie sattes vid alla betalningar till allmänna
kassor — 16 eng. pence (15 rupier = 1 pd st.) Derjämte
utsläpptes banksedlar af valörer å 5–10,000 rupier
som lagligt betalningsmedel, hvilka inlösas mot
myntadt eller omyntadt guld i förhållandet 1 rupie
= 16 pence. — Mått och vigt. Den bengaliska guz (=
36 eng. tum = 91,438 cm.) är sedan början af 1889
normalt längdmått för hela I. Såsom urmått bestämde
visserligen en lag af 1871 kilogrammet under namnet
seer med decimalindelning för vigt- och rymdmått,
men det vann ej insteg. Tullväsendets maund (Indian
maund) = 40 seer à 16 chittak à 5 tola innehåller
37,324 kg., och tola (180 gran, 11,664 gram) är
enheten i den nya guld- och silfvervigten. Mera
utbredda i rörelsen äro basarmaund, om 37,24 kg. för
export, och faktorimaund, om 33,86 kg. för import,
i Bombay en kandi om 20 maunds = 254,012 kg. äfvensom
i Madras en maund om 11,34 kg. En mängd andra mått
och vigter har bibehållit sig, och vid skeppning
användes företrädesvis det engelska systemet.
Budgeten för finansåret 1895–96 upptog inkomsterna
till 969,243,000 rupier och utgifterna till
968,781,000 rupier. Af inkomsttitlarna märkas
grundskatten, 263,7 mill. rupier, opiummonopolet,
68,6 mill., saltskatten, 86,9 mill., tullar, 48,1,
acciser, 55,34 mill., jernvägar, 215,36 mill.,
och bland utgiftsposterna anslagen för hären och
försvaret, 253,5 mill., för jernvägarna och andra
allmänna arbeten, 325,6 mill., aflöningar till civila
tjenstemän, 153,8 mill., statsskuldens amortering,
41 mill. Statsskulden uppgick 1895 till 2,322,87
mill. rupier.
Hären är enligt lag af d. 1 April 1895 delad i
4 armékårer: Bengaliska, Pendjab-, Bombay- och
Madras-kåren, hvardera under en generallöjtnant,
hvilken lyder direkt under högste befälhafvaren i
I. och står under regeringens kontroll. Sammanlagda
styrkan utgör omkr. 74,000 européer och 145,000 man
inländska trupper. De olika vasallstaterna underhöllo
förr en inhemsk armé af omkr. 350,000 man, hvilka
till större delen voro föga annat än illa utrustad,
odisciplinerad pöbel, men 1888 utarbetade indiska
regeringen en plan för uppsättning och utrustning
af valda trupper i vissa stater med syfte att sätta
furstarna i stånd att bära direkt del i rikets försvar
med trupper dugliga att insättas bland indiska arméns
regementen. Dessa särskilda kontingenter räkna nu
omkr. 19,000 man.
*Indigo. Om s. k. vild indigo se Baptista
tinctoria. Suppl.
*Indigoblått kan enligt Heumann erhållas af anilin,
om man upphettar detta med monoklorättiksyra. Dervid
bildas fenylglykokoll, C6 H5 NH CH2 CO2 H, hvars
alkaliska lösning oxiderar i luften till indigoblått.
| 2 C8 H9 NO2 + 20 | = | 4 H2 O + C16 H10 N2 O2 |
| fenylglykokoll. | indigoblått. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
