Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla / 1187-1188 (1899) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ikonodul ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

		qvkm.	innev.
	Baroda	21,304	2,415,396
	Central-Indien	201,514	10,318,812
	Radjputana	337,380	12,016,102
	Kasjmir	209,500	2,543,952
	Sikkim	8,000	50,000
	Stammar ö. om Assam	39,100	120,000
	Lusjai och Kasjin	121,300	300,000
	Sjanstaterna	200,000	1,700,000
	Belutsjistan	315,000	400,000
	Brit. Belutsjistan	35,000	145,417
	Afgansk-indiska gränsområden	82,000	500,000
	Chitral- och Dardu-områdena	70,200	480,000
	Arabiska skyddsområden i	20,700	130,000
	Kuria-Muria-öarna	70	—
	Somalkusten	192,000	153,000
	Sokotra	3,579	12,000
2.	Stater under egna regeringar:
	Bengalen	92,806	3,296,379
	Nordvestprovinserna	13,232	792,491
	Pendjab	99,190	4,263,280
	Madras	24,886	3,700,622
	Bombay	178,819	8,059,298
	Centralprovinserna	76,234	2,160,511
	Assam (Manipur)	21,500	221,000
	―――――――――――――――
	Tillsammans	2,639,842	70,260,000
	―――――――――――――――
	Hela indiska kejsaredömet	5,147,340	291,444,900

Med afseende på religionsbekännelsen antecknades vid
1891 års folkräkning 207,731,727 hinduer, 57,321,164
muhammedaner (tillsammans öfver 92 proc. af hela
befolkningen), 9,280,467 naturdyrkare, 7,131,361
buddhister, 2,284,380 kristna, 1,907,833 sikher,
1,416,638 djainer, 89,904 parser, 17,194 judar
o. s. v. Af de kristna voro 168,000 européer, 79,790
eurasier och 2,036,590 infödingar; 1,315,263 voro
rom.-katoliker, 295,016 anglikaner, 201,684 syriska,
armeniska och grekiska kristna, 191,746 baptister,
65,376 lutheraner o. s. v. — Antalet städer 1891
var 2,035 med sammanlagdt 27,25 mill. innev., af
hvilka 75 hade öfver 50,000, 40 mellan 35 och 50
tusen och 109 mellan 20 och 35 tusen innev. Största
staden är Bombay, med 821,764 innev., derefter följa
Kalkutta med 810,786, Madras med 452,518, Haidarabad
med 415,039, Lakhnau med 273,028 samt Benares med
219,467 innev.

Materiel kultur. Med afseende på yrke
och sysselsättning fördelar 1891 års census
befolkningen på följande sätt: af jordbruk lefde
omkr. 171,7 mill., af olika slags industriel
verksamhet 47,6 mill., i annans tjenst voro 11,2
mill., arbetare 25,5 mill., af allmän tjenst lefde 5,6
mill., af undervisning och konstnärlig verksamhet
lefde 5,6 mill., af handel och transporter
8,6 mill. o. s. v. För så vidt uppgifter af
landtmäteristyrelsen föreligga, nämligen för
ett område af 2,110,140 qvkm. (hvari icke ingå
vasallstaterna), voro 1893–94 89,7 mill. har (42
proc.) odlad jord (deraf 10,82 mill. har voro
gräsbärande mark), 45,8 mill. har (22 proc.) ej odlad, men
odlingsbar jord, 52 mill. har (25 proc.) improduktiv
mark och 21,3 mill. har (11 proc.) skogbärande
mark. Af den odlade jorden voro s. å. anslagna åt
odling af ris 27,3 mill. har, af hvete 8,9 mill.,
af andra sädesslag 36,25 mill., af oljeväxter 5,9
mill. har, af sockerrör 1,21 mill., af bomull 4,17
mill., af jute 894,230 har, af kaffe 494,000 har
(mest i Madras och Coorg), af tobak 482,650 har, af
tebusken (mest i Assam och Bengalen) 156,450 har, af
indigoplantan 614,250 har o. s. v. — Kreatursräkningar
hafva företagits i alla provinser med undantag af
Bengalen och gåfvo 1894 till resultat 1,114,000
hästar, ett något mindre antal åsnor och mulåsnor,
65,7 mill. nötkreatur, 12,5 mill. bufflar, 32,4
mill. får och getter samt 235,500 kameler (nästan
alla i Pendjab). Åt skogarna har man först på senare
tiden egnat någon vård. De upptaga öfver 21 mill. har,
men hafva till följd af det brukliga svedjandet redan
fullständigt försvunnit från många trakter. 1877
voro endast omkr. 45,850 qvkm. skog reserverade för
statens räkning, men 1893–94 egde staten 185,450
qvkm. skog, och man sörjer nu för plantering af
lämpliga trädsorter och särskildt för bevarandet
af de värdefulla teakskogarna. — Den vigtigaste
industrigrenen är fortfarande bomullsindustrien, som
1894 sysselsatte omkr. 130,000 pers. i 136 fabriker,
med 29,360 väfstolar och 3,5 spindlar samt ett
produktionsvärde af omkr. 63 mill. rupier; dernäst
kommer juteindustrien med 27 fabriker (de flesta
vid Kalkutta), 69,000 arbetare, 9,600 väfstolar
och 192,700 spindlar samt ett produktionsvärde af
omkr. 35 mill. rupier. Deremot är ylleindustrien,
med 5 fabriker och ett produktionsvärde af 2,4
mill. rupier, ännu obetydlig. – Rörande bergsbruk må
nämnas, att stenkol finnas i mäktiga lager mellan
Ganges och Godavari och särskildt i Damodar-dalen
(grufvorna vid Ranigandj och Kararbari lemna 9/10
af alla indiska kol) i Chota Nagpur, vid Wurrora i
Centralprovinserna, i Narbadas och Godavaris dalar
samt i Assam och vid Dardjiling o. s. v. 1894 brötos
af 43,200 arbetare ur 123 grufvor 2,8 mill. tons
stenkol; men blott Kalkutta och de norra jernvägarna
använda indiska kol. — Handeln har under de sista
15 åren betydligt utvecklats. Öfver landgränserna
till Afganistan, Tibet, Nepal, Sikkim, Bhutan,
Sjanstaterna och Siam exporterades 1894–95 varor för
37,55 och importerades for 43,5 mill. rupier. Till
sjös hade införseln s. å. ett värde af 831,1 och
utförseln 1,171,4 mill. rupier (deraf ädla metaller
för resp. 95,8 och 82,8 mill. rupier). Af nämnda
exportsumma representerade 1,037,57
mill. rupier värdet af landets egna produkter.
Vigtigast bland importvarorna voro bomullsfabrikat
(326,7 mill.), maskiner och andra stål- och jernvaror
samt jernvägsmateriel (103,5 mill.), siden och
silke (23 mill.), socker (28,75 mill.), yllevaror
(15,4 mill.), oljor (22,2 mill.), stenkol (14,73
mill.) och bland exportvarorna ris (138 mill.),
hvete (25,6 mill), bomull (158,5 mill.), opium
(90,6 mill.), jute (rå och fabrikat, 107,8 mill.),
frön (mest oljefrön, 142 mill.), te (75,5 mill),
indigo samt andra färg- och garfämnen (56 mill.),
kaffe (21,2 mill. rupier). Af importen kommo på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>