Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goosen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den danske strafferets specielle del (3 bd, 1895–96).
E. Ebg.
Goosen [gåsen], Goshen, förr boerrepublik vid
vestra gränsen af Syd-Afrikanska republiken, på
ömse sidor om 26:te breddgraden, hade ett område af
6,790 qvkm., med omkr. 17,000 innev. (2,000 hvita
och 15,000 baralong). Baralonghöfdingen Montsioa,
slagen af sin medtäflare Moshette, som understöddes
af boers, afträdde 1884 detta område till de senare
jämte ett nu till Syd-Afrikanska republiken hörande
mindre område (3,610 qvkm.). G. ställdes s. å. under
guvernörens i Kapkolonien förvaltning och bildar nu
en del af Betsjuanaland. Hufvudort, är den vigtiga
handelsplatsen Mafeking, ändstation vid den från
Kimberley norrut under byggnad varande jernvägen.
*Gorakpur. 1. Utgör numera eget regeringsområde,
bestående af distrikten G., Azimgarh och Basti. 24,586
qvkm., 2,994,057 innev. (1891). 2. Staden hade
s. å. 63,620 innev.
Gordius medinensis, zool. Se Filaria medinensis.
*Gordon, C. G., föddes d. 28 Jan. 1833. Han utnämndes
1882 till generalmajor och öfverbefälhafvare
öfver Kapkolonien trupper, men råkade i tvist med
kolonialregeringen samt tog afsked och återvände
s. å. till England. Af Belgiens konung erhöll han
anbud att anföra en Kongoexpedition, men denna
plan öfvergafs, då han i Jan. 1884 af Englands
regering skickades till Kartum för att söka skydda det
egyptiska väldet i Sudan mot mahdin. Ehuru försedd med
alldeles otillräckliga hjelpmedel, grep han detta verk
an med sin vanliga entusiasm. Lemnad utan understöd
af sitt land, dukade han under; efter tio månaders
belägring blef Kartum intaget d. 26 Jan. 1885. Dervid
blef G. nedhuggen. Hans död framkallade den största
rörelse i hela verlden, som i den ridderlige mannen
beundrade en af vår tids ädlaste personligheter. G:s
bref och dagböcker hafva utgifvits i en mängd
samlingar. Hans (af H. Tornycroft modellerade)
staty restes 1888 enligt parlamentsbeslut på
Trafalgar Square i London. En staty restes i Gravesend
1893. Jfr C. Bååth-Holmberg: »Charles G. Gordon»
(1894). J. Fr. N.
Gordyaja, Gordyene. Se Kurderna.
Gorgonzola, by, med omkr. 3,500 innev., uti
ital. provinsen Milano, 23 km. n. ö. om Milano,
vid Martesana-kanalen. Beredning af ost (se d. o.,
sp. 441).
Gorizia, Ital. Se Görz.
Gorkha (gorkhali). Se Gurkha. Suppl.
*Gorostiza, M. E. de, dog 1851.
*Gorresio, G., sedan 1876 utländsk led. af Institutet,
dog 1891.
Gorringebanken. Se Atlantiska hafvet. Suppl.
Górsno. Se Gurzno.
*Gortjakov. — 2. Dmitrij Petrovitj G. föddes 1758. —
3. Aleksej Ivanovitj (ej Alexander) föddes 1769 och
dog 1817. — 5. Peter Dmitrijeyitj (ej Alexandrovitj) G., föddes
1789. — 6. Michail Dmitrijevitj (ej Alexandrovitj)
G. — 7. Alexander Michajlovitj G. dog i
Baden-Baden d. 11 Mars 1883.
Gorton [gå’rtön], fabrikssamhälle i eng. grefsk. Lancaster, straxt
ö. om Manchester, med
bomulls-, stärkelse- och hattfabriker m. m. 15,215
innev. (1891).
Gortyn (Gortyna), i forntiden en af de förnämsta
städerna på Kreta, vid det nuvar. Hieropotamo,
med tempel åt Apollon Pythios, Artemis och Zevs,
kämpade länge med Knosos om hegemonien på ön och
var under romarnas välde öns hufvudstad. På senare
tid har G. blifvit bekant genom en 1884 der funnen
inskrift från 7:de årh. f. Kr., hvilken är skrifven
på gammaldorisk dialekt och med grekiska bokstäfver
af mycket ålderdomliga former samt innehåller G:s
stadsrätt. Jfr Bücheler, F. Suppl.
Goschen, G. J. Se Göschen (äfven i Suppl.).
*Goslar hade 14,866 innev. 1895.
Goslarit, kem. Se Zink.
Gospa sveta. Se Maria-Saal.
Gospodin [gaspadi’n], R., herre, i privaträttslig
mening och såsom höflighetsuttryck. — Gosudar
[gasudārj], herre, herskare, titel på de gamle ryske
storfurstarna och sedermera på kejsarna. Jfr Hospodar.
*Gosse. 1. P. H. G. dog 1888 i London. —
2. E. W. G. är en af de bästa engelska
literaturkritiker. Såsom literaturhistoriker
har han framträdt med de fortjenstfulla arbetena
Seventeenth century studies (1883), From
Shakespeare to Pope (1885), The jacobean poets (1894)
m. m. G. har föreläst öfver Ibsen och tillsammans
med W. Archer öfversatt hans »Bygmester Solness».
Gossebrigaden (Eng. The boys’ brigade), en
sammanslutning af gossar i åldern 12–17 år med uppgift
att »främja Kristi rike bland gossar och vänja dem vid
lydnad och disciplin, sjelfaktning, religiös vördnad
och allt, som främjar sann kristlig manlighet»,
leder sitt ursprung från ett af söndagsskoleläraren
och officeren vid ett regemente frivilliga
W. A. Smith i Glasgow 1883 bildadt »kompani»
i nämnda syfte. Företaget, som afser att rycka
företrädesvis städernas pojkskaror undan förderfvet,
har, särskildt genom skriftställaren H. Drummonds
understöd, tagit stark fart, och »brigaden» räknade
1896 i Storbritannien och Irland 750 kompanier,
med 33,000 gossar, ledde af 2,600 officerare, samt
har vunnit utbredning i de engelska kolonierna i alla
verldsdelar. Vid inträde i ett kompani måste gossarna
underteckna en förbindelse att lyda kompaniets regler
och uppföra sig väl. De sysselsättas företrädesvis
med militärisk exercis, vänjas vid sträng ordning,
nykterhet och sparsamhet samt att hålla på kompaniets
heder. De förströs med öfning i musik, fria lekar
och utflykter. Hvarje kompani står i förbindelse med
någon kyrka eller religiös organisation, åt hvilken
gossarnas religiösa uppfostran anförtros. Hela
rörelsen ledes ifrån London af »brigadsekreteraren»,
den ofvannämnde Smith.
Gosselies [gåsslī], stad i belgiska prov. Hainaut,
n. om Charleroi, vid statsbanan. 9,118
innev. (1890). Teknisk skola, lärarinneseminarium.
Stenkolsgruvor. Jerntillverkning.
*Gosselin, A. L., dog 1887.
Gossler. 1. Gustav von G., preussisk statsman,
f. 1838, inträdde 1859 på den juridiska
tjenstemannabanan, blef 1878 ledamot af tyska
riksdagen, 1879 understatssekreterare i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
