Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gleerup ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skolan, medan deras efterföljare Zola kommenderar den
venstra. Deras stil är på det sorgfälligaste ansad,
deras språk rikt, men icke sällan affekteradt,
och grundtonen i deras romaner är en svarmodig,
pessimistiskt resignerad verldsåskådning. — I ett
testamente föreskref Edmond de G., att den årliga
räntan, omkr. 65,000 frcs, af hans efterlemnade
förmögenhet, sedan hans rika konstsamlingar
m. m. realiserats, skulle användas till ett slags
årspensioner åt de 10 medlemmar af den fria vittra
akademi, som till hans minne skulle inrättas. Denna
institution skall upptaga realistiska författare
och utgöra på en gång en motvigt och en protest mot
Franska akademien. Sjelf hann G. att utse 8 ledamöter
(A. Daudet, J. K. Huysmans, L. Hennique, O. Mirbeau,
P. Marguerite, bröderna Rosny och G. Geffroy). Hans
testamente har förgäfves öfverklagats af hans närmaste
slägtingar.
Gondi l. Gondy [gångdī], A. de och J. de. Se Retz,
1 och 2 (sp. 967).
*Gondinet, E., afled i Paris 1888.
Gondola, Giovanni, serbisk skald. Se Gundulitsch,
Ivan.
Goniopteryx rhamni, zool. Se Gitronfogeln.
Gontaut-Biron [gånstå birå’ng], Anne Armand Elie
de, vicomte, fransk diplomat, f. i Paris 1817,
d. derstädes 1890, blef i Febr. 1871 ledamot af
Nationalförsamlingen, der han tog plats bland högern,
och var Dec. 1871–Jan. 1878 ambassadör i Berlin, der
han ådagalade stor skicklighet vid underhandlingarna
ang. utrymmandet af de af tyskarna ockuperade delarna
af Frankrike. 1876–82 var han senator.
*Gontjarov, I. A., dog 1891 i Petersburg. Hans berömda
roman »Oblomov» utkom i två svenska öfvers. 1887. En
samlad uppl. af hans verk utgafs i 8 bd 1884.
*Gonzalès, L. J. E., dog 1887 i Paris.
Gonzáles, Manuel, president i republiken Mejico,
f. i Matamoros 1833, lemnade handelsyrket för
krigarebanan, blef 1860 öfverste, var Porfirio Diaz’
generalstabschef i kampen emot den franska invasionen,
deltog med Diaz i förberedelserna till 1876 års
revolution, blef 1878 krigs- och sjöminister och var
1880–84 republikens president. Död 1893.
Goode [gūd], George Brown, nord-amerikansk
ichthyolog, f. 1851 i staten Indiana, sedan 1873
biträdande sekreterare vid Smithsonian institutions
stora naturhistoriska och etnografiska museum i
Washington, har utgifvit öfver 200 skrifter i sina
fack, bl. a. The fisheries and fishing industries
of the United states (7 bd, 1884), American fishes
(1887), Museums of the future (1890) och (tills.
med T. H. Bean) Oceanic ichthyology (1893).
Goodenough, ö. Se D’Entrecasteaux-öarna. Suppl.
*Good Templar-orden har under de nära två
årtionden den verkat i Sverige spelat hufvudrollen
i nykterhetsarbetet derstädes, samlat största
medlemsantalet och i mycket utgjort förebild för
öfriga nykterhetsföreningar inom landet. Den malinsska
l. engelska grenen bildade d. 12 Aug. 1880 i Sköfde
en svensk storloge (jurisdiktionsområde), och d. 29
Okt. s. å. bildades i Göteborg en
storloge af hickmanska l. amerikanska grenen. Den förra
räknade 1886 38,222 medlemmar, den senare, som till
sitt organ hade tidningen »Reform». 21,712. Vid
verldsstorlogemötet i Saratoga 1887 förenades de båda
ordnarna, och föreningen kom till stånd s. å. äfven i
Sverige, men enigheten blef der ej långvarig. Flere
af f. d. hickmanska grenens medlemmar bildade 1888
en sjelfständig förening, Sveriges nationalloge
af I. O. G. T. Omedelbart efter sammanslagningen
räknade orden 60,942 medl., efter separationen
räknade 1889 den ursprungliga orden 41,917, men har
sedan åter ökats, så att den 1896 räknade 81,715
medlemmar, fördelade på omkr. 1,400 loger och 28
distriktsloger (provinsförbund), deraf omkr. 8,000
medlemmar i omkr. 140 ungdomsloger (för medlemmar
under 15 år). De särskilda logerna sända ombud
till en eller flere gånger om året sammanträdande
distriktsmöten samt dessutom ombud — ett för hvarje
påbörjadt 500-tal ordensmedlemmar — till ett årligen
sammanträdande storlogemöte. Detta väljer ombud till
verldsstorlogen, hela den internationella ordens
högsta representation och myndighet. Ordens organ i
Sverige är »Reformatorn» i Stockholm (upplaga 10,000
ex.). Den svenska storlogen eger i fonder omkr. 44,000
kr. Under de senare åren har orden genom studiekurser
sökt arbeta för en ökad allmänbildning bland sina
medlemmar. 1889 bildades en sjelfhjelpsförening inom
orden, en lifforsäkringsanstalt, som vid ledamots
dödsfall utbetalar 2,000 kr.; t. o. m. 1896 har den
utbetalat omkr. 350,000 kr. och egde vid denna tid
omkr. 60,000 kr. i fonder. Orden har stor utbredning
i Nord-Amerika, England och dess kolonier samt
har under de senare åren rönt liflig anslutning
äfven på kontinenten, i synnerhet i Schweiz. —
Äfven Nationalgodtemplarorden (nationalorden)
har efter separationen, då den beräknades ega
omkr. 10,000 medl., sett sitt medlemsantal ökadt;
det torde nu uppgå till omkr. 22,000. Dess arbetssätt
är likartadt med den förras, men orden har skarpt
betonat sin kristlig-konservativa karakter. Dess organ
är »Nationalkuriren» i Göteborg. Äfven denna orden
har (1891) bildat en sjelfhjelpsförening, »Framåt».
Goojrat [goud-], Eng. Se Gudjerat.
*Goole hade 15,416 innev. 1891.
Goolwa [guloa], flodhamn i kolonien Syd-Australien,
vid nedre Murray, 11 km. från dess mynning, genom
jernväg förenad med Adelaide. Nästan hela handeln
mellan Adelaide och boskapsdistrikten vid Murray,
Darling och Murrumbidgee går öfver G.
*Goos, A. H. F. K., utträngdes 1884 ur
folketinget af en socialdemokrat, men blef
följande år konungavald landstingsman och
öfvergick sedan alltmer till högern. 1891–94 var
han kyrko- och undervisningsminister. Sedan 1884
är han öfverinspektör öfver fångvården. Såsom
rättsvetenskaplig författare åtnjuter han stort
anseende och har utgifvit Den nordiske strafferets
almindelige del (1882, i »Nordisk retsencyclopædi»),
Forelæsninger over almindelig retslære (2 bd,
1885–92), Das staatsrecht des königreichs Dänemark
(1889, i Marquardsens »Handbuch des öffentlichen
rechts»; öfvers. till danskan 1891)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
