Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Georg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med en bacchantinna, 1874; nu i Luxembourg) och nakna
qvinnogestalter, men öfvergick alltmera till moderna,
realistiskt hållna genrebilder (Borgerlig vigsel,
pannå 1881; Salonens jury, 1885). Särskildt gaf
G. genom sin bild af Doktor Péan vid en operation i
hospital S:t Louis (1887) impulsen till de sedermera
så talrikt framträdande taflorna med motiv från
sjukhusens salar och operationsbord. G. lyckas
väl i att få fram ljuseffekterna. Han är äfven
porträttmålare. Bland hans lärjungar märkes prins
Eugen. J. K–e.
Ges (om namnets härledning se Brasilien. Suppl.,
sp. 1089–90), en af många olika brasilianska
indianstammar bildad folkfamilj, numera den
förherskande i hela östra hälften af republiken,
kan delas i en östlig och en vestlig grupp. Den förra
omfattar de nästan utdöda eller med den civiliserade
befolkningen starkt uppblandade kamakan, massakora
och patasjo samt de i frihet och rasrenhet i skogarna
lefvande botokuderna. Bland vestra ges må nämnas
kayapo, hvilka i literaturen vanligen framställas
som en svag, nära nog upplöst och utgången stam,
men som i verkligheten utgöra ett af de talrikaste
och mest krigiska af folken i Brasilien, måhända i
hela Syd-Amerika. De kunna efter boningsorten delas
i tre grupper: de norra, mellan mellersta Araguaya
och Xingu samt i staten Maranhão, delvis skildrade af
Castelneau och Martius, de vestra, i Xingus öfre dal,
af Ehrenreich beskrifna under namnet suya, samt de
södra (nära Paraná, 20° s. br.), ännu kända endast
till namnet. Akua (kallade cherentes vid stränderna
af Tocantins, chavantes kring Rio Grande l. öfre
Araguaya) höra likaledes till ges; de äro storvuxna
och hafva nästan lika ljus hudfärg som européerna. Det
är möjligen samma folk, som äldre resande (Pohl,
Castelneau m. fl.) beskrifvit under namnet canoeiros,
af hvilka man icke återfunnit något spår. Längst i
s. anträffas några högre utvecklade gesfolk: kaingang
l. kame (orätt kallade coroados) och sjogleng, i
bras. staterna Santa Catharina och Rio Grande do Sul.
Geschenen [hårdt g]. Se Göschenen.
2. Geselschap [hårdt g], Friedrich, tysk
historiemålare, son af E. Geselschap (se denne),
f. 1835 i Wesel, utbildade sig vid Dresdens akademi
samt under Mintrop och Bendemann i Düsseldorf,
företrädesvis i dekorativt måleri, och reste
1866 till Italien, der han i Rom studerade
monumentalmåleriet. Vid återkomsten slog han
sig ned i Berlin och blef 1882 medlem af dess
akademi. G:s förnämsta verk äro de med kaseinfärger
utförda storslagna målningarna öfver krig och fred i
kupolen och de fyra bågfälten i Berlins Ruhmeshalle.
J. K–e.
Gesiensis pagus, Lat. Se Gex.
Gessenay [ṡjässnä’], Fr. Se Saanen.
Gessi [dje’ssi], Romolo, italiensk Afrikaresande,
f. 1831 i Konstantinopel, deltog på engelsmännens sida
i Krimkriget och vardt derigenom bekant med Gordon, på
hvars uppmaning han 1874 begaf sig till Kartum. 1876
kartlade han såsom egyptisk officer i Sudan den
dittills obekanta sträckan af Bahr el-djebel mellan
Dufile och Mutan (Albert Njansa), hvilken sjö han
före någon annan europé kringseglade. Efter ett
fåfängt försök att från Fadassi tränga fram till
gallalanden undertryckte han 1880 ett uppror i södra
Darfur och Bahr el-ghasals område samt utnämndes
till pasja och guvernör i prov. Bahr el-ghasal. På
återfärden derifrån till Kartum blef han s. å. tre
månader afspärrad af växtsamlingar i floden, hvarvid
större delen af hans 400 man starka eskort omkom
genom umbäranden; sjelf afled han d. 1 Maj 1881 i
Sues af träskfeber. Af hans literära qvarlåtenskap
utgafs 1891 »Sette anni nel Sudan Egiziano».
*Gessie, socken. 649 har. 340 innev. (1895).
*Gestad, socken. 6,271 har. 1,886 innev. (1895).
Gesta pontificum romanorum, Lat. Se Liber
pontificalis.
Geste. Se Chanson de geste.
Gestiblinde. Se Gestumblinde.
Gestir. Se Gjester.
Gestricius, tillnamn på Laurentius Jonae.
*Gestrikland är beläget mellan 60° 10’ och 61° 4’
n. br. samt 0° 40’ och 1° 55’ v. lgd från Stockholms
observatorium. Om arealen jfr Gefleborgs län. I
ecklesiastikt hänseende är G. deladt i G:s östra
och G:s vestra kontrakt (se d. o.). Folkmängden vid
1895 års slut var 83,361 pers., af hvilka 57,792 å
landsbygden och 25,569 i staden Gefle och visar för de
sista 25 åren en ökning af 40 proc. för landsbygden
och 85 proc. för staden. Landskapets vapen täckes af
hertiglig krona.
Gestriklands domsaga omfattar två tingslag: G:s Vestra
och G:s Östra. 4,399 qvkm. 57,792 innev. (1895).
*Gestriklands kontrakt upphörde 1889. Se Gestriklands
Vestra och G:s Östra kontrakt. Suppl.
Gestriklands Vestra kontrakt omfattar de fem
pastoraten Ockelbo med Åmots kapell, Jäderbo,
Ofvansjö, Torsåker, Öster-Fernebo. 2,410 har. 27,790
innev. (1895). Se vidare Gestriklands östra
kontrakt. Suppl.
Gestriklands Vestra tingslag ingår i Gestriklands
domsaga och fögderi samt har samma omfattning som
G:se Vestra kontrakt (se d. o. Suppl).
Gestriklands Östra kontrakt omfattar de sju pastoraten
Gefle stad, Hamrånge, Hille, Högbo, Årsunda, Valbo,
Hedesunda. 2,027 har. 55,197 innev. (1895). —
Dessa båda kontrakt bildades år 1889 af dels Gefle
kontrakt, som omfattade Gefle stad, Hille och Valbo,
dels Gestriklands kontrakt, som omfattade de öfriga
nio pastoraten.
Gestriklands Östra tingslag ingår i Gestriklands
domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Hamrånge,
Hille, Valbo, Högbo, Årsunda och Hedesunda samt del
af Söderfors. 1,989 qvkm. 30,002 innev. (1895).
*Gesäter, socken. 2,742 har. 588 innev. (1895).
*Getapel. Dess latinska namn är Rhamnus cathartica.
Getapulien, en mestadels skämtsam benämning af
kringboende på de inre magrare och fattigare delarna
af Småland, der getskötsel förr mycket idkats,
men numera sällan förekommer. Ordet finnes icke i
Smålands äldre folkspråk, utan är ett »slanguttryck»
från nyare tid.
*Getdjur. Se äfven Klippspringaren.
*Getinge, socken. 4,110 har. 1,141 innev. (1895).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
