Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Georg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1831, inköpte 1857 i Halmstad ett boktryckeri,
som ännu eger bestånd, och anlade 1871 i Stockholm
ett nytt tryckeri, som efter hand utvecklade sig
till ett af de mera framstående i landet. Från
dessa tryckerier, först i Halmstad och derefter i
Stockholm, utgaf han 1864–82 den af honom redigerade
illustrerade månadsskiiften Svenska Familj-journalen
(se d. o.), som vann allmänt erkännande för sitt
goda innehåll. Såsom ledande princip och störste
delegare i det bolag, hvilket 1873 öfvertog affären,
har G. vidare varit förlagsgifvare till Nordisk
familjebok (18 bd, 1875–94), och det är i främsta
rummet hans uthålliga intresse och efter svenska
förhållanden storartade offervillighet man har att
tacka för att detsammas fortsatta utgifvande och
fullbordan möjliggjordes (se derom »Slutord», bd
18). Det på grundvalen af ifrågavarande verk af d:r
B. Meijer utarbetade Gernandts konversationslexikon
(4 bd, 1890–94) har sitt namn efter honom. G. lemnade
äfven den ekonomiska grundvalen till den 1889 uppsatta
Stockholmstidningen. I början af 1893 sålde han denna
till ett aktiebolag, och s. å. drog
han sig tillbaka äfven från sin öfriga
affärsverksamhet, i det att tryckeriet såldes till
Iduns tryckeriaktiebolag och förlaget genom köp
öfvergick till W. Landgren, som lemnade affären till
C. & E. Gernandts förlagsaktiebolag (uppkalladt efter
de störste delegarna, G:s söner Christian och Ernst
G.). — G:s brorsdotter Jane Gernandt-Claine [-klen],
född i Lund d. 4 Okt. 1864, gift 1893 i Paris med
num. franske konsuln i Rosario (Argentina) Jules
Claine, har författat bl. a. de liffulla novellerna Fata
morgana och andra berättelser (1893) samt Hella
och andra historier om qvinnor (1896).
Gerningssynd. Se Verksynd.
*Gerok, K., afled i Stuttgart 1890. Hans »Palmblätter»
hafva utgifvits i öfver 100 uppl.
Gerolamo de Rada, albanesisk
skald. Se Albaneser. Suppl., sp. 141.
Geroldseck [hårdt g]. Se Kufstein.
Geronimo [djerå’-], påfven Nikolaus IV:s (se denne)
egentliga namn.
Geronimo [djerå’-], italiensk skald. Se Folengo, T.
Gerresheim [hårdt g], stad i preuss. regeringsområdet
Düsseldorf, Rhenprovinsen, vid statsbanan,
6 km. ö. om Düsseldorf. 7,264 innev.
(1890). Glasbruk, som lär vara det största på
jorden.
*Gers. 2. Departementets folkmängd
uppgick 1896 till 250,472 pers.
Gerschom. Se Rabbinska språket och literaturen,
sp. 621.
Gersdorf [hårdt g], två byar, Alt-G. och Neu-G., i
kretsen Bautzen, konungariket Sachsen, vid statsbanan
och nära Böhmens gräns, med betydande textilindustri
samt fabrikation af redskap för väfnadsindustrien
m. m. och en folkmängd af sammanlagdt nära 9,000 pers.
Gersdorffit, miner. Se Nickelglans.
Gersen, zool. Se Gersslägtet.
*Gerss, J. V., blef 1816 akademiens sekreterare.
Gerstad, socken. Se Jerstad (äfven i Suppl.).
Gerstäcker, Karl Eduard Adolf, tysk zoolog,
f. 1828, d. 1895, blef 1856 föreståndare för
kungl. entomologiska samlingen i Berlin, 1873
zool. professor derstädes samt 1876 professor
i zoologi och direktor vid zoologiska museet i
Greifswald. G. var en framstående entomolog, som
skref bl. a. Monographie der endomychiden (1858) och
Arthropoda (utgörande 5:te bandet af Bronns »Klassen
und ordnungen des thierreichs», 1866–93). Han utgaf
äfven en Handbnch der zoologie (2 bd, 1863–75).
Gerthriful, Nord. mytol. Se Gerdriful.
Gertz [hårdt g], Martin Clarentius, dansk filolog,
f. d. 14 Dec. 1844 i Svendborg, blef 1864 student,
1870 filol. kandidat, 1874 filos. doktor, 1876
docent och 1880 professor vid universitetet. Redan
som kandidat hade han varit Madvig behjelplig
vid utarbetandet af hans »Adversaria critica» och
tillegnade sig dervid dennes kritiska metod. Han
använde den med stor skärpa vid utgifningen af Senecas
skrifter (»Libri de beneficiis et de elementia»,
1876, och »Dialogorum libri XII», 1886). 1881 utgaf
han en förträftlig öfversättning af valda skrifter
af Lukianos samt senare, för användning i skolorna,
en del af dennes skrifter (1883), af Senecas (1889–93)
och af Sallustius »Catilina» (1895). G. har ock utsträckt sina
kritiska studier till andra af silfverålderns
författare och till några af Danmarks latinska
författare från medeltiden. Så utgaf han 1892
Andreas Sunesons stora dittills otryckta skaldeverk
»Hexaëmeron» och är f. n. sysselsatt med en kritisk
upplaga af Saxo Grammaticus. E. Ebg.
*Gerum. 1. Socken i Gotlands län. 1,337 har. 180
innev. (1895). — 2. Vestra G. (förut Gerum),
socken i Skaraborgs län, Skånings härad. 1,766
har. 485innev. (1895). — 3. Östra G. (förut Gerum),
socken i Skaraborgs län, Vartofta härad. 866 har. 259
innev. (1895).
Gerunda, det latinska namnet på Gerona.
Gervais [ṡjärvä], Alfred Albert, fransk sjömilitär,
f. 1837, var som kadett med på Östersjö-eskadern
under Krimkriget och deltog i kriget mot Kina 1860,
blef löjtnant 1862 och deltog såsom ordonnansofficer
i expeditioner längs Afrikas öst- och Vestkust
(1864–70). Han utmärkte sig under Paris’ belägring
1870 och innehade derefter kommandon å aflägsna
farvatten och i Medelhafvet. 1886 blef han stabschef
och kabinettsdirektör hos sjöministern och utnämndes
1887 till konteramiral. G. förordnades 1889 till
chef öfver norra pansareskadern, med hvilken han 1891
besökte Östersjön och erhöll ett hjertligt emottagande
i Köpenhamn och Stockholm, på väg till Kronstadt,
der denna franska flottas närvaro framkallade
entusiastiska uttryck af den nyknutna vänskapen
mellan Frankrike och Ryssland. Derigenom fick denna
expedition en historisk betydelse. På hemvägen
hedrades G:s eskader med ett lysande emottagande
i Portsmouth. G. blef 1892 Viceamiral och chef för
marinministeriets generalstab samt 1895 chef för den
aktiva Medelhafsflottan, det högsta kommandot inom
den aktiva franska marinen, hvilket han lemnade hösten
1896. Han valdes 1897 till led. af Krigsvet.-akad.
Gervex [sjärva], Henri, fransk målare, f. i Paris
1848, utbildades under Cabanel, Brisset och Fromentin
och har blifvit en af sitt lands mest uppburna
konstnärer i våra dagar. Han började med att måla
mytologiska scener (Satyr lekande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
