Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fehrnström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bereda lärjungen möjlighet att utan öfveransträngning
förvärfva sig det för mogenhetsexamen nödiga
kunskapsmåttet, hvarjämte framhållits dess betydelse
såsom främjande lärjungens sjelfverksamhet.
Feriekolonier. Se Skollofskolonier.
*Fermanagh hade 1891 endast 74,170 innev.
Fermanli (af Pers. ferman, befallning). Se
Barat. Suppl.
*Ferment. Om organiserade ferment se
Bakteriologi. Suppl, och Jäsning. — Om icke
organiserade ferment se Enzym. Suppl.
Fermetet (fermitet). Se Ferm.
Fern, Fanny, psevdonym. Se Parton, J.
*Fernandez y Gonzalez, M., afled 1888.
Fernandina, stad med utmärkt hamn i
nord-amerik. staten Florida, på vestra sidan af
Amelia-ön, vid Ameliaflodens utlopp i Atlanten. 2,800
innev. (1890). Vinterkurort.
*Fernando Po har en areal af 1,998 qvkm. Santa Isabel
l. Clarence-Pik har en höjd af 2,850 m. Omkr. 25,000
innev. (1888), de flesta s. k. bobies l. bubies
med gul hudfärg och svagt krusigt hår, hvilka lefva
fullkomligt oberoende under höfdingar i det bergiga,
svårtillgängliga inlandet. Språket är en gren af
kafferspråket (se d. o.). De omvändelseförsök,
som gjorts af protestanter och katoliker, hafva
varit nästan resultatlösa. Hufvudorten är det af
engelsmännen vid Clarence Cove på norra kusten anlagda
Clarencetown, nu kalladt Santa Isabel, guvernörens
säte, med omkr. 1,300 innev. England, Förenta
staterna och Tyskland hafva kolstationer på ön.
Fernan Vaz, en omkr. 70 km. lång och 30 km. bred lagun
i Franska Kongo mellan 1° och 2° n. br., upptager
flere armar af Ogowe och öppnar sig med en 300 m. bred
mynning. Inloppet kan endast med svårighet passeras.
*Fernebo. 1. Härad. 1,959 qvkm. 18,646
innev. (1895). »Rämmen» kallas numera Rämen.
— 2. Socken, som ock kallas Filipstads
landsförsamling. 49,032 har. 5,268 innev. (1895).
— 3. Kontrakt, äfven kalladt Vesterfernebo
kontrakt. 1,363 qvkm. 24,494 innev. (1895).
*Fernebo, Vester-, socken. 31,040 har. 4,990
innev. (1895).
*Fernebo, Öster,- socken i Gestriklands
Vestra tingslag. 35,020 har. 3,835
innev. (1895). Ö. F. tillhör Gestriklands Vestra
kontrakt.
Ferner, Bengt. Se Ferrner.
*Ferney köptes af Voltaire 1758.
Fernow, Erik, topografisk författare. Se Värmland,
sp. 21.
Féron [-rå’ng], William, landskaps- och genremålare,
f. i Stockholm d. 25 Okt. 1858, var elev dels
vid Tekniska skolan, dels vid Konstakademien och
studerade på 1880-talet i Paris. Han exponerade
sedermera vid opponenternas och Konstnärsförbundets
utställningar i Stockholm och Göteborg åtskilliga
landskap med figurer. Bland dessa märkas de franska
motiven Strandparti, Blomstermarknad vid Madeleine
(båda exponerade i Stockholms konstförening, det förra
äfven på Salonen i Paris) samt Ung flicka i trädgård
(på opponenternas utställning i Stockholm 1885; 1895
inköpt af Nationalmuseum). F. dog i Stockholm d. 25
Juni 1894. J. K–e.
Ferragus. Se Ulbach, L.
*Ferrara. 2. Staden hade 30,695 innev. 1881
(i hela kommunen 75,553). Statyer af Ariosto
och Savonarola, monument öfver Viktor Emanuel
II. Universitetet, grundadt d. 4 Mars 1391 genom
en bulla af påfven Bonifacius IX, har nu tre
fakulteter: juridisk, matematisk-naturvetenskaplig
och medicinsk-kirurgisk, den sistnämda förenad med en
farmacevtskola. Ärkebiskopssäte. (Sp. 1164, r. 40. Det
var Johannes VIII, som bevistade synoden.)
*Ferrara, F., vardt 1881 medlem af senaten. Hans
»Biblioteca dell’economista» fortgick till 1868
(27 bd).
*Ferrari, Luigi, dog i Venezia 1894.
*Ferrari, Paolo, dog 1889 i Milano såsom professor vid
dervarande akademi.
Ferri, Enrico, italiensk straffrättslärare, f. 1856,
var docent vid åtskilliga italienska universitet
och slutligen e. o. professor i Pisa, men afsattes
af Crispi och är nu professor vid université
nouvelle i Bruxelles. Hans på ett rikt statistiskt
material grundade skrifter äro närmast riktade på
att uppvisa orsakerna till brotten och medlen att
bekämpa dessa orsaker, hvilka, enligt honom, ligga
väsentligen i de sociala och naturliga förhållanden,
under hvilka samhället utvecklat sig. I högre
grad än hittills bör derför kampen mot brotten
föras genom lämpliga ekonomiska, administrativa,
politiska, civilrättsliga och processuella lagar,
som kunna förhindra uppkomsten af brottslingar,
och vigten icke såsom hittills läggas uteslutande på
strafflagarna, i det straffet kan betraktas endast
som ett skyddsmedel. Bland hans skrifter må nämnas La
teorica dell’ imputabilità e la negazione del libero
arbitrio (1878), Educazione, ambiente e criminalità
(1883) och L’omicidio nella sociologica criminale,
nella legislazione e nella giurisprudenza (2 bd,
1888–89). Med Lombroso har han uppsatt och redigerat
(sedan 1880) tidskriften »L’archivio di psichiatria,
scienze penali et antropologia criminale».
Ferrier [-riē], Joseph Marie Augustin Gabriel, fransk
målare, f. i Nîmes 1847, studerade i Paris under Pils
och Hébert, fick 1872 romerska priset och utställde
s. å. å Salonen. Han är en framstående historie-
och porträttmålare.
Ferri-föreningar. Se Jern 1.
Ferrigni [färri’nji], Piero Francesco Leopoldo
Coccoluto, italiensk kåsör och kritiker under
signaturen Yorick, f. 1836 i Livorno, juris doktor i
Siena 1857, deltog med ifver i den nationella rörelsen
1859–60 och kämpade med utmärkelse under Garibaldi på
Sicilien och i södra Italien, hvarefter han i Florens
arbetade i pressens tjenst och såsom advokat. Död
1895. F. var samtidens ypperste kåsör uti Italien
och en spirituel kritiker. Flere af hans skrifter
vunno en utomordentlig spridning.
Ferrisulfat, jernsulfat. Se Jern 1.
Ferrisulfuret, jernsulfuret. Se Jern 1.
Ferro-aluminium. Se Aluminium. Suppl.
Ferro-föreningar. Se Jern 1.
Ferro-mangan, metallurg. Se Manganjern.
Ferroti, Schedo. Se Fircks, T. von.
*Ferrum. F. pulveratum. Se Jernpulver. —
F. reductum. Se Jernmedel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
