Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emetica ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett motstånd i dess rörelse, förorsakadt ej af
solens atmosfer, utan af en stoftring af meteorer,
som kometen i en viss punkt af sin bana möter och
passerar.
*Encke, Erdmann. Bland hans senare arbeten må nämnas
Kejsar Vilhelm I:s och Kejsarinnan Augustas sarkofager
(i Charlottenburgs mausoleum, 1894). Han afled 1896.
Encounter bay [enka’untör bē], stor öppen vik af
Indiska hafvet på östra kusten af Syd-Australien,
står i förbindelse med S:t Vincentbukten
genom Backstairspassage (mellan fastlandet och
Känguru-ön). Bakom de höga sandkullarna på östkusten
ligger den långa, smala, salta, med Alexandrinasjön
sammanhängande lagunen Corong. Viken har fått sitt
namn med anledning af en kollision (Eng. encounter)
1802 mellan ett par af amiralerna Hinders’ och
Baudins fartyg.
*Encyklopedi. Bland de franska omfattar Larousses
i art. nämnda encyklopedi 15 stora bd (1864–76)
jämte 2 supplementband (1878–90), och en nyare,
La grande encyclopédie, utgifven från 1886 i Paris
genom en förening af lärde och skriftställare under
redaktion af Berthelot, Cam. Dreyfus m. fl., hade 1897
hunnit till bd 22. — Encyclopcedia britannicas 9:de
uppl. fullbordades 1889 med det 24:de bandet och ett
utförligt register. Den lexikaliska uppställningen är
der förenad med ämnenas systematiska och uttömmande
behandling i längre sammanhängande artiklar,
och fackmän hafva med verkliga originaluppsatser
medverkat deri till större antal än i något iöregående
verk af denna art. — Bland de tyska har
Brockhaus’ Konversationslexikon 1893–95 utkommit i
den 14:de, rikt illustrerade upplagan (16 bd),
och med denna täflar i allo 5:te uppl. af Meyers
Konversationslexikon (från 1893), liksom Pierers
motsvarande verk nått sin 7:de upplaga (utg. i 12
bd af J. Kürschner, 1888–93, med bihang af ett
universalspråklexikon). Den af Ersch och Gruber
grundlagda monumentala Allgemeine encyclopädie
har (1897) hunnit till det 167:de bandet. — Till de
holländska må tillfogas Geïllustreerde encyclopedie,
utg. af A. Winkler Prins i 15 bd, 1868–82 (2:dra
uppl. i 16 bd, 1883–88), till de amerikanska L.
Colanges National cyclopcedia (1872 o. följ.) och
Stoddarts Encyclopcedia americana (4 bd, 1883–89,
ett supplement till »Encyclop. britann.»). Ett
portugisiskt verk af motsvarande art, Diccionario
universal portuguez, är under utgifning, ett bland de
italienska är Nova enciclopedia italiana (6:te uppl. i
25 bd, 1873 o. f.), ett nygrekiskt utgifves sedan 1890
af Politis, ryska dylika finnas bl. a. redigerade af
Beresin (15 bd, 1880), Andrejevskij (1890 o. följ.);
äfven Polen och Ungern ega inhemska encyklopedier,
och t. o. m. ett arabiskt förefinnes, utg. af
Butros Bistani i Beirut (9 bd, 1876–87, ofullb.). —
Af det danska Nordisk conversationslexikon utgafs
3:dje uppl. 1883–90, i 6 bd, red. af W. Mollerup,
A. F. Pullich och G. Storm (hvartill 1894 kom
1 bd illustrationer och kartor). I vida större
skala anlagdt är Salmonsens store illustrerede
konversationsleksikon (under utg. sedan 1891),
med J. Chr. Blangstrup till hufvudredaktör. —
1888 fullbordades det af Chr. Johnsen utgifna Norsk
haandlexikon for almennyttige kundskaber (3 bd; ny uppl. 1896
ff.). — Det svenska encyklopediska verket Nordisk
familjebok fullbordades i 18 bd 1894 under redaktion
af J. Rosén och Th. Westrin (hvilken senare redigerar
det från 1895 utkommande Supplementet). Ett
sammandrag af nämnda verk är det af B. Meijer
redigerade Gernandts konversationslexikon (i 4 bd,
1889–94; Supplement, under redaktion af P. Velander,
1895–97). Ett fragment blef den af K. P. Arnoldson
och derefter af C. v. Bergen redigerade Folkets bok
(27 häften, 1882–85; bokst. A–början af C).
Endags-flugor, zool. Se Dagsländor.
*Endasch, oriktig form för Endaseh (Pik Hindáseh),
längdmått (hufvudsakligen för väfnader) i Turkiet
och förr äfven i Valakiet.
*Endeavour-sund. Jfr Torres’ sund.
Ender, Axel Hjalmar, norsk målare och bildhuggare,
son af en till Norge inflyttad holländare, föddes
på Dikemark, Askers socken, nära Kristiania,
d. 10 Sept. 1853. Med understöd af Karl XV och
Oskar II studerade han vid Fria konsternas akademi
i Stockholm och vistades derefter länge i München
och Paris. Utom en mängd högt skattade genretaflor
har han målat 14 altartaflor (ypperst Qvinnorna vid
grafven), vann 1890 pris vid täflan om uppförande
af en Tordenskjolds staty i Kristiania och är
f. n. sysselsatt med fullbordandet af detta monument.
O. A. Ö.
Enderbyland, hög ö i Södra ishafvet, under polcirkeln
och 50° ö. lgd fr. Greenw., upptäckt 1831 af engelske
hvalfångaren Biscoe och uppkallad efter Ch. Enderby
(d. 1876), egare af det af Biscoe förda fartyget.
Endermo, vik på södra kusten af japanska ön Jeso,
utgör en 11 km. lång inskärning på östra sidan af
Vulkanbukten och är en utomordentligt god hamn.
Endocarpium, bot. Se Pericarpium.
Endodermis (af Grek. endon, invärtes, och derma,
hud) l. strängslida, bot., kallas det innersta
lagret af barkens celler, som omgifver rötterna
i centralcylindern (se d. o. Suppl.). De enskilda
cellerna i endodermis äro prismatiska, tätt förenade
med hvarandra, ofta, i synnerhet hos äldre rötter,
försedda med starkt förtjockade väggar. Dess
uppgift i roten är dels att reglera ledningen
af vatten, gaser etc., dels att lokalt skydda
och stödja bastgrupperna i centralcylindern. — I
stammarna motsvaras rötternas endodermis delvis af
ett ofta förekommande, genom cellernas storlek och
särskildt genom deras stärkelserikedom framträdande
cellager, hvilket omger kärlknippena.
G. A.
Endogen (af Grek. endon, invärtes, och genein,
födas), bot. Hvarje organ, som uppkommer i centralt
liggande väfnadspartier, hvilka det vid sitt
utväxande måste genombryta, säges hafva en endogen
anläggning. Rötter äro typiska exempel på ett endogent
anlagdt organ, medan deremot stammens grenar alltid
uppstå exogent, d. v. s. ur ytligt liggande cellager.
G. A.
Endokardit (af Grek, endon, inne, invändigt),
med. Se Hjertsjukdomar och Karditis.
Endoparasit (af Grek. endon, invärtes), bot., är en
sådan parasit, som håller till inne i det lefvande
väsende (»värden»), ur hvilket den hemtar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
